Utvärdering: Så väl har kommissionen uppnått sina uppsatta mål

2019-05-08 13:59

European Parliamentary Research Service publicerade i veckan sin årliga rapport där de utvärderar kommissionens arbete med sina 10 prioriterade områden.

The European Parliamentary Research Service utför årligen en rapport där de granskar hur väl kommissionen arbetar med sina 10 utpekade prioritetsområden och när den nuvarande kommissionens mandat nu går mot sitt slut syftar rapporten till att utvärdera hela mandatperioden.

Innan Jean-Claude Juncker blev vald till president för EU-kommissionen presenterade han 10 prioriterade områden som utgångspunkt för hans mandatperiod:

  1. Jobb tillväxt och investeringar
  2. Den digitala inre marknaden
  3. Energiunionen och klimatpolitiken
  4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad
  5. En djupare och mer rättvis monetär union
  6. En balanserad och progressiv handelspolitik för att möta globaliseringen
  7. Rättvisa och grundläggande rättigheter
  8. En europeisk agenda för migration
  9. En starkare global aktör
  10. Ett mer demokratiskt EU

Rapporten pekar även ut ett antal centrala förändringar och utmaningar som kommissionen har ställts inför under sin mandatperiod. För att nämna några präglades 2015 av en rad terroristattacker som resulterade i ett starkare fokus på säkerhet. Samma år anlände rekordmånga migranter och asylsökande till Europa som påverkade både den nationella och europeiska politiken.
Under 2016 innebar Brexit-omröstningen i Storbritannien och presidentvalet i USA att EU fick tänka om sina prioriteringar. Samtidigt har unionen under den här tiden präglats av interna utmaningar så som hotet av rättsväsendet i flertalet länder och stärkandet av den monetära unionen (EMU), vilket i sin tur lett till skiftningar i vad kommissionen har prioriterat.

I korthet visar rapporten att två tredjedelar av lagförslagen som kommissionen har lagt fram har blivit antagna, men där nästan en tredjedel inte har gjort det och en av tio har dragits tillbaka. Utvecklingen varierar beroende på policyområde men störst andel lagförslag har legat inom den inre marknaden, migration och ett mer demokratiskt Europa. Totalt har 361 av 547 lagförslag antagits (66%).

Nedan följer en kort genomgång om ett antal av de utpekade prioriteringarna:

Prioritering 1: jobb, tillväxt och investeringar

I sin första prioritering från de politiska riktlinjerna fokuserade kommissionen främst på tre huvudsakliga element, den europeiska planeringsterminen, investeringsplanen för Europa och på väg mot en cirkulär ekonomi.

Planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen utgör ramen för samordningen av den ekonomiska politiken mellan EU-länderna och syftar till att försöka hålla nere länders statsskulder och kontrollera deras finanser. Varje år gör kommissionen en analys av ländernas budgetförslag och sedan får länderna landspecifika rekommendationer (CSR) för de kommande 12–18 månaderna. Inom detta område har länder generellt gått framåt ekonomiskt där det 2014 var 11 länder som hade större budgetunderskott än tillåtet, medan det 2018 endast var ett land. Rapporten slår dock fast att detta inte enbart beror på CSR och att länders implementering av CSR har varit svag och ojämn. Istället har den globala ekonomiska utvecklingen haft stor inverkan.

Investeringsplanen för Europa

Planen bestod huvudsakligen av introduktionen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI). Fonden syftade till att trigga investeringar från den privata sektorn för bland annat investeringar i utvecklingen av infrastruktur, innovation och små- och medelstora företag (SME). EFSI har från 2015 till 2018 mobiliserat 335 miljarder euro, där två tredjedelar kommit från den privata sektorn. Investeringarna har skapat mer än 750 000 jobb och förväntas ha skapat 1,4 miljoner jobb till 2020.

Prioritering 2: Den digitala inre marknaden

Inom denna punkt har främst kommissionens strategi för den digitala inre marknaden legat i fokus. Strategin har syftat till att digitalisera EU och möjliggöra elektroniskt gränsöverskridande utbyte av data och information. Strategin har varit lyckosam gällande hur många lagförslag som blivit godkända och antal initiativ som blivit lyfta.

Inom detta område identifierar rapporten att kommissionen har genomfört flertalet viktiga förändringar så som:

  • En ökning och förenkling av e-handel, bland annat genom regleringar kring geo-blockering av e-tjänster mellan medlemsländer
  • GDPR som har ökat skyddet av privatpersoners data online
  • ”Roam like at home” – att man nu kan surfa för samma villkor inom hela EU som man har hemma

Utöver detta har utlysningar och regleringar som Wifi4EU, digitala innovations hubs och ICT standardiseringar inneburit utveckling inom området.

Rapporten påpekar dock att mer behöver göras inom detta området och belyser att inga av de globalt ledande digitala företagen är europeiska. Vidare ligger EU bakom USA och Kina när det kommer till A.I, cybersäkerhet och superdatorer. En annan punkt att arbeta vidare med är den ökande skillnaden mellan EU:s medlemsstater när det gäller hur stor digitaliseringen är inom länderna.

Prioritering 4: En fördjupad och mer rättvis inre marknad

Inom målet har fyra stycken områden utpekats som särskilt viktiga. Stärkning av den inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, rättvis beskattning och labour mobility package.

Den inre marknaden beskrivs ofta som en av de största fördelarna med EU och prioriteringen för området syns inte minst i antalet strategier, lagförslag och rapporter kommissionen har lagt fram under deras mandatperiod. Totalt har 176 lagförslag lagts fram, varav 77% har beslutats om och godkänts, vilket är högst antal av alla prioriterade områden. För att läsa mer om kommissionens strategier om den inre marknaden se single market strategy.

För att finansiera den inre marknaden har kommissionen satsat på att skapa en gemensam kapitalmarknadsunion, med varierad framgång. Capital markets union action plan och strategin om en mer integrerad bankunion har varit konkreta exempel som kommissionen har lagt fram inom området.

Beskattning och striktare regler kring skatteflykt och skattebedrägeri har varit centralt för den här kommissionen. Över 30 lagförslag har lagts fram inom området där ungefär hälften har antagits hittills. I januari 2019 släppte kommissionen en redogörelse om framtiden för en gemensam EU beskattningspolicy.

Kommissionen har fokuserat mycket på den sociala dimensionen utav arbetsmarknaden inom EU, som en del av Labour mobility package. Detta lagstiftningspaket har innehållit direktiv som syftar till en bättre koordinering av sociala säkerhetssystem, regleringar kring utstationering av arbetare och stärkta europeiska arbetsrättigheter som ska syfta till att förenkla arbetspendlingen över gränser.

Läs den fullständiga rapporten här

 

/Marko Stankovic