Gå direkt till textinnehållet Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta oss Tillgänglighetsinformation
 

RUDAS – instrumentet som hittar demens hos analfabeter och lågutbildade

2019-04-03 13:01

Under en utredning för demens blir man ombedd att räkna, skriva och rita. Någonting som kan upplevas svårt för en som inte gått i skolan. Främst är det människor som flytt till Sverige som riskerar att bli feldiagnostiserade, då denna grupp generellt sett har en lägre utbildningsnivå än svenskfödda. Nu finns en anpassad utredningsmetod; RUDAS.

RUDAS, förkortning för ”The Rowland Universal Dementia Assessment Scale”, är ett australiensiskt screeninginstrument som används för att hitta demens hos personer med analfabetism eller låg utbildning. En av de vanliga metoderna för att hitta demens kallas för MMSE och innehåller både skriv- och räknemoment. Ett prov som blir svårt för en person som varken kan läsa, skriva eller räkna.

- I Danmark fanns det ett fall där en kvinna med låg utbildningsnivå utreddes via metoden MMSE och fick låga betyg, vilket indikerar demens. Senare gjorde man samma test på personer man visste var friska men som också hade låg utbildningsgrad; resultaten blev detsamma. Det här visade behovet av en ny utredningsmetod, berättar Ann-Marie Westerlund, demenssköterska och utbildare inom RUDAS.

Utbildning inom RUDAS på Sundsvalls sjukhus. Foto: Celina Dahlgren

Tog RUDAS till Västernorrland

Ann-Marie Westerlund hade under några år känt en oro inför den grupp lågutbildade och utrikesfödda patienter som inte har kunnat utföra tester som MMSE med säkra resultat, och tog därför saken i egna händer.

- Jag började söka efter alternativa metoder, och det var då jag hittade RUDAS. Kort därefter beslutades det att jag och fem andra personer från olika regioner och landsting i Sverige fick åka på RUDAS-utbildning, detta via Migrationsskolan och Skånes universitetssjukhus i Malmö. Idag är jag utbildad utbildare inom RUDAS, berättar Ann-Marie Westerlund.

RUDAS testar omdöme och praxis

Jämfört med bland annat MMSE så behandlar RUDAS mer vardagliga saker, så som hur man tar sig över vägen, var ens högra fot sitter eller att komma ihåg en kort inköpslista. Det testar omdöme och praxis istället för andra metoder där man bland annat kan få räkna bakåt från 100. RUDAS används på personer som har mindre än fyra års skolgång, och om personen i fråga inte talar svenska så används en tolk.

I takt med att fler invandrare kommer till Sverige så ökar också den grupp människor som inte har mer än fyra års utbildning och därför inte kan utredas med metoder som MMSE. Ann-Marie Westerlund berättar att det tidigare gjorts demensutredningar där resultatet visat på demens, men att magkänslan sagt annat.  

- Jag är helt övertygad om att någon fått diagnosen trots att de är helt friska. Med RUDAS blir risken för feldiagnoser på lågutbildade betydligt lägre, berättar Ann-Marie Westerlund.

Deltagarna fick blunda och följa instruktioner om att vika och riva ett papper, många fick olika resultat. En övning för att få lite insikt i hur demens kan kännas. Foto: Celina Dahlgren

Utbildning inom bland annat Region Västernorrland

Ann-Marie Westerlund jobbar som demenssjuksköterska på Örnsköldsviks sjukhus men är också länssamordnare på deltid. Hon samverkar med kommuner, primärvård och slutenvård, och hjälper patienter att hitta rätt stöd och hjälp. En viktig del i hennes jobb är att utbilda inom RUDAS, mestadels inom Region Västernorrland men även inom andra organisationer som exempelvis Norrlands Universitetssjukhus.

- RUDAS är såklart ingen garanti på att man får perfekta resultat, men det fungerar mycket bättre än innan. Äntligen har vi ett bra instrument, berättar Ann-Marie Westerlund.