Gå direkt till textinnehållet Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta oss Tillgänglighetsinformation
 

Etik under coronapandemi

Samhället och sjukvården – såväl regional som kommunal hälso-och sjukvård – befinner sig i en situation som man aldrig tidigare har ställts inför och som påverkar alla mer eller mindre direkt.

Som sjukvårdspersonal kommer man att möta svårt sjuka och döende patienter i betydligt större omfattning än tidigare och oftare tvingas inse att de kända och vanligtvis effektiva behandlingsmetoder vi kan erbjuda inte ger den bot eller lindring vi eftersträvar. Detta skapar frustration och stress hos många av medarbetarna inom intensivvård men ses också hos vårdpersonal som möter äldre, svårt sjuka patienter inom kommunal hemsjukvård och äldreboenden.

Etisk stress hos vårdpersonal

Etisk stress hos vårdpersonal kan lindras genom vetskap om att svåra beslut fattas på goda grunder, utifrån etiskt väl underbyggda principer och inte sker godtyckligt. Det är också viktigt att man inom verksamheterna har ett öppet klimat med möjlighet att lyfta svåra frågor och att få samtalsstöd i grupp eller enskilt vid behov.

Etiska rådet vill trycka på att man i nuvarande läge med spridning av en sjukdom som allvarligt påverkar hela vårt samhälle, konsekvent arbetar för att

  • varje individ inom vården skall bemötas med respekt för människovärdet,
  • en bedömning görs av personens förmåga och möjligheter utifrån principerna om att göra gott respektive inte skada,
  • använda de rutiner som finns för att tillförsäkra att bedömningarna görs med delaktighet och tydlighet och att information ges till alla berörda.

Äldre och äldre-äldre, ofta med flera sjukdomstillstånd, är särskilt utsatta för att drabbas svårt av coronasmitta och dödligheten är hög i den befolkningsgruppen. Utifrån detta har våra myndigheter under hela pandemiperioden betonat vikten av att vi ska skydda de äldre och många av de restriktioner som gäller har just detta syfte. Tyvärr har vi trots detta sett en spridning in i äldreboenden och bland personer med hemsjukvårdsinsatser.

Se Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden.

I detta dokument lyfter man fram vikten av att prioritera resurserna utifrån bedömning av sannolikheten för att intensivvården bidrar till fortsatt överlevnad.

Etiska principer

Enligt människovärdesprincipen får tillgången till vård inte styras av ålder men med den kunskap vi har vet vi att personer med hög biologisk ålder (till skillnad från kronologisk ålder) inte har samma möjligheter att vare sig klara av eller återhämta sig efter intensivvård. Nyttoprincipen – att göra gott och inte skada – ger utifrån detta stöd för att i vissa fall avstå från att inleda intensivvård. Genom att göra korrekta bedömningar, ta hänsyn till patientens biologiska ålder och patientnyttan kan vi prioritera patienter där nyttan är störst och på så sätt även följa behovs- och solidaritetsprincipen.

Det är i dessa situationer viktigt att poängtera att beslutet att avstå från intensivvård inte innebär att patienten blir utan vård – god palliativ vård, omvårdnad och adekvat omhändertagande skall erbjudas och tillförsäkras alla som berörs.

Hemsjukvård och äldreboenden

Inom den kommunala hemsjukvården och på äldreboenden finns till övervägande del personer med hög biologisk ålder – sköra, multisjuka äldre som även utan Coronasmitta oftast har en begränsad fysisk förmåga och svikt i vitala organsystem. För dessa personer kan intensivvård vara direkt skadlig och bidra till lidande och plåga. Det är därför extra viktigt – vilket även påpekas i Socialstyrelsens dokument – att ta ställning till behov av intensivvård (att avbryta eller helt avstå från) ”om möjligt innan indikation för intensivvård uppstått.”

Inom kommunal sjukvård är det läkare inom primärvården som ansvarar för de medicinska besluten. Region Västernorrland har sedan tidigare en etablerad rutin för beslut om vårdinsatser för patienter som vårdas på äldreboenden (SÄBO) – Förhandsplanering av vård (se länk nedan, tidigare Etisk vårdplan) – där man i samråd med patient /närstående tar ställning till olika vårdinsatser som kan komma att bli aktuella under vårdtiden. Syftet är att skapa trygghet hos såväl patient och närstående som vårdpersonalen så att man redan på förhand – med patientfokus, delaktighet och tydlig information – har tagit ställning till vilken vård som kan gagna patienten bäst utifrån de etiska principerna.

Den situation vi nu har innebär att det bedöms extra viktigt att ta dessa beslut i tid, inte när läget är akut, för att på så sätt ge våra mest sjuka, sköra äldre den vård som på ett värdigt sätt kan tillförsäkra lindring, tröst och omtanke.

Förhandsplanering av vård – en introduktion

Andreas Koro, ST-läkare i allmänmedicin på Hälsocentralen Själevad, var projektledare för arbetet med att ta fram den nya riktlinjen för förhandsplanering av vård. Här kan du ta del av hans introduktion till ämnet, varför det är viktigt för dig att tänka på och handfasta tips för ditt arbete.

Styrande dokument

Etisk policy (pdf)

Behandlingsbegränsingar, riktlinje (pdf)

Förhandsplanering av vård, riktlinje (pdf)