
Noterat från Länsledningen 11 september
2026-09-17 10:38
Krisberedskap, välfärdsomställning och uppföljning av utvecklingsarbeten inom nära vård var några av frågorna på agendan när tjänstepersonerna i Länsledningen sammanträdde i Härnösand.
Krisberedskap och civilt försvar
Länsstyrelsen Västernorrland medverkade på mötet för att informera om det pågående arbetet inom krisberedskap och civilt försvar. Fokus låg på hur kommuner och region tillsammans kan stärka sin förmåga att hantera större samhällsstörningar och katastrofer. Frågor som lyftes under mötet var bland annat hur alternativa vårdmiljöer kan användas vid behov och hur länets resurser kan delas mellan olika aktörer.
– Det handlar om att bygga upp en förmåga som fungerar när den behövs. Kommuner och regioner har en lagstadgad skyldighet att hjälpa varandra vid katastroftillstånd och från 1 januari 2027 ska vi dessutom kunna lagerhålla vissa sjukvårdsprodukter, sa Torbjörn Westman, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västernorrland.
Ny samverkanskoordinator ska stärka omställningen i välfärden
På mötet presenterade sig Sara Hjalmarsson, Region Västernorrlands nya regionala samverkanskoordinator. Rollen har tillkommit efter ett politiskt uppdrag till regiondirektören och syftar till att skapa bättre samordning mellan olika utvecklingsarbeten inom regionen och tillsammans med länets kommuner. Rollen ska fungera som en länk mellan bland andra inom de olika förvaltningarna inom regionen samt med kommunerna och bidra till att exempelvis färdplanen för Nära vård i Västernorrland genomförs.
Bakgrunden är de stora förändringar som pågår och väntar välfärden nationellt, med bland annat samsjuklighetsreform, skolreform, ny socialtjänstlag, god och nära vård, kompetensförsörjnings-utmaningar och förändrad demografi. En välfärdsomställning med tydligt ökade krav på samverkan mellan aktörer, framförallt mellan kommun och region.

– Mitt uppdrag handlar inte om att starta nya parallella processer. Tvärtom ska jag stödja det arbete som redan pågår, skapa bättre överblick och bidra till att olika delar hänger ihop. Det finns mycket engagemang och många viktiga utvecklingsarbeten i länet, och min roll är att hjälpa till att knyta ihop dem så att vi rör oss i samma riktning, sa Sara Hjalmarsson.
Suicidprevention fortsätter utvecklas
Länsledningen fick en uppdatering om det länsgemensamma suicidpreventiva arbetet utifrån den nationella strategin Det handlar om livet.
Under hösten ska en länsgemensam handlingsplan presenteras som beskriver både pågående arbete och prioriterade utvecklingsområden i länet.
Ett arbete som kommit långt i Västernorrland handlar om stödet till efterlevande vid suicid. En länsgemensam rutin håller på att tas fram för att skapa ett mer jämlikt stöd i hela Västernorrland. Förslaget är för närvarande ute på remiss.
Länsledningen informerades också om resultatet från en utvärdering av satsningen En nollvision för suicid. Utvärderingen visar bland annat behov av fortsatt samordning, långsiktig finansiering och ökad kännedom om den nationella strategin Det handlar om livet.
SIP-utbildningen behöver nå fler
Den länsgemensamma utbildningssatsningen kring samordnad individuell plan, SIP, fortsätter. Utbildningen lanserades i april och riktar sig till medarbetare och chefer inom skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Målet med utbildningen är att utveckla arbetssättet, öka samsynen respektive följsamheten till SIP som gemensamt arbetssätt i länet.
SIP är lagstadgat sedan 2010 och länsledningens samverkansmål är att alla individer som behöver samordning mellan kommun och region ska erbjudas en SIP i Västernorrland. I satsningen är skolan en likvärdig part till hälso- och sjukvården och socialtjänsten via Samordnade insatser för barn och ungas bästa, länsöverenskommelse från 2023. Hittills har omkring 40 personer genomfört utbildningen, men målsättningen är att betydligt fler ska delta framöver.
- Vi ser att samordnad individuell plan lyfts allt tydligare i nationell styrning och rekommendationer. Kraven på samverkan mellan vård, omsorg och andra verksamheter blir successivt skarpare, och då känns det väldigt positivt att vi redan har kommit igång med ett gemensamt utbildningsarbete i länet. Det ger oss bättre förutsättningar att möta framtidens krav och framför allt skapa bättre samordning för de personer som behöver stöd från flera verksamheter samtidigt, sa Helena Rödén, områdesdirektör Närsjukvårdsområde Norr i Region Västernorrland.
Införandet av demensteam i kommun och region
Länssamordnare för demens, Ann-Marie Westerlund, gav en statusuppdatering kring den länsgemensamma samverkansmodellen för demensvård, MOD. Syftet med modellen är att skapa en mer sammanhållen och likvärdig demensvård i hela länet genom ökad samverkan mellan kommuner och region. Införandet har dock gått långsammare än planerat.
– De lokala samverkansgrupperna är viktiga men varje kommun måste också utse de som arbetar kliniskt att delta i nätverksträffar. Min uppmaning är att vi inte kan eller bör vänta på perfekta förutsättningar utan måste börja där vi står och utveckla arbetet steg för steg tillsammans, sa Ann-Marie Westerlund.
Under hösten genomförs nya nätverksträffar för utsedda kontaktpersoner och Länsledningen betonade vikten av att de lokala samverkansgrupperna fortsätter stödja införandet.
– Vi behöver hjälpas åt att hålla ihop arbetet om vi ska lyckas skapa en mer likvärdig demensvård i hela länet, sa Ann-Marie Westerlund.
Ny äldrevårdsöverläkare ska utveckla framtidens äldremottagningar
Vid mötet presenterades också Jonas Nyfelt, som sedan fyra veckor tillbaka är Region Västernorrlands nya äldrevårdsöverläkare.
En viktig del av uppdraget blir att bidra till införandet av äldremottagningar inom primärvården från och med 2027. Mottagningarna ska erbjuda ett mer anpassat omhändertagande för äldre personer och särskilt rikta sig till personer över 75 år med sammansatta vårdbehov.
– Det här ligger väldigt väl i linje med det arbete som redan pågår kring identifiering och stöd till sköra äldre. När äldremottagningarna införs får utvecklingsarbetet sköra äldre en tydligare struktur, resurser och bättre möjligheter att omsättas i praktiken, sa Mona Nordmar enhetschef vid Enhet för vårdval Västernorrland.
Arbetet med att utforma mottagningarnas innehåll och arbetssätt pågår under hösten 2026.
Information om digitalt väntrum
Genom arbetssättet Digitalt väntrum, som är en prioriterad utvecklingsinsats inom nära vård, kan sjuksköterskor i kommunerna snabbt få kontakt med läkare på hälsocentralerna via videolänk för bedömningar, rådgivning och gemensamma genomgångar. Digitala väntrum diskuterades och där är erfarenheterna från de verksamheter som använder arbetssättet positiva, men användningen varierar. För att sprida kunskap om arbetssättet deltog Anneli Rosfjäll, verksamhetsutvecklare vid Region Västernorrland.
– Var nyfikna och testa i er verksamhet. Om det finns intresse erbjuder jag gärna en demonstration på er vårdcentral och i er kommun för att visa hur lösningen fungerar i praktiken och hur enkel den är att använda. Erfarenheten visar att det ofta är lättare att ta ställning till nya arbetssätt när man får se verktyget i en verklighetsnära miljö, sade Annelie Rosfjäll.
Plan för nära vård 2027
I Västernorrland har kommunerna och regionen tillsammans tagit fram en färdplan för hur omställningen till nära vård ska genomföras i länet. Arbetet med färdplan och budget för 2027 har påbörjats och beslut om den nya färdplanen för nära vård i Västernorrland väntas tas vid Länsledningens sammanträde i november-december. De stora utvecklingsarbeten som pågår kommer att fortsätta.