Byberedskap som förenar
På Hola folkhögskola pågår just nu kursen Lokal beredskap, där invånare i Prästmon med omnejd tillsammans stärker sin krisberedskap – och samtidigt bygger gemenskap.
En av deltagarna är Monika Sundström, som engagerat sig i frågor om hållbarhet och samhällsutveckling så länge hon kan minnas.
– Att flytta ut på landsbygden, till Torsåker, var ett aktivt val för att leva ett mer hållbart liv, berättar hon.
Arbetet med byberedskap tog fart i byarna runtomkring Hola folkhögskola redan våren 2025, när ett tjugotal personer samlades för att diskutera hur bygden kan stå bättre rustad inför kriser. Till hösten planerades studiecirklar om tänkta krisscenarier. Det stora extremvädret i september, med skyfall, översvämningar och vägras gav ett verkligt tillfälle till erfarenheter och studier.
Under läsåret hålls regelbundna stormöten med rubriken ”Bygemenskap är byberedskap”. Där redovisar temaarbetsgrupper sitt arbete, samtidigt som nya idéer och initiativ får ta plats.
Deltagarna speglar bygden: här finns barnfamiljer, pensionärer och nyinflyttade. Tillsammans bidrar de till en bred kunskap och ett starkt engagemang.
Folkhögskolekursen Lokal beredskap växte fram ur detta engagemang – som ett sätt för Hola folkhögskola att möta ett tydligt samhällsbehov.
– Kursen är deltagarstyrd och har delvis även vuxit fram ur seniorkursen Vägar till välmående här på skolan. Där inspirerades vi att arbeta vidare med beredskapsfrågor efter att ha mött initiativet ”Beredda byar”, säger Monika.
De olika arbetsgrupperna har egna fokusområden. En grupp arbetar med att stärka gemenskapen genom aktiviteter som Zumba, Kom & Sjung, påskfirande och andra kultur- och fritidsaktiviteter. En annan, den så kallade Haverikommissionen, har samlat erfarenheter från skyfallet i september 2025. Rapporten från kommissionen har fått uppmärksamhet i media.
Skyfallet blev en väckarklocka för många, inte minst för Monika Sundström själv. Bland annat rasade flera vägar i området.
– Jag trodde att det var Ångermanälven som skulle svämma över. Istället blev det problem i mindre vattendrag som fylldes över brädden, vid vägtunnor som inte hann hålla undan de enorma vattenmassor som extremvädret lokalt åstadkom på mycket kort tid. Med fortsatt och accelerande klimatförändring får vi förbereda oss på att liknande händer snart igen, säger Monika.
Vilka möjligheter känner du att det här skapar för dig personligen?
– Det största är att få vara en del av gemenskapen. Det ger hopp i min klimatångest, säger Monika.
Samtidigt har engagemanget också öppnat nya dörrar:
- Jag har blivit inbjuden att föreläsa på räddningsskolor om erfarenheterna från översvämningarna. Det känns både roligt och meningsfullt att det vi är med om kan komma till nytta för andra.