Förslaget till EU:s nya långtidsbudget är här

2018-05-02 17:00

Den 2 maj presenterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Günther Oettinger, EU-kommissionär för budget och personalfrågor, förslaget till EU:s nya långtidsbudget för tidsperioden 2021-2027 i Europaparlamentet

EU-kommissionens budgetförslag för åren 2021-2027 är ett omfattande paket som omfattar totalt 1,279 miljarder euro, vilket motsvarar 1,11 procent av de 27 medlemsstaternas BNI. Det är en förenklad, flexiblare och mer fokuserad budget som presenterar nya instrument och förnyade program för att möta de utmaningar som EU står inför. Efter att förslaget hade presenterats så fick ledamöter från Europaparlamentet möjlighet att kommentera, och förslaget fick både positiv och negativ kritik.

Enligt EU-kommissionen utgår långtidsbudgeten från fem principer. Den första handlar om ett ökat fokus på europeiskt mervärde när det gäller investeringar i exempelvis forskning eller gränsöverskridande infrastrukturprojekt. Den andra principen handlar om en smalare och mer transparent budget där strukturen på budgeten har en tydligare koppling till prioriteringarna. För det tredje så vill EU-kommissionen skapa en gemensam regelbok för programmen för att förenkla administrationen och öka delaktigheten. Dessutom kommer antalet program att minskas från 58 stycken till 37, ett led i förenklingen av budgeten. Fjärde principen handlar om en flexibel budget, som kan anpassa programmen efter oförutsedda händelser och kriser. Avslutningsvis så vill EU-kommissionen att programmen ska prestera bättre genom tydligare mål och uppföljning.

Långtidsbudgeten är indelade i sju budgetområden:

EU:s inre marknad, innovation och digitala marknad är den första budgetposten och får totalt 187 370 miljoner euro, vilket är en ökning i jämförelse med den nuvarande budgeten. Detta område ska investera i forskning och innovation, infrastruktur och stärka den inre marknaden. Horizon 2020, EU:s forsknings- och innovationsprogram, får en uppföljare i ”Horizon Europe”. Syftet är EU och medlemsstaterna även i framtiden ska ligga i framkant när det gäller innovation för att öka konkurrenskraften. När det gäller Connecting Europe Facility (CEF) så sker en ökning och den får totalt 42 265 miljoner euro för att investera i gränsöverskridande transport, digitala och energi-nätverk. CEF Transport får 30,6 miljarder euro, varav 12,8 miljarder euro från den allmänna delen och i likhet med nuvarande programperiod föreslår EU-kommissionen att 11,3 miljarder euro överförs från Sammanhållningsfonden. Dessutom föreslår EU-kommissionen att CEF-transport förstärks med 6,5 miljarder euro för militär mobilitet.

Sammanhållning och värderingar, tidigare Sammanhållningspolitik, är den andra budgetposten och också den största med 442 412 miljarder euro. Pengarna ska investeras för att öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i hela EU. Det nya tillägget med ”värderingar” understryker kopplingen till respekterandet av EU:s värderingar för att få tillgång till finansiering.
Europeiska regionalfonden kommer att få 226 308 miljoner euro och Sammanhållningsfonden 46 692 miljoner. Europeiska social fonden (ESF) som fokuserar på sociala engagemang för att motverka arbetslöshet och ojämlikheter blir i budgeten till ESF+, då den slås ihop med programmen för hälsa och social innovation. EU-kommissionen satsar också på insatser för att stärka unga personer, bland annat genom en fördubbling av Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren jämfört med idag, för att fler ungdomar ska få möjlighet att studera och möta människor från andra kulturer. Den särskilda extra allokeringen för glesbefolkade områden finns med i det nya förslaget och ser ut att ligga en liknande nivå som i den nuvarande budgeten.  

Naturtillgångar och miljö, är den tredje budgetposten och får totalt 378,920 miljarder euro. Pengarna ska användas till ett hållbart jordbruk och fiske, en kvalitetssäker livsmedelsproduktion, förbättra miljön och motverka klimatförändringarna. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) får 372 264 miljoner euro och ska användas för att säkra övergången till ett mer klimatvänligt och hållbart jordbruk. Det kommer ske en omfördelning av stöd från stora jordbruk till medium- och småskaligt jordbruk. LIFE-programmet får förnyat förtroende och kommer användas för att stötta investeringar och projekt som syftar till energieffektivisering och grön energi samt miljöskydd och naturvårdsarbete. För att öka EU:s klimatambitioner så föreslår EU-kommissionen att alla program ska ha ett klimatsmart perspektiv och att 25 procent av EU:s utgifter ska gå till projekt som bidrar till att klimatmålen från Parisavtalet uppnås.

Migration och gränsöverskridande arbete, är en av de poster som ökar i jämförelse med nuvarande budget. Resurserna ska gå till att stärka EU:s samarbete vid unionens yttre gränser, hantera asyl- och migrationsfrågan samt integrera de migranter som har sökt i asyl i någon av EU:s medlemsstater på ett effektivt sätt.

Budgetposten Säkerhet och försvar får även den en stor ökning i relation till den nuvarande långtidsbudgeten. EU-kommissionen argumenterar för ökade resurser genom att hänvisa till det globala säkerhetsläget och att investeringar måste göras för att upprätthålla EU-medborgarnas säkerhet och förbättra EU:s försvarskapacitet. En del av den här budgeten ska även anpassas till eventuella framtida kriser genom Civil Protection Mechanism (rescEU) och instrumentet Emergency Aid Reserve som ligger utanför långtidsbudgetens ramar.

Grannländer och världen, är den del av budgeten som ska finansiera EU:s externa relationer med grannländer, Afrika och Västra Balkan, assistans till de länder som vill gå med i EU samt EU:s globala biståndspolitik.

Den sista budgetposten handlar om EU:s administration, och EU-kommissionen har som mål att finansiera en effektiv och modern administration, tillgänglig för alla EU:s medborgare.

graf över budgetfördelning 2021-2027

© European Commission 

I förslaget finns det även en mekanism för att skydda budgeten mot finansiella risker vid händelse av att en eller flera medlemsstater överträder rättsstatsprincipen (rule of law). EU-kommissionen menar att respekten för rättsstatsprincipen är nödvändig för sunda finanser och effektiv hantering av EU-finansiering. Den nya mekanismen ger EU möjligheten att stänga av, minska eller begränsa tillgången till finansiering om överträdelser sker.

För att kunna finansiera budgethålet som uppstår till följd av Brexit använder sig EU-kommissionen dels av nedskärningar i Jordbrukspolitiken och Sammanhållningspolitiken på omkring 5 procent (jämfört med budgeten 2014-2020) samt att skapa fler egna medel för EU. De egna medlen är en möjlighet för en mer självständig finansiering och innebär bland annat en särskild skatt på icke-återanvändbar plast och att 20 procent av intäkterna från utsläppshandelsstystemet (Emissions Trading System) ska gå till EU-budgeten.

Detta är ett förslag till långtidsbudget från EU-kommissionen. Nu är det upp till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, där representanter från EU:s medlemsstater sitter, att komma överens och arbeta fram en gemensam ställning kring budgeten för att den ska kunna godkännas. Det är medlemsstater som bestämmer nivån på budgetens ekonomiska omfattning, medan Europaparlamentet är medbestämmande i alla regleringar kopplade till budgeten, vilket innebär en indirekt makt över de enskilda och samlade budgetposterna. I slutet av maj och i början av juni kommer det mer detaljerande förslag kring varje enskild budgetpost som bildar underlag till de kommande förhandlingarna mellan Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd. EU-kommissionens förhoppning är att allt ska vara klart innan Europaparlamentsvalet i maj 2019.

 

/Sofia Söderin