© European Communities, 2006 Photographer: Alain Schroeder Source: EC - Audiovisual Service

EU-kommissionen publicerar två nya studier om sammanhållningspolitiken!

2019-03-25 17:35

Nya studier om jämställdhet och tematisk koncentration visar vägen för sammanhållningspolitiken inom EU

När den nuvarande programperioden 2014–2020 börjar närma sig sitt slut ger två nya studier en överblick över de framgångar och utmaningar som uppkommit i implementeringen av EU-lagstiftning för sammahållningspolitiken. De två rapporterna har beställts av utskottet för regional utveckling och producerats av Policy Department for Structural and Cohesion Policies. Båda studierna analyserar implementeringen av sammanhållningspolitiken, men med två olika inriktningar: jämställdhet och tematisk koncentration.

 

“Gender Dimension of the EU Cohesion Policy”

Den ena studien utforskar hur dimensioner av kön och jämställdhet mellan könen har beaktats i EU:s sammanhållningspolitik för programperioden 2014–2020. Syftet med texten är att erbjuda nya infallsvinklar i diskussionen om hur man kan förbättra främjandet av jämställdhet och icke-diskriminering inom EU efter 2020. Studien analyserar hur jämställdhet mellan könen har integrerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERDF) inom programmering, implementering och uppföljning, samt ger en utvärdering av nuvarande och framtida utmaningar.

Finansiella anslag i insatsområden som skulle kunna påverka jämställdhet mellan könen, direkt eller indirekt, uppskattas uppgå till 55.1% av den totala summan. Man har planerat att spendera 5,679 millioner euro för ESF:s övergripande målsättningar för jämställdhet mellan könen i 20 medlemsländer av 28. Endast 12 medlemsländer planerade allokeringar inom insatsområden som siktar direkt på ”jämställdhet mellan könen inom alla områden”, för en totalsumma på 1,590 miljoner euro. Den nuvarande programperioden visar på allmänna förbättringar inom EU, med integrering av könsdimensionen som en av de mer lyckade insatserna. Sverige står ut som ett av de länder med starkast åtaganden på området.

Analysen identifierar några av de mest framgångsrika verktygen för könsintegration, bland annat:

- Specifika styrsystem för koordinering och uppföljning av könsintegration;

- Formuleringen av en nationell strategi för jämställdhet mellan könen som länkar sammanhållningspolitiska strategier med nationella åtgärder;

- Tillämpningen av könsmedvetna perspektiv inom uppföljning och urval för olika projekt.

Studien visar dock att omfattningen på stödet av insatser som bidrar till jämställdhet är starkt beroende av medlemsländernas programmerings- och implementeringsstrategier. Resultaten visar att implementeringen av könsintegrering inte varit särskilt framgångsrik och att det fortfarande råder brist på kunskap om hur man bör implementera könsintegrering. Det tycks också råda skillnader mellan ESF och ERDF i hur könsdimensionen tas i beaktning - resultaten pekar på att jämställdhet mellan könen är en princip som är mer närvarande inom ESF än ERDF. Vidare tycks implementeringen av könsintegrering vara speciellt utmanande inom områden av ERDF som inte vanligtvis förknippas med kvinnor och jämställdhet mellan könen och ofta finns det inga tydliga indikationer på hur man ska säkerställa att jämställdhetsprincipen appliceras i olika typer av verksamhet.

Analysen identifierar således också ett antal problem och utmaningar, bland annat:

- Skillnaden i formella utsagor och faktisk implementering;

- Kunskapsbrist inom könsintegration, speciellt inom ERDF;

- Svårigheter i att involvera icke-statliga organisationer och jämställdhetsorgan i programdesign och implementering.

Ett stort orosmoment är bristen på beaktande av jämställdhet mellan könen i EU-kommissionens förslag för sammanhållningspolitiken efter 2020. Med det i åtanke erbjuder rapporten en rad rekommendationer för hur kommissionen bör fortsätta sitt arbete med jämställdhet den framtida verksamheten. Man ombeds bland annat att:

- Stötta effektiva partnerskap med förespråkare för jämställdhet mellan könen;

- Stärka koordinering, uppföljning och teknisk assistans för att stötta könsintegrering i alla policyområden och programfaser för sammanhållningspolitik;

- Obligatoriska krav på jämställdhet mellan könen i alla operationella program efter 2020.

 

‘’Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF’’

Målet med den andra studien var att undersöka implementeringen av öronmärkta krav på investeringar inom de Europeiska strukturella investeringsfonderna (EFSI) för perioden 2014-2020, där bland annat den Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) samt Socialfonden (SF) ingår.

Under denna perioden valde man att satsa på öronmärkta krav inom EFSI som ska bidra till en smart, inkluderande och grön utveckling. Detta gjorde man genom att definiera 19 stycken tematiska objektiv (TO), där varje region i EU fick välja upp till fem stycken mål att arbeta utefter. En del av de bidrag och investeringar som man sedan sökte från EFSI skulle vara öronmärkta till de specifika teman man har valt ut.

Rapporten visar att på nationell nivå mellan EU:s medlemsstater så är högst andel projekt inriktade på tema nummer 8 ’’Främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet’’. Följt av mål nummer 9 ’’Främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering’’, och mål nummer 10 ’’Investera i utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande’’. Rapporten visar vidare att implementeringen är större på nationell nivå än på regional nivå.

Rapporten visar även att den tematiska koncentrationen har möjliggjort en tillräcklig nivå av flexibilitet för att kunna anpassas till territoriella förutsättningar och mål. Men rapporten finner även bevis på att det finns utrymme för förbättringar, för att kunna anpassa finansieringen till specifika regionala förutsättningar.

Sverige har legat under snittet vad gäller implementeringen av mål 8 och 9, som är de mål som är de vanligaste inom EU. Dock ligger Sverige över snittet vad gäller implementeringen av mål 2 ’’ Förbättra tillgången till, användandet av och kvaliteten på informations- och kommunikations-teknik’’ samt mål 3 ’’Stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft’’. Rapporten redovisar inte regionala skillnader inom EU.

 

Här kan du läsa hela rapporten om jämställdhet

Här kan du läsa hela rapporten om tematisk koncentration

 

/Therése Lager och Marko Stankovic