Victoria Pulsford sitter vid ett skrivbord där flera pärmar ligger. Hon håller några papper och en penna i handen och läser på ett av papperen.
Victoria Pulsford, vårdutvecklare, jobbade som smittspårare.

Victoria sadlade om och blev pandemins detektiv

2021-10-15 16:12

Victoria Pulsford gick under pandemin från att vara vårdutvecklare till att bli smittspårare. – En utmaning och ibland rena detektivarbetet, säger hon.

I vanliga fall arbetar sjuksköterskan Victoria Pulsford med att utreda vårdskador som skulle kunna leda till anmälningar enligt lex Maria. Men i fjol kastades hon in i nya uppgifter.

– När det efterfrågades mer folk till smittspårning fick jag en fråga om att förstärka enheten och insåg att det bara var att ställa om, jag behövdes där, säger hon.

Från november började hon arbeta i den nya rollen. Främst har hon försökt smittspåra patienter som blivit inlagda i slutenvården. Det arbetet kan liknas vid ett detektivarbete där det gäller att se hur personerna har förflyttat sig inom sjukhusets väggar. Victoria Pulsford bedömer att hon gjort cirka 170 smittspårningar.

Porträttfoto av Victoria Pulsford med ett träd och delar av en byggnad suddigt i bakgrunden. Fotot får endast användas i medarbetarporträttet om Victoria Pulsford, publicerat sommaren 2021.

Viktigt att följa rutinerna

– Patientjournalerna har varit till god hjälp. När en patient testat positivt för covid-19 på en akutmottagning så har journalen sedan visat hur sjukhuset hanterat fallet i nästa steg och så vidare. Ibland har jag då kunnat se avvikelser där det varit uppenbart att man inte följt rutiner vilket medfört risker för smittspridning, berättar Victoria Pulsford.

I de fallen har hon kontaktat enhetschefen för den avdelning det rört sig om och så har den fått hantera ärendet. Hela poängen med smittspårning är att så tidigt som möjligt kunna bryta en smittkedja.

– De kontakterna har varit en fin del av jobbet. Trots att många upplevt hela situationen som påfrestande så har det varit trevliga samtal. Alla försöker så gott det går att minska smittspridning, säger hon.

– Vi går också alltid tillbaka 48 timmar i smittspårningen eftersom personen kan vara symtomfri under den smittsamma fasen. Innan patienten kom till akuten och testades positivt kan den ha besökt en hälso- eller vårdcentral och då har jag uppmärksammat dem på att personal där kan ha blivit smittade.

Ständigt nya uppdateringar

Den stora utmaningen tycker hon har varit de ständiga uppdateringarna av restriktioner, vilket hela tiden påverkat hur ärenden ska bedömas. En annan stress hon haft med sig är att ärenden i hennes ordinarie arbete som utredare samlats på hög, och det har hon inte kunnat påverka.

I Region Västernorrland byggdes på kort tid en organisation upp med 14 smittspårare. I takt med att verksamheterna lärt sig mer om virusets framfart och rutiner blivit inarbetade har behovet av smittspårare minskat. Victoria Pulsford har därför återgått till sitt tidigare arbete där mycket ligger och väntar och är ogjort.

– Jag känner mest glädje över att jag i den tillfälliga rollen kunnat göra nytta och bidra till att pressa tillbaka smittspridningen, säger hon.

Victoria Pulsford har sin arbetsplats på Örnsköldsviks sjukhus men hennes arbete omfattar hela Region Västernorrland.

Om medarbetarporträtten

Under pandemin har många av våra medarbetare fått byta arbetsuppgifter. Under sex veckor i sommar får vi träffa 12 av dem som tagit sig an nya utmaningar i det omfattande lagarbete som krävts för att kunna hantera pandemin och vaccinationsarbetet.

Här kan du läsa övriga porträtt:

Att jobba i Region Västernorrland (rvn.se)

 


Tillbaka till toppen