EU:s landrapport för Sverige pekar på ekonomiska obalanser

2019-02-28 10:02

Sverige framgångsrikt inom ekonomisk stabilitet och hållbarhet, medan bostadsmarknad och arbetskraftsbrist presenterar de största utmaningarna

Igår publicerade EU-kommissionen sin årliga bedömning av den ekonomiska och sociala situationen i EU:s medlemsländer i form av 28 individuella landrapporter. Varje rapport redogör för landspecifika utmaningar och möjligheter och kommer att stå som underlag för diskussioner mellan EU-kommissionen och medlemsländerna. Sverige lyfts ut i rapporterna som ett av 13 länder med ekonomiska obalanser, främst på grund av bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning. Rapporterna presenterar också preliminära rekommendationer för hur EU-fonder – specifikt inom sammanhållningspolitiken – kan användas effektivt under den kommande programperioden.

Nedan följer en kort sammanställning av den svenska landrapporten och kommissionens investeringsrekommendationer inom sammahållningspolitiken:

Ekonomi, arbets- och bostadsmarknad

Sveriges landrapport bedömer att den svenska ekonomin fortsätter att vara relativt stark, med en stabil ekonomisk aktivitet och en statsskuld som förväntas minska tack vare effektiv finanspolitik. Banker fortsätter att vara lönsamma och uppvisar hög resiliens, men man uppskattar att bankers höga nivåer av långivning till fastighetsmarknaden utgör en viktig risk för deras prestation i den kommande programperioden.

Arbetsmarknaden är också fortsatt framgångsrik med hög sysselsättning; kommissionen uppskattar att arbetslöshet kommer jämna ut sig på 6.2% i 2019-2020. Men man har också identifierat en rad utmaningar inom samma område. Kommissionens bedömning är att bristen på arbetskraft och relevant kompetens för tillgängliga jobb hindrar arbetslösheten från att minska ytterligare. I relation till digitalisering så har Sverige problem men brist på arbetskraft inom cybersäkerhet, artificiell intelligens och högpresterande datasystem.

Bostadsbristen är ett kvarhängande problem i Sverige. Bostadspriser är fortsatt höga och hushållsskulder ökade ytterligare med 5.5% år 2018. Dessa två faktorer gör Sveriges ekonomi mer sårbar inför chocker och oförutsägbara ekonomiska utvecklingar. Rapporten identifierar strukturell ineffektivitet - bland annat i form av brister i konkurrens på bostadsmarknaden - som en bidragande faktor till dessa problem.

Socialpolitik och hälsa

Sveriges socialpolitiska prestationer lyfts fram som positiva exempel på en avancerad välfärdsmodell. Inkomstklyftor mellan män och kvinnor är låga, tillsammans med antalet unga utanför arbetsmarknaden eller utbildningssystemet.

Rapporten talar också om höga prestationer inom sjukvård och hälsa. Man observerar dock regionala skillnader i tillgången till sjukvård, med icke tillgodosedda sjukvårdsbehov i mer glesbefolkade regioner.

Regionalpolitik och infrastruktur

Svenska regioner ser en ökning i välstånd, men på sistone har tillväxt varit koncentrerad till urbana områden, vilket i sin tur lett till ökade regionala skillnader. Nordliga glesbefolkade områden (Northern Sparsely Populated Areas) lyfts fram som de regioner som är mest sårbara inför förändringar i global efterfrågan och konkurrens. Man ser också att dessa regioner har svårt att uppnå kritisk massa för smart specialiseringsstrategier, samt svårigheter i att nå ut till relevanta marknader. Kommissionens rapport uppmärksammar utvecklingen av smart specialisering som ett effektivt verktyg för att mobilisera intressenter och identifiera prioriterade områden i relation till de utmaningar och möjligheter som finns i den egna regionen. Investeringar i Smart Specialisering från den regionala utvecklingsfonden förväntas fortsätta även i nästa programperiod.

Sverige kan göra ytterligare framsteg inom transportinfrastruktur. Just nu rankas Sverige relativt lågt inom området – på plats 13 inom transportinfrastruktur och plats 25 inom järnvägsinfrastruktur. I relation till klimatförändringar så förväntas transport i Sverige att minska sin miljöpåverkan i och med ett skifte från vägtrafik till järnvägstrafik och maritima transporter.

Inom bredband och internettillgång ser det ut som att Sverige inte kommer att nå upp till sitt mål – bredbandtillgång på 100 Mbit/s för 95 % av alla hushåll och företag – för år 2020. Just nu ligger den siffran endast på 73 %, och Post- och Telestyrelsen uppskattar att den siffran bara kommer att ligga mellan 87-90 % i slutet av nästa år. 

EU-kommissionens rekommendationer för investeringar inom sammanhållningspolitiken för programperioden 2021-2027: Glesbefolkade områden får stort fokus.

Kommissionen baserar sina rekommendationer på medlemsländernas individuella målsättningar. Inom sammahållningspolitiken har Sverige varit speciellt ambitiöst inom forskning och innovation. Man har haft som mål att utgifter inom dessa områden ska uppgå till hela 4 % av BNP. Kommissionen menar på att upprätthållning av investeringar, främjandet av smart specialiseringsstrategier och partnerskap, samt stärkandet av erfarenhetsutbyte mellan akademi och företag är några av nyckelfaktorerna i den här utvecklingen. Att uppnå kritisk massa för smart specialiseringsstrategier, samt att uppmuntra regionala tillväxtprocesser och innovationskapaciteter, ses som extra viktigt speciellt i glesbefolkade områden, Småland, Mellersta Norrland, och Norra Mellansverige. Investeringar inom forskning och innovation tros också stärka tillväxt och konkurrenskraftighet för små- och medelstora företag. Sverige uppmuntras också till att bland annat stärka kvinnliga entreprenörer, nya firmor, och möjliggörande teknologi. Investeringar bör också göras inom utvecklingen av kompetens för smart specialisering, industriella övergångar och entreprenörskap.

 

Läs hela landrapporten här