European Union, 2015 Photographer: Christophe Maout Source: EC - Audiovisual Service

EU-valet: En god anledning att blicka både framåt och bakåt

2019-05-06 15:40

När hela EU förbereder sig för en ny programperiod är det dags att se över vad som hänt sedan EU-valet år 2014 och vad vi kan förvänta oss fram tills 2024

Kampanjerna inför EU-valet är i full gång. Den 26 maj röstar Sverige i EU-valet och partierna är i full färd med att presentera sina prioriteringar inför den kommande mandatperioden. Både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna presenterade i fredags sina valplattformer, medan Jan Björklund och Jimmie Åkesson meddelade att de kommer att åka på en gemensam debatturné med syfte att fördjupa politiska samtal och uppmärksamma Europafrågan och EU-valet. Men det är inte bara i Sverige som man försöker sprida mer information om EU-valet. EU-parlamentet lanserade i augusti en ny kampanj för att uppmuntra fler människor att rösta. Förra EU-valet resulterade i det lägsta valdeltagandet någonsin, med en slutgiltig siffra på 42,54%. I Sverige låg valdeltagandet i EU-valet 2014 lite högre – 51,07%. Det representerade en ökning i det svenska valdeltagandet från år 2009, då den siffran låg på 45,53%. Nyhetsajten Europaportalen förutspådde i februari en ytterligare ökning i det svenska valdeltagandet – en Sifoundesökning visar att nära 70% av svenska väljare troligen, eller med absolut säkerhet, kommer att rösta i EU-valet i år.

Med en ny programperiod i horisonten, ett nytt Europaparlament, och en ny EU-kommission, kan det vara hjälpsamt att ta en tillbakablick på vad som faktiskt hänt inom EU de senaste fem åren. I måndags presenterade nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker och hans team en ny rapport som är tänkt att erbjuda vägledning för en mer enad union. Rapporten är EU-kommissionens bidrag till EU27-mötet i Sibiu nästa vecka och kartlägger bland annat några av EU:s prestationer mellan åren 2014–2019. Rapporten identifierar också 10 högprioriterade frågor som fortfarande inväntar överenskommelse på EU-nivå. Till sist presenterar kommissionen även sina rekommendationer inom fem dimensioner som de anser bör ligga i fokus för framtiden.

 

EU år 2014–2019

EU har sett en ekonomisk tillväxt på ca 2% de senaste åren – den tillväxten förväntas fortsätta år 2019 och 2020. Vid 2020 förväntas den nuvarande kommissionen ha genererat 500 miljarder euro i ytterligare investeringar runt om i Europa, 1,4 millioner nya jobb, och en 1,3% ökning i EU:s GDP. Stöd för EU-samarbetet har ökat från 50% till 62%, arbetslösheten har minskat från 10,6% till 6,4%, och löner inom EU har ökat med 5,7%.  Rapporten rankar även 20 av EU:s största framgångar under den nuvarande programperioden. Lanseringen av europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI), Parisavtalet, förbudet kring engångsplastartiklar, samt dataskyddsförordningen (GDPR) är alla med på listan över vilka prestationer som kommissionens ser som allra viktigast.

 

Oavslutade ärenden

Trots dessa insatser mellan 2014 och 2019 är det fortfarande många förslag som ännu väntar på slutförhandlingar. Rapporten listar de topp tio-frågorna som fortfarande inte förhandlats färdigt under 2014–2019:

 

  1. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – EU-budgeten för de kommande åren kommer att ligga överst på den nya kommissionens skrivbord i år;

 

  1. Reformer inom EU:s asylpolitik – rapporten menar att det fortfarande finns ett behov av ett asylsystem som är effektivt, humant och kapabelt att handskas med framtida utmaningar;

 

  1. E-integritet – Regler för integritetsskydd online behöver uppdateras;

 

  1. E-bevisning och förhindring av spridningen av terroristinnehåll online – kommissionen presenterade ett nytt lagförslag i september förra året, som åsyftar att förhindra denna typen av felanvändning av värdtjänster;

 

  1. Schengenområdet – regler gällande gränsbevakning i Schengenområdet är på väg att uppdateras;

 

  1. Nya beskattningsregler – kommissionen har bland annat lagt fram förslag för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och beskattning för digitala tjänster som ännu inväntar slutgiltiga förhandlingar;

 

  1. European Deposit Insurance Scheme – ramverket är tänkt att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen, men man inväntar fortfarande beslut gällande dess implementering;

 

  1. Tillgång till säkert dricksvatten – kommissionen presenterade ett nytt förslag i februari förra året som siktar på att förbättra situationen för nära två miljoner människor inom EU – brist på dricksvatten påverkar hela 11% av EU:s invånare;

 

  1. Reform av social trygghetskoordination – reformer på området kan förbättra koordinationen mellan olika medlemsländer och göra regler både enklare och rättvisare;

 

  1. International Procurement Instrument – Världens offentliga upphandlingsmarknad är värd enorma summor varje år, men mer än hälften av den är stängd för EU-företag – kommissionen har föreslagit att man nu ska öppna upp den marknaden.

 

EU i framtiden

Med den nuvarande programperiodens framgångar och olösta frågor som bakgrund presenterar kommissionen sina rekommendationer inom de fem dimensioner som de anser bör ligga högst upp på den nya kommissionens ”att-göra” lista:

  1. ”Protective Europe” – Säkerhet

Kommissionen rekommenderar en blandning av civila och militära insatser för att bibehålla säkerheten inom Europa. Några av insatserna som föreslås är att av att bygga upp en effektiv europeisk säkerhetsunion och en försvarsunion för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet, cyberbrottslighet, och hybridhot. Man menar att EU borde fokusera på områden där samarbete kan resultera i tydliga fördelar såsom försvarsindustrin, forskning, cyber-försvar och militär mobilitet.

  1. ”Competitive Europe” – Konkurrenskraftighet

Forskning och innovation är ännu ett prioriterat område. Rekommenderade initiativ inkluderar ett lyft för europeisk, människocentrerad artificiell intelligens, med gemensamma insatser inom fyra områden: ökade investeringar, datatillgänglighet, att fostra talang och att säkerställa tillit. Kommissionen yrkar även på en modern industriell policy som grundar sig i den inre marknaden och som fokuserar på strategiska värdekedjor. Gällande den inre marknaden vill kommissionen se ytterligare fördjupning, uppgradering och modernisering. Man föreslår bland annat att EU förstärker banksystemet och inkluderar ett budgetinstrument för konvergens och konkurrens i den nya EU-budgeten för att främja investeringar. Man hoppas också på ett flexibelt ramverk för mobilitet och transport och bättre nätverk över hela Europa genom färdigställandet av the Single European Transport Area.

  1. ”Fair Europe” – Rättvisa

Rapporten redogör också för vikten av att adressera ojämlikhet och socialt skydd inom EU. Man uppmanar till att överväga nya idéer såsom ett gemensamt system för återförsäkring vid arbetslöshet. Kommissionen yrkar på ett skydd för grundläggande rättigheter, speciellt med tanke på nya digitala framsteg inom Europa och resten av världen, samt en rättvis taxeringspolicy som är speciellt anpassad för den digitala ekonomin. Digitalisering ses också som nyckeln till att stötta tillgänglighet inom vården genom nya, digitala sjukvårdssystem.

  1. ”Sustainable Europe” – Hållbarhet

Kommissionen betonar även vikten av att arbeta mot EU:s globala mål och Agenda 2030 genom att modernisera den europeiska ekonomin och den gemensamma jordbrukspolitiken, samt utveckla mer hållbar konsumtion. Nästa programperiod ses som avgörande i övergången mot en cirkulär ekonomi och rapporten identifierar några viktiga utmaningar inom området som måste adresseras, framförallt inom ramen för energiunionen, såsom energisäkerhet, energikostnader för privata hushåll och företag, samt energisektorns klimatpåverkan. Man ser energibeskattning, diversifiering inom energi- och gasförsörjningen, samt interkopplingar mellan nationella energinät som ett effektivt verktyg i omvandlingen till ett mer klimatvänligt samhälle.

  1. ”Influential Europe”- Inflytande

I enlighet med den Globala Strategin råder kommissionen att EU tar på sig en större roll som global ledare, bland annat genom att stötta den multilaterala, regelbaserade globala ordningen, med FN som dess kärna. Inom ramen för sitt internationella arbete vill man stärka euron, stötta västra Balkan genom en trovärdig utvidgningspolitik, och implementera alliansen mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen

Dessa rekommendationer utgör den nuvarande kommissionens bidrag till EU:s strategiska agenda för 2019–2024. En mer exakt bild av hur de närmaste fem åren inom EU kommer att se ut är inget att förvänta sig innan valet, som pågår mellan den 23 – 26 maj – då röstar hela EU om vilka som ska sitta i EU-parlamentet de närmaste fem åren. Deras mandatperiod börjar först i juli med ett inledande möte i Strasbourg, där man kickar igång EU-institutionernas arbete för 2019–2024.

 

Här kan du läsa den fullständiga rapporten från EU-kommissionen

 

/Therése Lager