Gå direkt till textinnehållet Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta oss Tillgänglighetsinformation
 
Arvin Behzadi
Arvin Behzadi möter vanligtvis patienter på Örnsköldsviks sjukhus

Arvin Behzadis forskning bakom upptäckt om tidig diagnos av ALS

2021-11-24 12:00

I framtiden kan det bli möjligt för läkare att ställa diagnosen ALS i ett tidigare skede - och för patienter att få bromsmedicin innan deras muskler förtvinat. En av dem som står bakom den nya studien är Arvin Behzadi, AT-läkare i Örnsköldsvik och doktorand vid Umeå universitet.

ALS är en sjukdom som inte går att bota, utan leder till förlust av nervceller i både hjärnan och ryggmärgen, vilket i sin tur medför muskelsvaghet och muskelförtvining.

Majoriteten av patienterna avlider inom två till fyra år efter de första symtomen, som ofta märks i en arm, ett ben eller i huvud- och halsområdet. En av tio överlever mer än tio år.

Det tar ofta lång tid att ställa diagnosen ALS. Utredningen är krävande och det är inte ovanligt att den leder till en felaktig diagnos.

Bromsmedicin före muskelförtvining

Arvin Behzadi är en av två försteförfattare till en studie som kan leda till att det blir möjligt att ställa diagnos av ALS i ett tidigare skede.

I studien har de mätt ett protein som kallas för neurofilament och finns i blodet på alla människor. När personer drabbas av ALS ökar halten av ämnet.

- När nervceller tar skada läcker neurofilament ut i ryggmärgsvätska och blod. När vi kan mäta det och analysera det kan vi också hitta patienter med misstänkt ALS. I framtiden kommer vi i bästa fall kunna sätta in bromsmediciner redan innan symtom med muskelförtvining har visat sig, säger Arvin Behzadi.

Hans förhoppning är att misstänkt ALS ska kunna upptäckas redan på hälsocentralen.

- Läkare i primärvården skulle kunna besluta att en patient ska remitteras till neurologmottagningen genom att granska halten av neurofilament i blodet i kombination med klinisk undersökning.

Siktar på fortsatt forskning

Arvin Behzadi jobbar hårt för att både bedriva forskning och arbeta som AT-läkare.

- Det kan stundvis vara mycket jobb, framförallt när man börjar närma sig att skicka in en artikel till en vetenskaplig tidskrift. Men jag har känt att jag fått tid och utrymme till att bedriva forskning samtidigt som jag gör min allmäntjänstgöring, säger han.

Han hoppas kunna doktorera i början av sin specialiseringstjänstgöring, och sedan fortsätta kombinera praktiskt sjukvårdsarbete med forskning.

- Jag vill i första hand bli en duktig kliniker, men jag har även förhoppningen om att kunna fortsätta med forskning. I framtiden är jag särskilt intresserad av att vara med att ta fram nya och kliniskt användbara blodprover genom biobanksforskning.

 

FAKTA OM STUDIEN:

  • Studien är ett resultat av ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Göteborgs universitet.
  • Den bygger på mätning av ett protein som kallas för neurofilament och som återfinns i ryggmärgsvätska och i blod. Moderna metoder har gjort det möjligt att analysera neurofilament på ett tillförlitligt sätt även i blodet. Detta har tidigare inte varit möjligt eftersom neurofilament förekommer i mycket låga halter i blodet. 
  • I studien ingår 287 personer där 234 av dessa fått diagnosen ALS. Resultaten visar att mängden neurofilament i blodet återspeglar mängden neurofilament i ryggmärgsvätska på ett tillförlitligt sätt hos patienter med ALS.
  • Studien visar också att neurofilament i både ryggmärgsvätska och blod kan användas för att underlätta urskiljningen av patienter med ALS från patienter som har andra sjukdomar som kan likna ALS.
  • Det framgår även att höga värden av neurofilament i både ryggmärgsvätska och i blodet är förknippat med sämre överlevnad vid ALS.