Gå direkt till textinnehållet Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta oss Tillgänglighetsinformation
 

EU-kommissionen presenterar landprofil gällande hälsa 2019 för alla medlemsländer

2019-11-29 17:16

EU-kommissionen har idag (28 november), inom ramen för State of Health in the EU, presenterat en landprofil vad gäller hälsa 2019 för alla medlemsländer inklusive Sverige.

Slutsatserna vad gäller Sverige (sid 22) är:

  • Svenskar lever längre än invånarna i de flesta andra EU-länder, men medellivslängden har sedan 2000 ökat i långsammare takt i Sverige än genomsnittligt i EU. Skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt små, men socioekonomiska skillnader kvarstår. Många levnadsår efter 65 inrymmer en eller flera kroniska sjukdomar och vissa funktionsnedsättningar.

  • Vissa viktiga riskfaktorer för hälsan, såsom rökning och alkohol, är överlag små i Sverige, men övervikt och fetma är växande folkhälsoproblem bland ungdomar och vuxna. Nästan en av fem 15-åringar lider av övervikt eller fetma, och nästan en av åtta vuxna lider av fetma, jämfört med en av elva 2000. Många riskfaktorer är vanligare bland låginkomsttagare och lågutbildade, vilket bidrar till socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa och medellivslängd. År 2014 satte regeringen upp målet att utjämna påverkbara hälsoklyftor mellan befolkningsgrupper inom en generation. Detta har följts upp med en ny folkhälsopolitik, som antogs 2018 och syftar till att skapa förutsättningar för åtgärder inom åtta områden tillsammans med att utvärdera resultatet.

  • Decentraliseringen av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet med 21 landsting bidrar till regionala skillnader när det gäller både tillgång till vård och vårdresultat. Detta strider mot Sveriges mål om en jämlik hälsa. För att motverka dessa skillnader har man föreslagit ett nytt omfördelningssystem som ska skapa en mer jämlik resurstilldelning i regionerna. Ytterligare finansiering finns för riktade program. Den nya regeringen har tillkännagett en bred primärvårdsreform, som bl.a. innehåller planer för minskade regionala skillnader och bättre tillgänglighet på landsbygden.

  • Sverige lägger mycket pengar på hälso- och sjukvård. Utgifterna per invånare och som andel av BNP är de tredje högsta i EU. Landet spenderar dock relativt lite på sluten vård och har i stället fokus på öppenvård och långvarig vård och omsorg. Detta avspeglar de senaste tjugo årens medvetna strategier för att flytta över så mycket vård som möjligt från sjukhus till primärvård eller närvård.

  • Sverige har relativt många läkare och sjuksköterskor, men det är svårt att rekrytera personal, särskilt på landsbygden. Bara 15 % av läkarna är allmänläkare, och detta försämrar tillgängligheten i primärvården. Arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare i primärvården har delvis ändrats och gjorts effektivare, så att sjuksköterskorna fått en viktigare funktion, bl.a. med större ansvar inom kroniska sjukdomar. Bristen på specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor med examen på avancerad nivå är dock ett hinder för en effektivare arbetsfördelning inom primärvården och på sjukhusen. I januari 2019 lade regeringen fram en plan enligt vilken man ska utbilda fler specialistsjuksköterskor och stärka undersköterskornas roll.

  • Väntetiderna i vården är ett långvarigt problem, och köerna har i vissa fall blivit längre. Exempelvis fick cirka 20 % patienterna vänta mer än tre månader på en starroperation 2018 – en ökning från 10 % 2013. Den nya regeringen meddelade sin avsikt att satsa mer resurser på att minska väntetiderna för planerad kirurgi och andra vårdtjänster. En annan viktig uppgift är att förbättra samordningen av vård och se till att patienter med cancer, psykisk sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar får vård i tid.

Läs mer: State of Health in the EU: shift to prevention and primary care is the most important trend across countries.