Glesbygdssatsning
Hej
Regeringen har föreslagit att pengar ska omfördelas till bl.a. region Västernorrland för att samhällelig service tex inom vården ska kunna upprätthållas i glesbygd. Välkommet naturligtvis. Du har undertecknat en insändare i ämnet som publicerats i Tidningen Ångermanland. Borde inte detta innebära att dessa pengar som tillfallit regionen ska satsas exklusivt i Ånge, Kramfors, Sollefteå och Ö-viks inre delar för att förhindra ytterligare neddragningar i länets glest befolkade delar. Tacksam Dina synpunkter på detta.
Mvh
Lars Mikaelsson Helgum
Översikt
Alla svar
Svar: Glesbygdssatsning
Hej Lars och tack för din fråga. Tack också för att du så enträget fortsatt ställa den trots att den aldrig nådde mig. Det var ju tack vare det som problemet med min felande e-post kunde rättas till.
Du har rätt i att det är ett förslag från regeringen, proposition 2019/20:11: Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.
Just nu bereds förslaget, den 20 november ska riksdagen fatta beslut om propositionen. Man kan säga att det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost.
• Inkomstutjämningen handlar om att kommuner och regioner med lägre skattekraft, alltså en befolkning som tillsammans betalar mindre i skatt än 115% av den nationella skattekraften, ska få ett utjämningsbidrag.
• Kostnadsutjämningen är till för att utjämna skillnader mellan regioner och kommuner i landet som inte är påverkbara, eller som är strukturella. Till exempel kan kostnader för att driva verksamhet vara olika i olika regioner och kommuner. Den räknas ut med hjälp av olika modeller som tar fram standardkostnader och strukturkostnader för kommuner och regioner och om man har högre kostnader än snittet i landet får man ett kostnadsutjämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden.
• Strukturbidraget handlar om kompensation för tidigare tillägg som inte längre ingår i kostnadsutjämningen eller för stora intäktsminskningar till följd av förändringar av utjämningssystemet. Västernorrland omfattas inte av detta bidrag.
• Införandebidraget handlar om att kommuner och regioner fick tid på sig att anpassa sina kostnader till förändringar i systemen från främst 2014 och 2016. Västernorrland omfattas inte av detta bidrag.
• Regleringsposten är ett sätt att säkra upp systemet, så att om regeringens anvisade medel ett år inte går exakt jämt upp med de summor som betalas ut så får kommunerna och regionerna antingen mer eller mindre pengar, jämt fördelat per individ. Till exempel får alla regioner 2019 betala in 193 kronor per individ.
Det här är alltså alla delar i den samlade modellen för utjämning. Syftet är att så långt som möjligt ge likvärdiga förutsättningar att bedriva obligatorisk verksamhet.
De 95 miljarder som ligger inom inkomstutjämningen är inte med i förslaget som diskuteras nu i riksdagen, utan enbart kostnadsutjämningen, ca 10 miljarder. I förslaget skulle Region Västernorrland få ungefär 675 kronor mer per individ i det nya förslaget jämfört med det gamla. Totalt ökar summan från 435 kr till 1111 kr med den nya modellen, enligt de senaste beräkningarna från SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/kommunalekonomisk-utjamning-och-utjamning-av-lss-kostnader/
De här pengarna som föreslås är välkomna eftersom vi har ett sjunkande skatteunderlag med negativt nationellt flyttnetto, det vill säga fler lämnar regionen än de som flyttar in från andra delar i landet. Det är ju inte bara kostnadsutjämningen som påverkar intäkterna utan det samlade skatteunderlaget i hela länet. Dessutom har vi kostnadsökningen att ta in i ekvationen.
Sammantaget betyder det här att tillskottet förhoppningsvis kommer att täcka upp det regionen tappar i svikande skatteunderlag och de ökande kostnaderna. För att vi som bor i glesbygd ska kunna ha tillgänglighet till en fortsatt god vård behöver vi vara kloka när vi använder de resurser vi har. Så, för att kunna skapa utrymme för att ge tillskott till inte minst vår primärvård och stödet för barn och unga med psykisk ohälsa behöver vi fortsätta utveckla våra arbetssätt och ta till oss teknikens möjligheter och nya metoder.
På din direkta fråga om geografisk fördelning av eventuella tillskott så kan jag inte svara. Jag ser fram mot arbetet med "God och Nära vård" där vi i samverkan med bland annat kommunerna hittar fungerande lösningar för varje kommun. Det jag med säkerhet vet är att det bara är genom samverkan med andra vi överhuvudtaget kan ha en chans att nå målet med en jämlik vård för hela länet.
Vänliga hälsningar
Sara Nylund