Magnus forskar om ätstörningar: ”Jag vill bidra och göra skillnad för de som lider”

- Som behandlare kan man känna sig maktlös inför de krafter de svårast sjuka patienterna upplever, därför behöver vi forska mer om hur vi kan hjälpa dessa personer till ett friskare liv, säger Magnus Sjögren som även är lektor i psykiatri vid Umeå universitet.

En grupp komplexa sjukdomar

Omkring 200 personer i Västernorrland lider av anorexi och uppemot 1000 personer av bulimi. Ätstörningar, där även hetsätning ingår, är en grupp mycket komplexa sjukdomar med hög dödlighet, särskilt vid anorexi.

- Det är angeläget att få mer evidensbaserad kunskap om hur vården bättre kan hjälpa och behandla dessa patienter. Det är ett fruktansvärt lidande och trauma för de som drabbas och deras anhöriga, säger Magnus Sjögren.

Finns för lite forskning

Trots att ätstörning totalt drabbar omkring 9 procent av befolkningen någon gång i livet, vilket skulle kunna innebära omkring 20 000 personer bara i Västernorrland, upplever Magnus att det finns väldigt lite forskning i ämnet. 2015 började Magnus Sjögren forska själv kring dessa komplexa sjukdomar.

- Målet med min forskning är att förstå hur vi kan göra sjukdomen mindre förödande för de som drabbas. Jag är en nyfiken person som hela tiden söker ny kunskap och vill hitta nya lösningar på olika problem. Jag vill bidra och göra skillnad för de som lider, det är det som driver mig, säger Magnus Sjögren.

Flera orsaker påverkar sjukdomen

Ätstörningar som anorexi och bulimi startar ofta redan i tonåren, medan hetsätning snarare utvecklas i vuxenålder. Forskning tyder på att det finns genetisk, fysiologisk och även psykologisk förklaring till varför vissa personer utvecklar sjukdomen.

- Senare tids forskning har identifierat en genprofil vid anorexi som kanske kan förklara varför tillståndet är så svårbehandlat. Vi förväntar att också hitta en genprofil vid bulimi. Hormoner kopplat till kvinnors menstruation är en bidragande faktor, även störningar i hormonet Ghrelin, som är kopplat till lustfyllt ätande, påverkar sjukdomen. Psykologiska orsaker bidrar i högsta grad också, som förmågan att hantera och acceptera sina känslor. Där blir matintaget ett sätt att ha kontroll.

Rätt behandling i rätt tid

Studier på djur har visat att en störd tarmflora starkt påverkar vikt och aptit hos drabbade individer. Andra studier visar att den egna identiteten hos patienterna ofta hänger samman med sjukdomen. Tillsammans med alla de andra faktorerna bidrar detta till komplexiteten i behandlingen och att patienterna i många fall har motivationsproblem och inte något önskemål om att bli frisk.

- Det krävs en kombination av rätt behandling i rätt tid för att hjälpa de här patienterna. En viktökning har ingen långvarig effekt. Men vi har funnit intressanta resultat av dialektisk beteendeterapi på en del ätstörningar och hoppas kunna starta en studie i Sundsvall snart.

Planerar studie i Sundsvall

I den planerade studien ska en grupp på 16-17 patienter med anorexi och en lika stor grupp med bulimi ingå, som Magnus Sjögren sedan ska jämföra med en referensgrupp. Patienterna ska som en del i dialektisk beteendeterapi lära sig att hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. De får träna medveten närvaro, sociala färdigheter, känsloreglering och att skjuta upp impulser.

Hur arbetar Region Västernorrland med denna patientgrupp idag?

- Jag tycker att vi på många sätt har ett bra arbetssätt, men det pågår ständigt en dialog om hur vi kan utveckla och förbättra vården. Jag tror att mobila specialpykiatriska omvårdnadstem, SPOT, kan vara ett väldigt bra komplement till akut inläggning. Det finns många fördelar med att ge patienterna hjälp i hemmet, dessutom kan vi komplettera med digital hjälp via Teams för gruppterapi och ätstöd till exempel. Vi behöver vara kreativa och jobba tillsammans i flera led, föra en dialog med många olika aktörer, skolsköterskor, idrottsledare med mera för att i ett så tidigt skede som möjligt komma in med stödsamtal, information och behandling. Ju längre sjukdomen får gro och beteenden bli automatiserade, ju svårare är den att behandla.

Hur ser du på framtiden för denna patientgrupp?

- Dels är den ökade medvetenheten, stimulerad av debatt i olika media och öppenhet hos kändisar, bidrar till en tidigare identifiering av potentiella riskbeteenden. Därmed kan vi komma in tidigare med preventiva åtgärder och förebygga. Vidare tror jag att forskning kommer att ge ny kunskap och bidra med nya terapiformer, till exempel mot anorexi, som är mer effektiva.

Vad ska jag göra om jag har en ätstörning?

- Det är viktigt att man vågar prata om sitt mående. Det kan vara med kompisar, föräldrar, lärare, skolsköterska eller någon i sin närhet som man litar på. Har man funderingar kan man hitta mycket information på 1177.se eller hos patient- och anhörigföreningen Frisk&fri. Sedan kan man vända sig till vårdcentralen, specialistvården eller till den nyöppnade barn- och ungdomsentrén för att få hjälp och stöd.

Fakta:

• Aneroxia Nervosa, anorexi är en ätstörning som innebär att du försöker svälta dig för att gå ner i vikt, trots att du väger mindre än vad som är hälsosamt för din längd och ålder.
• Bulimi är en ätstörning som innebär att du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten. Bulimi kan påverka hur du mår psykiskt och ge allvarliga skador på kroppen.
• Hetsätning innebär att du känner att du tappar kontroll och på kort tid äter extrema mängder mat. Det kan vara mat som du annars undviker för att inte öka i vikt.
• Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en kognitiv beteendeterapi, där termen ”dialektisk” speglar de två polerna acceptans och förändring, som båda är nödvändiga i behandlingen.

Källa:1177.se

Här kan du läsa mer om ätstörningar: Ätstörningar - 1177 Vårdguiden

Här kan du läsa mer om behandling: Psykoterapi och psykologisk behandling - 1177 Vårdguiden