European Union, 2015  Photographer:     Christophe Maout  Source: EC - Audiovisual Service

Klimatförändringar, demografi och urbanisering – här är de största megatrenderna för framtidens EU-policy

2019-04-10 15:12

I måndags presenterades de största globala trenderna för det närmaste årtiondet i Europaparlamentet

EU-parlamentet fick en inblick i den framtida EU-agendan i början på veckan när en ny rapport – ”Global Trends to 2030: Challenges and Choices for Europe" – presenterades av The European Strategy and Policy Analysis System (ESPAS), i samarbete med flera EU-institutioner. Rapporten är tänkt att fungera som ett stöd för beslutfattare genom att erbjuda en inblick i de globala trender som tros sätta agendan för de närmaste programperioderna. Rapporten kartlägger också en rad olika katalysatorer för framtidens mest sannolika scenarion som kan påskynda eller sakta ner andra trender, samt vad författarna beskriver som ”game-changers” – en rad beslut som starkt kan påverka dessa troliga framtidsscenarion. Klimatförändringar, demografi och urbanisering listas som tre av de största megatrenderna, men även ekonomisk tillväxt, kommunikationer och energikonsumtion finns med på listan över viktiga globala utvecklingar.

Inom det närmaste årtiondet förväntas vi påverkas mer påtagligt av klimatförändringar och det finns en risk för att vi når en punkt varvid klimatförändringar inte längre går att kontrollera. Man uppskattar att världen kommer att vara 1,5 grader varmare än under förindustriella tider – om temperaturer ökar mer än så efter 2030 så riskeras människans överlevnad helt och hållet.

Världen står också inför en rad utmaningar länkade till demografi såsom resursbrist, pensioner och sjukvård. År 2030 kommer världens population att ha ökat med ca 1 miljard människor och Europa har utmaningen att hantera en åldrande befolkning – år 2030 förväntas ca 25,5% av Europas befolkning att vara över 65 år. Rapporten redogör bland annat för en minskning av Europas arbetskraft med ca 2% och en ökning i utgifter på åldersrelaterade problem på ungefär samma procent. 

Den tredje megatrenden, urbanisering, kommer att se annorlunda ut under det närmaste decenniet. År 2030 kommer två-tredjedelar av världens befolkning att bo i städer, och det är medelstora städer som kommer att uppleva den största ökningen. Okontrollerad urbanisering tros leda till problem med produktivitet, segregation och kriminalitet, men under rätt förutsättningar och med rätt styrning kan städer fungera som nav för innovation och framsteg.

Framtiden bjuder också på mer ekonomisk tillväxt – genomsnittlig global ekonomisk tillväxt förväntas uppnå ca 3%, och den största tillväxten kommer ske i utvecklande ekonomier. Detta betyder inte att framtidens ekonomi inte också innefattar vissa riskfyllda faktorer, såsom höga statsskulder och spänningar inom global handel. Människor som lever i extrem fattigdom har minskat från 35% år 1990 till 10,9% i dagsläget, men samtidigt tycks ojämlikhet öka. Sammanfattningsvis innefattar framtidens globala ekonomi både toppar och dalar.

Gällande energi kommer det inte som någon stor överraskning att den globala konsumtionen kommer att öka med ca 1,7% varje år. Detta kommer också att leda till prisökningar för olja, bensin och kol. Trots att nästan hälften av all energi i Europa är förnybar kan en ökad energiefterfrågan fortfarande ha negativa effekter på miljön, såsom mer växthusutsläpp. Samtidigt kan den nya miljövänliga energisektorn skapa många nya jobb.

Digitalisering är också något som kommer att öka det närmaste årtiondet – 90% av befolkningen kommer att vara läskunniga, 75% kommer att ha tillgång till mobila nätverk och 60% kommer att ha tillgång till bredband. Världen kommer också att vara mer sammankopplad rent fysiskt tack vare förbättrad infrastruktur. Bättre sammankoppling innebär stora framsteg när det kommer till att dela med sig av viktig information och nyttiga erfarenheter, samt i att förbättra mobila möjligheter för världens befolkning. Men bättre förbindelser kan också resultera i ytterligare klimatpåverkan, och en mer digital värld innebär nya utmaningar inom t ex cybersäkerhet, falsk nyhetsrapportering och personlig integritet.

Rapporten har också identifierat en rad katalysatorer som kan komma att ha stor påverkan på andra stora trender inom det närmaste decenniet. Katalysatorer dyker upp fortare än mega-trender, uppmuntrar till snabbt agerande, och kommer således att utgöra en stor del av beslutsfattares agenda. Ökad internationell handel kommer att spela en central roll, tillsammans med mat-och vattenbrist, territoriell konflikt, terrorism, teknologiska framsteg, migration och populism.

Till sist redogör författarna för några centrala, så kallande ”game-changers”. Dessa utgör de frågor som kommer att spela störst roll för den riktning som världen kommer att ta inom de närmaste tio åren. De formuleras i rapporten som frågor som beslutsfattare och lagstiftare kan ta ställning till för att accelerera, sakta ner, eller vända kommande trender.

Här är några av de viktigaste frågorna att besvara fram tills 2030:

 

  • Hur kan vi rädda planeten?

 

  • Hur kan vi förbättra åldrande?

 

  • Hur handskas vi bäst med ny teknologi?

 

  • Hur positionerar vi Europa i världen?

 

  • Hur hanterar vi bäst konflikt?

 

  • Hur skyddar vi demokratin hemma?

 

  • Hur uppnår vi jämlikhet?

 

Rapporten avslutas med en stark betoning på vikten av att blicka framåt för att vägleda framsteg och undvika kritiska misstag. De val som görs inom nästa årtionde kommer att ha stor påverkan även efter 2030 – att redan nu börja identifiera viktiga trender och vägval kan förhoppningsvis hjälpa politiker och lagstiftare att fatta informerade beslut om Europas framtid.

Läs hela rapporten här

 

/Therése Lager