European Communities, 1996 Source: EC - Audiovisual Service

EU:s skogsstrategi – en lägesrapport

2019-04-18 11:29

Kampanjgrupper och EU-ministrar uppmuntrar till hållbar markanvändning och en ny skogsstrategi för EU

EU-kommissionen har sedan länge arbetat för att se till att skogssektorn hjälper till att bidra till EU:s gemensamma klimatmål. Ett av de viktigaste stegen i den processen är en ny EU-reglering – LULUCF-förordningen – som antogs i maj förra året. Denna reglering integrerar växthusutsläpp och upptag från markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s klimat- och energiramverk för 2030. Den nya regleringen innebär bland annat att medlemsländer måste redovisa sin klimatpåverkan inom skogsbruk och andra markanvändningssektorer i så kallade National Forestry Accounting Plans (NFAPs). Detta är ett sätt för medlemsländer att säkerställa att de utsläpp som kommer från dessa sektorer klimatkompenseras för och att man lyckas avlägsna lika mycket koldioxid som man släpper ut i atmosfären. Trots EU-kommissionens insatser riktas nu skarp kritik mot vissa av EU:s medlemsländer för att de inte kunnat visa på att de har beräknat sin klimatpåverkan på ett korrekt sätt. Både Sverige och Finland tillhör den grupp länder som inte kunnat ge en korrekt rapportering av sina växthusutsläpp. Organisationer varnar nu för att de nuvarande nationella planerna kan innebära hela 400 miljoner ton mer koldioxid i atmosfären mellan 2021 och 2025 än man tidigare trott. I samband med det kommande finländska ordförandeskapet i EU riktas nu mycket uppmärksamhet på Finland och deras förmåga att demonstrera god praxis inom skogsbruket under sitt ledarskap i EU-rådet. Det är nu upp till EU-kommissionen att överväga de nya fynden gällande medlemsländernas NFAPs för att sedan presentera sina landspecifika rekommendationer.

Men kampanjgrupper är inte de enda som uppmanar EU-kommissionen att blicka framåt inför den nya programperioden. Europeiska jordbruksministrar efterfrågar nu en ny och mer ambitiös skogsstrategi för perioden efter 2020. Förra veckan höll också Regionkommittén ett plenum där man bland annat diskuterade implementeringen av den nuvarande skogsstrategin och vad som kan förbättras i framtiden. Man betonade då bibehållandet av den biologiska mångfalden som ett fortsatt problemområde. EU-ministrarna tycks dela denna observation och menar att den nya strategin måste göra ett bättre jobb i att integrera biologisk mångfald och att säkerställa ett starkare samarbete mellan medlemsländerna. Vidare ser man skogsstrategin som ett viktigt verktyg för att samla relevanta aktörer för att utbyta erfarenheter och identifiera viktiga trender inom skogsbruket. EU:s skogsstrategi anses också erbjuda hjälpsamma riktlinjer för medlemsländerna i utvecklandet av deras respektive nationella ramverk. I relation till den nya strategin uppmuntrar man till vidare utveckling av skogsbruket som en del av bioekonomin inom EU, för att öka konkurrenskraftighet och att generera arbetstillfällen, särskilt på landsbygden.

 

/Therése Lager