Samarbete som stärker stödet till barn i sorg
2025-10-13 13:13
Barn som förlorar en förälder eller annan viktig vuxen behöver tid och stöd för att hantera sorgen. Genom projektet ”Barn som lever med förälder som dör” har Region Västernorrland, Sundsvalls kommun och Kommunförbundet Västernorrland tagit fram nya sätt att ge hjälp – både till familjer och till yrkesverksamma som möter barnen.
Projektet har pågått mellan oktober 2024 och september 2025 och har haft som mål att förbättra omhändertagandet av barn och ungdomar 6–17 år som mister en förälder eller annan nära familjemedlem genom dödsfall. Även Mellannorrlands Hospice har bidragit med värdefulla inspel.
– Barn och ungdomar som förlorar en förälder riskerar att må dåligt, både psykiskt och fysiskt, om sorgen inte får ta plats. Att ge rätt stöd är viktigt både för individen och för samhället, säger Kristina Renard-Hård, projektledare och föräldrastödssamordnare i Sundsvalls kommun.
Två nya webbsidor med stöd och kunskap
Projektet har resulterat i två nya webbsidor:
- För yrkesverksamma: På Vårdgivarwebben finns nu samlad information, verktyg och länkar för yrkesverksamma inom kommun och region.
- För barn och familjer: På Barn- och ungdomsentrén finns en ny sida med lättillgänglig information och stöd till barn, unga och föräldrar i sorg.
– Det här ökar chansen att barn och unga får rätt stöd i tid. Lärare, socialsekreterare och andra vuxna får nu konkreta verktyg för att hjälpa barn i sorg, säger Kristina Renard-Hård.
Samverkan gör skillnad
Projektet har samlat aktörer från flera verksamheter som möter familjer i sorg. Genom gemensamt arbete och erfarenhetsutbyte har man identifierat vad som redan fungerar och vad som behöver stärkas.
– Vi har haft många givande diskussioner. Ofta räcker stödet i barnets naturliga nätverk långt, men nu finns bättre vägledning när mer hjälp behövs, berättar Kristina Renard-Hård.
Nästa steg – sprida arbetssättet i länet
Projektgruppen föreslår att arbetssättet införs brett i länet, så att fler kommuner kan ta del av erfarenheterna.
– Vi ser att de verktyg vi tagit fram skulle fungera även på nationell nivå. Det känns hoppfullt, säger Kristina Renard-Hård.