https://www.rvn.se//sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-politikens-ansvar-for-kulturens-villkor/Hej! Den här gången gör jag saker annorlunda och lånar en fråga som ställdes till politiker under en kulturpolitisk valdebatt. /Ida Den 18 mars arrangeras en kulturpolitisk valdebatt på Konstakademien i Stockholm. Samtalet är lågmält, nästan försiktigt. Men mitt i denna stillsamhet formuleras en fråga som vägrar släppa taget: Vad kan vi som arbetar inom kultur göra för att underlätta för er att arbeta med kulturfrågor inom era egna partier? Det är en märklig fråga. Inte för att den är svår att förstå, utan för att den blottlägger något mer grundläggande: en brist, en frånvaro, ett glapp mellan det som sägs vara viktigt och det som faktiskt ges utrymme. Under debatten är det bara en politiker som får frågan riktad till sig. Inför den här texten har jag därför ställt samma fråga till samtliga riksdagspartier. De citerade svaren är insamlade i efterhand. Conny Brännberg (KD) svarar tydligt under debatten: bjud in oss. Hör av er. Han förklarar att han, som kulturpolitiker, alltid kommer att vara i opposition inom det egna partiet och att vi som kulturskapare kan vara med och göra kultur till en fråga som efterfrågas. Ju fler som hör av sig, desto viktigare blir frågan. Det är väljarna som avgör vad som räknas: ”Bjud gärna in politiker som är engagerade inom kulturnämnder att besöka era verksamheter och få inblickar i ’vardagslivet’. Inför valrörelsen anordna debatter där de olika politiska partierna får presentera sin syn på kulturpolitiken. Skicka info till politiker i angelägna frågor som berör kulturfältet.” En liknande betoning återkommer i svaren från andra partier, även där kulturfrågorna beskrivs ha en starkare ställning internt. Malin Danielsson (L) lyfter vikten av att fortsätta synliggöra kulturens betydelse och samla aktörer: ”Kulturfrågorna har redan hög status och prioritet inom Liberalerna men det skadar aldrig att visa på goda exempel. Då kulturområdet är brett med många aktörer så är det också mycket uppskattat när olika aktörer gör gemensam sak.” Vi inom kulturen måste med andra ord göra oss mer synliga. I likhet med flera andra svar betonas vikten av synlighet, dialog och att tydliggöra kulturens betydelse. Men det finns också formuleringar som rör sig i en något annan riktning. Björn Wiechel (S) lyfter fram kulturpolitikens mer grundläggande syfte: "Man kan alltid påminna om varför vi alls har kulturpolitik. Att det syftar till att förverkliga medborgarnas yttrandefrihet och demokrati, att ge människor möjlighet att uttrycka sig, beskriva världen som de ser på den, och kunna ta del av andras syn och skapande. Vilket kräver en utjämning av den politiska spelplanen, så att det inte bara är vissa med mer makt som är med. Sen tror jag att kulturen kan kliva fram och visa hur den bidrar till att lösa stora samhällsproblem och gör världen bättre." Här formuleras kulturpolitiken inte främst som något som behöver efterfrågas eller legitimera sig genom mätbarhet, utan som en demokratisk förutsättning. På samma gång rymmer resonemanget en dubbelhet: dels betoningen på kulturens egen roll för yttrandefrihet och deltagande, dels idén om att dess betydelse också kan synliggöras genom dess bidrag till att möta bredare samhällsutmaningar. Samtidigt formuleras i flera svar en annan tanke: att kulturen i grunden står fri från politiken. Kristina Axén Olin (M) beskriver kultur som något större än bidrag och beslut, något som i huvudsak existerar oberoende av politiska strukturer. Det som återstår för politiken blir det begränsade: infrastrukturen, tillgängligheten. Det som kan förhandlas i budget: ”Kultur är en otroligt viktig del i samhället. Kultur är det bokstavslösa språket, som förenar oss och skänker så mycket glädje och kan förmedla budskap. I princip alla människor har kultur i sin vardag, även om vi använder olika kulturuttryck. För oss moderater är en prioritering att barn och unga ska möta olika kulturuttryck och förhoppningsvis hitta den form som passar dem bra.  Den ofta polariserade och politiserade kulturdebatten blir kontraproduktiv, tycker jag. Att jämställa kultur med de verksamheter som får statliga och kommunala bidrag, är att förringa kulturen. Kultur är så otroligt mycket större och majoriteten av den kultur som finns i samhället, har inte med partipolitik eller bidrag att göra. Därför skulle jag önska att branschen inte bidrog till att polarisera och politisera en så viktig del i samhället, utan stod upp för kulturens värde för oss alla.” Men om kulturen förstås som något som i huvudsak ligger utanför politiken, vad blir då politikens ansvar? Och vad lämnas därmed åt sidan? Andra svar förskjuter perspektivet åt ett annat håll. Anna-Lena Hedberg (SD) lyfter kulturens betydelse genom dess effekter: för integration, hälsa, utbildning och lokal utveckling. Kulturens värde blir här det som kan påvisas, mätas och kopplas till andra samhällsmål: ”Genom att tydliggöra kulturens konkreta samhällsvärden – för integration, utbildning, hälsa och lokal utveckling – blir det lättare att lyfta kulturfrågorna internt. Visa gärna på mätbara effekter och goda exempel från verksamheter runt om i landet. Det är också värdefullt med en öppen dialog där vi får ta del av både utmaningar och lösningar. När kulturens betydelse kopplas till bredare samhällsmål stärks dess ställning i den politiska prioriteringen.” Det går inte att förneka att mätbarheten gör kulturen begriplig i politiken, men den riskerar också att förändra vad kultur tillåts vara. När kulturens värde formuleras genom det som kan räknas, förskjuts också gränsen för vad som framstår som relevant. Denna betoning på mätbarhet återkommer även i Centerpartiets svar, där kulturens betydelse kopplas till behovet av att kunna visa på konkret genomslag, inte minst genom opinionsbildning: ”Att lyfta kulturens vikt i samhällets olika delar. Vad innebär det för individen och för samhället i stort? Man bör också kunna visa det i siffror genom att branschen beställer egna opinionsundersökningar […] Genom att konkret visa på kulturens betydelse för människor och samhälle, att det är i allas intresse.” Här förskjuts ansvaret delvis till kulturfältet självt: inte bara att formulera sitt värde, utan att också mäta, kvantifiera och belägga det. Kulturens legitimitet blir något som aktivt måste produceras. Även hos Miljöpartiet betonas kopplingen till andra politikområden. Men här formuleras relationen annorlunda. Kultur framträder inte främst som ett medel för att uppnå andra mål, utan som en del av de sammanhang där dessa mål överhuvudtaget blir möjliga: ”Generellt har kulturfrågor hög prioritet inom Miljöpartiet och många av våra politiker har intresse och engagemang för ämnet. För att skapa ett bredare intresse inom partier kan det finnas ett syfte i att aktörer från kulturfältet riktar sig mot talespersoner i fler politikområden än bara kultur. Kulturarvsfrågor och medie-och informationskunnighet är exempel på kulturfrågor som även har en viktig roll i beredskapsarbetet. Kulturella och kreativa näringar är också centrala för näringsutveckling och svensk export samt stärker vår konkurrenskraft.” Skillnaden ligger därmed mindre i vilka områden som nämns, och mer i hur kulturens roll förstås. I det ena fallet blir kulturen något som legitimeras genom sina effekter. I det andra framträder den som en del av den struktur som bär samhället, inte bara som ett verktyg, utan som en förutsättning. Men även i denna bredare förståelse uppstår en spänning. När kulturens värde synliggörs genom dess funktioner i andra politikområden, rör sig resonemanget nära samma logik som det försöker överskrida. Frågan blir då var gränsen går mellan att synliggöra kulturens betydelse och att göra den beroende av andra syften. Det är en balans som inte är enkel att upprätthålla. Svaren rör sig mellan dessa positioner: kultur som något bortom politiken, något som måste efterfrågas, något som legitimeras genom nytta, och något som bär samhället i stort. Och kanske är det just i dessa förskjutningar som frågan blir som mest intressant. Men det sades också något annat, nästan i förbifarten: kulturfrågorna blir aldrig valfrågor. Något skaver. För hur kan något som genomsyrar varje människas liv – som formar hur vi förstår världen, varandra och oss själva – ändå vara frånvarande i det politiska samtalet? Sverker Sörlin skriver i ”Kulturens värde” att kultur är ”allt mänskligt”, både det som förenar oss och det som gör oss unika. Men i den politiska praktiken reduceras den ofta till en av de minsta posterna i budgeten. Kanske handlar det om språk. Kanske har vi varit för dåliga på att tala om kulturens betydelse på ett sätt som gör den politiskt begriplig. Eller så handlar det om något djupare: att kulturens värde inte låter sig översättas till de mått som dominerar politiken: tillväxt, effektivitet, mätbar nytta. Men då måste vi också våga säga: problemet ligger inte i kulturen, utan i måtten. Något sker när kulturpolitiken förväntas legitimera sig genom andra politikområden. Den blir ett medel snarare än ett värde i sig. Och i den rörelsen riskerar vi att tappa det som är kulturens egentliga kraft: dess förmåga att öppna, förskjuta, ifrågasätta. Konst levererar inga entydiga sanningar. Den rör sig i gränslandet mellan tanke och erfarenhet. Den erbjuder inte svar, utan förhållningssätt. I en tid präglad av osäkerhet, där både kunskap och demokratiska värden utmanas, är detta inte en svaghet. Det är en nödvändighet. Sörlin skriver att vi, utan kulturen, löper större risk att demokratin försvagas. Det är ett påstående som förtjänar att tas på största allvar. För demokratin är inte bara ett system. Den är en praktik. Ett sätt att vara i världen. Och utan de rum där vi kan pröva tankar, känna motstånd och erfara komplexitet, vad återstår då? I flera av svaren återkommer också en betoning på dialog och kunskapsutbyte. Vasiliki Tsouplaki (V) lyfter vikten av att kulturpolitiken är förankrad i erfarenheter från fältet, och välkomnar inspel från kultursektorn: ”Som representant från Vänsterpartiet har jag inte problem med att få gehör för kulturfrågor internt. Det är alltid välkommet att vi som kulturpolitiker får underlag och synpunkter från de som är verksamma inom kultursektorn. Det kan handla om alltifrån rapporter och debattartiklar från intresseorganisationer till berättelser från enskilda kulturarbetare.” Här framträder en annan aspekt av politikens ansvar: att vara mottaglig, påläst och i dialog. Samtidigt förändrar det inte den grundläggande struktur som återkommer i svaren. Öppenheten finns, men den sker inom ramar där kulturens plats fortfarande formas i relation till andra prioriteringar. Det handlar alltså inte bara om stängda dörrar, utan också om villkoren för de öppningar som faktiskt finns. Frågan är då inte bara hur kulturen ska ta plats i politiken, utan varför den, trots denna öppenhet, så sällan formar de avgörande prioriteringarna. I en tid där demokratier försvagas, språk förskjuts och föreställningsförmågan krymper, är kultur inte en sidofråga. Den är en förutsättning. Och kanske är det där vi måste börja. Inte i frågan om hur kulturen kan bli mer relevant för politiken, utan i insikten om att politiken redan är beroende av kulturen. Mot den bakgrunden har jag vänt på perspektivet och ställt följande fråga till samtliga riksdagspartier: Vad kan ni som politiska företrädare göra för att säkerställa att kulturen ges reell betydelse i politiska prioriteringar och beslut? Svaren återges nedan i sin helhet. Kristina Axén Olin M: ”Kulturen är till största del inte något som behöver politiska beslut eller skattefinansiering. Den del som behöver det och den infrastruktur som möjliggör att fler nås av kultur, är något som vi i politiken förhandlar om inför varje budget. Det går inte att säkerställa något annat än myndighetsutövning, utan alla förslag och önskemål måste ses som en helhet. Självklart så driver vi som arbetar med kultur och förstår det värde som kultur bidrar med till samhället, att området ska få de bästa förutsättningarna.” Conny Brännberg KD: ”Vår uppgift är att driva frågorna och framhålla kulturens viktiga betydelse inom alla politikområden. Kulturpolitiken får inte bli ”ett eget stuprör” utan måste finnas med i hela samhällsbygget. Ibland kallar vi detta för aspektpolitik. Som kulturpolitiker är det också vårt ansvar att arbeta internt inom partierna med dessa frågor.” Malin Danielsson L: ”För oss kulturpolitiker gäller det att förklara vikten av kultur och bildning när olika budgetprioriteringar står mot varandra. För oss Liberaler handlar det i grunden om människors frihet och yttrandefrihet vilket gör det mer naturligt för oss att prioritera satsningar på kultur.” Anna-Lena Hedberg SD: ”Vi behöver aktivt lyfta kulturens roll i fler politikområden och säkerställa att den inte behandlas som ett särintresse. Det handlar om att integrera kultur i exempelvis utbildning, folkhälsa, beredskap och regional utveckling. Som politiker har vi också ett ansvar att prioritera långsiktighet och skapa stabila förutsättningar för kulturlivet i hela landet. Genom att föra en nära dialog med aktörer inom kultursektorn kan vi fatta mer välgrundade beslut.” Riksdagskansli MP: ”I stor utsträckning handlar det om att se och värna kulturens mångfacetterade roll i vårt samhälle. I en tid av desinformation, polarisering, klimathot och säkerhetspolitiska hot blir kulturens och bildningens roll ännu mer central. Ett samhälle där människor kan tolka sin samtid, förstå sin historia och delta i det offentliga samtalet är också ett samhälle med motståndskraft. Kulturens ekosystem måste ses som en demokratisk infrastruktur.” Valredaktionen C: ”Vi kan återkommande lyfta kulturens egenvärde för människor och samhället för att på så sätt öka medvetenheten i politiska sammanhang. Konkret behöver vi också lyfta mervärden som hälsa och samhällsutveckling, det kan bidra till att ge stöd vid politiska prioriteringar. Vi behöver också driva opinion offentligt om centrala frågor som kulturens frihet. Lyfta kulturen som den mjuka maktens betydelse i frågan om beredskap och för ett samhälle som håller ihop och skapar gemenskap.”  Björn Wiechel S: "Visa på hur kulturen är en del människors praktiska vardag och välfärd. Att den handlar om levande lokalsamhällen och att människor ska kunna förstå och påverka sitt sammanhang. Det är mycket konkret och nära." Vasiliki Tsouplaki V: ”För oss som jobbar med kulturpolitiken handlar det om att vara pålästa och kunniga så vi kan lägga fram relevanta förslag, både när det gäller innehåll i reformer och när det handlar om budgetfrågor.” När svaren läggs bredvid varandra framträder en återkommande rörelse. Kulturens betydelse bekräftas: den är samhällsbärande, en demokratisk infrastruktur, något som angår fler politikområden än sitt eget. Samtidigt dras en gräns för vad denna betydelse faktiskt leder till. Detta erkännande är inte ett avfärdande, men heller inte ett fullt åtagande. Snarare framträder det som villkorat: kulturens betydelse bekräftas, men måste samtidigt ständigt förklaras, vägas mot andra intressen och motiveras i termer av något annat – frihet, hälsa, beredskap, tillväxt. Som om dess värde är erkänt, men inte tillräckligt i sig. Frågan blir då inte bara vad politiken kan göra för kulturen, utan vad det innebär att kalla något nödvändigt – utan att låta det få konsekvenser i det som faktiskt räknas. Ett värde som ständigt måste förklaras, översättas och försvaras – även av dem som säger sig vilja värna det – riskerar också att förskjutas. När kulturens plats i politiken beskrivs som beroende av dess koppling till andra mål, blir den inte en utgångspunkt, utan ett argument. Vi får önska oss alla lycka till inför det stundande valet, Ida Not. I valdebatten medverkade: Kristina Axén Olin M, Mats Berglund MP, Anna-Lena Hedberg SD, Catarina Deremar C, Vasiliki Tsouplaki V, Conny Brännberg KD, Björn Wiechel S.  Moderatorer: Lena From, ständig sekreterare Konstakademien, och Magdalena Malm, generalsekreterare Bildkonst Sverige. Debatten är ett samarbete mellan Bildkonst Sverige och Konstakademien. /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-politikens-ansvar-for-kulturens-villkor/Thu, 02 Apr 2026 13:33:39 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-konstnarssamtal-och-prestationsangest//sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-konstnarssamtal-och-prestationsangest/Wed, 08 Oct 2025 16:32:00 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-utstallningsutsikter/Hej Ida! Jag lönearbetar på deltid och är deltid i min ateljé och arbetar. Jag har läst på förberedande konstskolor. Jag skulle vilja ställa ut, men jag tycker att det är svårt. Hur gör man för att hitta möjligheter att ställa ut, om man som jag inte gått på konsthögskola och inte tillhör ett galleri? Jag bor i en av storstadsregionerna. Hej Anne, Det är frestande att säga: jobba intensivt och målinriktat så kommer framgångarna. Men dessa ord ekar ofta tomt. Du kan slita hårt utan att någonsin erbjudas utställningsmöjligheter på betydelsefulla platser eller bli uppmärksammad av inflytelserika personer inom konstvärlden. När orken sinar är det enkelt att passivt vänta på att något ska hända – att bli inbjuden, inkluderad och uppmärksammad. Många konstnärer fastnar i sina ateljéer där de fortsätter att skapa med en växande ångest över att deras verk aldrig når offentlighetens ljus. Mitt främsta råd är därför: ta initiativ. Det finns många sätt att träffa människor som tror på dig och kan hjälpa dig vidare, men för att det ska ske måste du skapa möjligheter för möten. I din nuvarande situation har du betydligt mer att vinna än att förlora. Något som definitivt ökar dina chanser att ställa ut är att du investerar tid på att skapa en visuellt sammanhållen presentation tillsammans med en engagerande text och en meritförteckning som visar att du kan ro en utställningsidé iland. Då har du rätt goda chanser att hitta en utställningsplats. Många konstnärer saknar, av givna skäl, energi och lust till att arbeta med just detta, eftersom de ofta har valt den konstnärliga banan för att de inte passar in i den traditionella yrkesrollen som innefattar att uppvakta arbetsgivare, formulera idéer och marknadsföra sig själva. Men ibland gäller det att bita ihop och härda ut. Se till att börja på rätt nivå. Därefter kan du successivt röra dig uppåt eller i sidled. Ett sätt att få nys om lämpliga utställningsplatser är att titta på andra konstnärers CV. När du i sommar och höst besöker olika konstutställningar, kasta ett extra öga på CV:t som ligger på fönsterbrädet – var har konstnären ställt ut tidigare? Du kan även kolla på olika hemsidor för att få liknande information. Problemet med aktiva konstnärer är att de ofta tar bort mindre attraktiva utställningsplatser från sitt CV när de får möjlighet att fylla på med ansedda gallerier och museer. Jag måste erkänna att detta även gäller mig. Min första utställning ägde rum i en ombyggd lada i Västernorrland, där en äldre dam drev ett sommargalleri. Min andra utställning hölls på ett kafé i Uppsala där jag arbetade extra. Därefter följde en period då jag ansökte om att medverka i grupputställningar som krävde en ansökningsavgift. Ofta handlade det om en önskan att ställa ut i ett annat land för att kunna kallas internationellt verksam, eller om ångest över att för lång tid gått sedan min senaste utställning. Men ärligt talat gav dessa utställningar inte mycket mer än ett hål i plånboken, eftersom jag också fick stå för fraktkostnaderna. I början av mitt konstnärskap fanns alla dessa utställningar med på mitt CV, men idag har jag tagit bort dem. Så här i efterhand kan jag ångra mig eftersom en komplett utställningslista skulle spegla en konstnärs idoga och kostsamma resa. Det är också en fin gest att lyfta fram dem som tidigt trodde på ens konstnärskap. Curriculum Vitae (CV) betyder ungefär ”course of life / Livets gång”, så varför behandlar vi det inte just så? Lars Vilks och Martin Schibli exemplifierar detta synsätt i boken ”Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar”. En mening har de ansett så betydelsefull att de valt att markera den i fet stil: ”Det är inte vad konstnärerna gör som är intressant utan hur de kom till den position och plats där de får göra och visa något.” För många konstnärer i din situation är det relativt vanligt att delta i jurybedömda utställningar. En del av dessa fokuserar på specifika material som akvarell, grafik, textil, video eller fotografi. Dessa utställningar är ofta avgiftsbelagda, delvis för att kunna arvodera juryn som bedömer de inskickade bidragen. Även om jag är kritisk till avgiftsbelagda utställningar, kan det i början vara nödvändigt att betala för att få exponering. Men var försiktig – i slutändan kan du ha spenderat stora summor på något som bara resulterar i ytterligare en rad i ditt CV. Vissa arrangörer tar ut dubbla avgifter och försäljningsprovision, vilket kan kännas som ett utnyttjande av en konstnärs desperation. Detta riskerar att sänka hela yrkeskåren till en nivå där endast de ekonomiskt oberoende har möjlighet att synas. Läs gärna en tidigare fråga som berör hur mycket en rad i ditt CV får kosta. Du nämner att du bor i en storstadsregion, vilket ibland gör det extra svårt att hitta utställningsmöjligheter på grund av den hårda konkurrensen. Men kanske är du inte född där? När jag återvände till Sverige efter att ha bott utomlands i fyra år, vände jag mig till min uppväxtregion. Det är alltid spännande att visa upp ett konstnärskap som har en anknytning till platsen, även om konstnären inte längre bor där. Så kolla upp konsthallar i regionen du har en relation till och presentera din konst och din anknytning till platsen. Att ställa ut på just konsthallar är mitt favoritsätt att lära känna städer runtom i Sverige. Du får resa, övernattning och fraktkostnader betalda, samt förhoppningsvis utställnings- och medverkansersättning. Det är inte heller otroligt att kommunen köper in ett verk, kanske också regionen. När jag haft perioder av stiltje har jag riktat mitt fokus mot konsthallar i mindre städer. Jag tänker inte lista alla som tar emot utställningsförslag, men mitt tips är att med internets hjälp söka på ”utställningsförslag konsthall” för att få många träffar. Att skapa en väl genomarbetad soloutställning kräver mycket arbete, så tänk på möjligheten att samarbeta med en annan konstnär – särskilt när du känner dig lite trött på dig själv, vilket händer även den bäste. Det kan vara givande att tillsammans arbeta fram en utställningsidé. Att ha en samarbetspartner innebär också att du inte är ensam när såväl positiva som negativa svar kommer från de kontakter ni nått ut till. Ett annat sätt att hitta utställningsmöjligheter är att prenumerera på nyhetsbrev. Konststrateger i olika regioner har utskick riktade till konstnärer med information om aktuella händelser och möjligheter. Tjänster som Konstpool erbjuder både gratis- och betalversioner för att hjälpa konstnärer och beställare att komma i kontakt med varandra. Jag förstår dig, du vill ställa ut din konst och bli en framgångsrik konstnär som bemöts med ett ”JA”. Att ha ett genomtänkt och intresseväckande tema är alltid en fördel, liksom ett personligt tilltal som visar intresse och respekt. Det är lätt att vara självkritisk och tänka att konsthallen gör dig en tjänst, men vad vore en konsthall utan konsten som visas? Var tydlig med att det är ett ömsesidigt utbyte. Här följer några tips som du kan ha till hands när du arbetar med ditt utställningsförslag: 1. Börja med ett artist statement. I en utställningsansökan bör du visserligen fokusera på den specifika utställningen, men det är också viktigt att inleda med ett välformulerat artist statement för ge mottagaren en förståelse för ditt övergripande konstnärskap. Håll detta stycke till cirka 600 tecken inklusive blanksteg. Inkludera en intresseväckande bild av din konst och en rubrik som motsvarar utställningens titel. Se till att ditt namn och utställningstiteln framträder tydligt. Nu har du den första sidan av ditt utställningsförslag. 2. Presentera din utställningsidé på de följande sidorna. Det är viktigt att du visar att du har en sammanhängande uppfattning om vad du gör, varför du gör det och vad du hoppas uppnå. Många konstnärer skapar utan egentliga mål, vilket kan ge ett vacklande och halvhjärtat intryck. Avstå från detta genom att skriva konkret och intressant om din konst och undvik pretentiösa krusiduller som bara skapar misstänksamhet. Det du skriver ska öka förståelsen av din konst, inte förvirra. Kom ihåg att du skriver för att övertyga någon som ännu inte är övertygad. Skriv inbjudande och lockande och försök hålla dig till cirka 1000 tecken. Om du behöver mer utrymme, bryt upp texten med bilder som förtydligar det du beskriver. Detta är viktigt: ditt jobb är att göra din konst rättvisa. 3. Dokumentation av din konst. Din konst är det viktigaste, så se till att presentera den professionellt. Undvik lågupplösta bilder i dålig belysning, målningar i missvisande färger och skeva perspektiv. Bifoga gärna bilder där verken är installerade i en miljö, och inkludera människor för att ge en uppfattning om skala, särskilt vid installationer. Du ska eftersträva att dina dokumentationer är lika kompletta som konsten själv. Om du saknar representativa bilder, lägg tid på att rätta till det. Jag har själv spenderat dagar på att installera tillfälliga ”utställningar” enbart för att få bra bilder till ansökningar och jag har använt självutlösare för att själv synas i vissa bilder. Mycket handlar om envishet – vill du, så kan du. 4. CV och bio. Det är viktigt att visa din förmåga att förverkliga dina visioner, vilket ditt CV ska återspegla. Börja gärna med en kort biografi där du i löptext sammanfattar vem du är, din bostadsort, eventuellt även födelseår och födelseort, din utbildning samt några utmärkande utställningsplatser. Texten ska vara lättläst och koncis, cirka 500 tecken inklusive blanksteg. Fortsätt med ditt CV, men undvik att inkludera allt som ett ”course of life /livets gång”. Avsätt högst två sidor av din utställningsansökan för ditt CV. Det är nästan garanterat att du kommer att möta avslag. Ska du överleva i konstvärlden kan du inte ta det personligt. Samtidigt finns det gränser för hur många avslag du bör utsätta dig själv och andra för. Envishet är viktigt, men efter flera negativa svar kan det vara dags att omvärdera din strategi. Kanske har du hoppat över ett steg. Kanske har du fel fokus, eller så är konkurrensen för hård. Vi vet båda att avslag kommer, men misströsta inte. Det viktigaste för en konstnär är att konsten fortsätter att utvecklas. Det sorgliga inträffar när någon fångas upp av en gallerist och låter rädslan för att förlora en konstsamlare hindra dem från att experimentera med nya idéer – år efter år fortsätter en konst att produceras som aldrig förnyas i uttryck eller innehåll. Det är lätt att tro att gallerirepresentation är det främsta målet, men det är enbart en väg att gå och passar definitivt inte för alla. Hitta din väg och var öppen för de oväntade stigar som dyker upp vid sidan om. Lycka till, Ida Volym 2024-07-25 Länk till denna artikel Ida Rödén   /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-utstallningsutsikter/Thu, 25 Jul 2024 13:17:38 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-konstnarligt-anseende/Hej! Jag har en master i fri konst, har ställt ut en del både i Sverige och utomlands, ofta på små obskyra konstnärsdrivna ställen. Jag har en hel del erfarenhet, men kan inte bestämma mig för om det är positivt eller negativt för mitt konstnärskap att betala för att delta i en mässa, och där sälja min egen konst. Kan det skada ens 'anseende'? Tänker otroligt mycket på vad som anses fult/fint att göra inom konstvärlden. Hur tänker gallerister? Eller de som är högt uppsatta? Hur tänker coola konstnärer? Känner mig så jävla ocool. Tacksam för svar./sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-konstnarligt-anseende/Wed, 23 Feb 2022 17:18:30 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-en-fraga-om-att-stjala/Hur mycket får en konstnär stjäla av andra kulturskapare? Räcker det att byta teknik? Att omvandla ett fotografi till broderi? Eller måste även innehållets beståndsdelar ändras? Om jag förstått rätt är det tillåtet att avbilda andras bilder OM det egna verket visar på något mer – ett annat sammanhang, en större bild. Hur osynlig kan idén i det nya verket vara?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstsupporten-en-fraga-om-att-stjala/Wed, 25 Aug 2021 16:22:29 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstutbildning-i-coronatider/I och med COVID-19 har vi ställts inför en rad omöjliga uppgifter. Hur ska den studiobaserade konstundervisningen kunna ske på distans?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstutbildning-i-coronatider/Fri, 10 Apr 2020 12:40:19 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/kontrakt-och-avtal-i-gallerivarlden/Hur kommer det sig att de flesta gallerier ej har ett skrivet kontrakt med de konstnärer som de representerar?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/kontrakt-och-avtal-i-gallerivarlden/Thu, 30 Jan 2020 14:44:40 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/forekomsten-av-aldersdiskriminering/Hur har konsthögskolorna i Sverige formulerat sig kring diskrimineringsfrågor? En kollega berättade för en tid sedan att hon vid förfrågan hade blivit avrådd från att söka till en konsthögskola på grund av sin ålder. Är det en vanlig inställning från institutionernas sida?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/forekomsten-av-aldersdiskriminering/Mon, 04 Dec 2017 19:19:12 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/Forekommer-sexuella-trakasserier-i-bildkonstvarlden/I dessa dagar då det pågår aktioner mot sexuella övergrepp inom olika branscher undrar jag hur det står till i bildkonstvärlden. Förekommer det övergrepp även där? Jag har själv aldrig gått på någon konstskola men när jag var ung på 1970-talet hade jag kvinnliga bekanta som gjorde det. De bröt ihop psykiskt den ena efter den andra, men jag har inte tänkt på att de kan ha varit utsatta för övergrepp förrän nu, när allt det här har brakat loss./sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/Forekommer-sexuella-trakasserier-i-bildkonstvarlden/Mon, 27 Nov 2017 11:25:19 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/att-skraddarsy-ett-konstnarskap/Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att vara en väl utarbetad konstnärsprofil och bör denna separeras från den privata?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/att-skraddarsy-ett-konstnarskap/Tue, 06 Jun 2017 20:07:32 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/nar-konstverket-moter-publiken-haller-det/Jag har under att antal år hållit på med konstfoto på amatörnivå och är i färd med att färdigställa mitt första seriösa projekt. Min förhoppning är att kunna ställa ut i ett bedömt sammanhang, delvis för att testa om min konst håller den nivå jag själv tycker den gör, delvis för att nå ut till en konstintresserad publik. Pengar är sekundärt. Jag vill fortsätta arbeta i min egen takt, men komma ur mitt vacuum. Jag är en ingenjör verksam i Norrbotten, har inte gått på Konstfack och blir i dagarna 40 år. Så knappast ung och lovande heller … Var ska jag börja? Sedan undrar jag om jag bör vara försiktig med att lägga ut en webbsida med ett projekt innan jag försöker använda det i ett utställningssammanhang?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/nar-konstverket-moter-publiken-haller-det/Mon, 31 Oct 2016 12:08:30 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/vad-far-en-rad-pa-ditt-cv-kosta/Jag ansökte till en jurybedömd utställning i Venedig. Det var gratis att ansöka. Jag blev antagen och fick veta att det skulle kosta 500 euro att vara med. För att täcka kostnader för reklam, hängning, katalog etc. Är det rimligt? Är det vanligt? Jag tackade nej, men det hade varit fint att visa sin konst (jag sökte bara med en målning förvisso) i ett internationellt sammanhang. Bra för mitt CV och man hoppas ju alltid att det ska leda till något mer. Men ÄR det en merit att vara med på en utställning som kostar så mycket? Jag är en ny konstnär som knegar på och tar tusentals pyttesmå steg mot framgång och ära (!). Men vad får det kosta?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/vad-far-en-rad-pa-ditt-cv-kosta/Mon, 05 Sep 2016 12:33:18 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/bildupphovsratt-beskattningsformer-och-ratten-till-ersattning/Jag undrar vad den juridiska statusen är på ett skissuppdrag till en offentlig utsmyckning? Ska det beskattas som inkomst av tjänst eller är det någon form av upphovsrättsöverlåtelse? Hur fungerar det om jag vill söka ersättning från BUS för utsmyckningen?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/bildupphovsratt-beskattningsformer-och-ratten-till-ersattning/Mon, 15 Aug 2016 12:58:27 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/enskild-firma-eller-aktiebolag/Jag är utbildad vid en konsthögskola och jobbar i gränslandet mellan design/konsthantverk/konst och tänker nu göra företag av mitt skapande. Dels för att jag i viss mån kan få betalt för utställningar, men också för att inför mig själv (och i viss mån andra) ta mitt eget skapande på "allvar". De flesta konstnärer driver enskild firma men jag är intresserad av att starta aktiebolag för att särskilja min privata ekonomi med mitt företags. Så min fråga lyder; kan jag göra aktiebolag av mitt konstnärliga skapande?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/enskild-firma-eller-aktiebolag/Mon, 30 May 2016 12:45:10 GMTNotiser/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/prissattning-att-komma-fram-till-ett-normalpris/Läste i "Prissättning: när någon annan ska ha sin andel" där Mårten Castenfors menade att en konstnär ska bibehålla sitt ‘normala pris’ och inte förblindas av försäljningsprocenten som faller bort. Hur sätter man sitt ”normala pris”? Min gallerist tar 50 %, ställer jag ut på en konsthall varierar %-satsen. Deltar jag i en konstrunda har jag inga %-avdrag. Olja, akryl, akvarell, print, upplaga, storlek, CV? Vad ska jag tänka på när jag sätter pris?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/prissattning-att-komma-fram-till-ett-normalpris/Sat, 23 Nov 2019 14:24:44 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ett-sammanhallet-bekymmer--leta-revir-eller-skynda-vidare/Jag undrar om det är nödvändigt att vara konsekvent i sitt konstnärskap. Jag tröttnar lätt på material, tekniker och teman och vill gå vidare och prova nytt. Nu funderar jag på om det kanske vore smart att välja ett speciellt uttryck, så att folk kan känna igen det jag gjort som mitt. Tycker du att det verkar som en bra idé, eller kan jag fortsätta att hålla på som jag gjort och bara göra det jag känner för? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ett-sammanhallet-bekymmer--leta-revir-eller-skynda-vidare/Tue, 29 Mar 2016 16:28:12 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar--tekniska-rad-vid-monumentalmaleri/Jag är nyfiken på monumentalt väggmåleri i publika miljöer, inomhus likväl som utomhus. Hur ska jag tänka i form av beständighet och miljö? Vilken typ av teknik och färg är i dag vanlig? Jag är för tillfället intresserad av att skapa illusionen av akvarellmåleri och teckning, men för framtida idéer är jag även tacksam för information som inkluderar ytterligare sätt att skapa uttryck genom olika färgval och tekniker. /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar--tekniska-rad-vid-monumentalmaleri/Thu, 03 Mar 2016 17:50:50 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsthogskoledrommar/Jag är mer än redo att studera fri konst vid en konsthögskola. Jag läser just nu andra året på en förberedande konstskola och i år kommer det att bli andra året jag söker till en konsthögskola. Ytterligare ett ”nej” orkar jag inte med. Så , vad ska jag tänka på för att denna gång lyckas?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsthogskoledrommar/Sat, 23 Nov 2019 13:43:05 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/prissattning/Ibland händer det att jag deltar i utställningar där ett galleri, en konsthall eller ett museum tar ca 30 procent av försäljningspriset. I ansökningsprocessen ges då informationen att jag ska ha detta i åtanke då jag sätter mitt pris. Samtidigt har jag hört att jag aldrig ska ta ett högre pris bara för att jag säljer via någon annan. Mycket förvirrande. Nu undrar jag därför: hur ska jag tänka kring prissättning?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/prissattning/Mon, 11 Jan 2016 12:21:18 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/lathund-jurybedomda-utstallningar/Jag är på väg att flytta tillbaka till Sverige efter en längre tid i Frankrike och vill komma igång med att bygga upp mitt CV. Det skulle vara mycket värdefullt med en lista över jurybedömda utställningar över hela Sverige. Är det något som Konstsupporten skulle kunna och vilja hjälpa till med?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/lathund-jurybedomda-utstallningar/Mon, 14 Dec 2015 00:15:03 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstnarsdrivet-galleri--mojligheter-och-begransningar/Finns det ett mer lyckat sätt att starta ett konstnärsdrivet galleri? Skulle även vilja erbjuda utställande konstnärer ersättning. Hur går jag till väga om jag inte vill stå för dessa utgifter själv? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstnarsdrivet-galleri--mojligheter-och-begransningar/Wed, 09 Dec 2015 13:50:42 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tankar-kring-digitalt-konsttryck/Jag har frågor på upplagor av digitala konsttryck. Säg att jag fotar av en målning professionellt, sen gör en signerad upplaga på 25 tryck, storlek A4 (inkjet) på etching papper. Sen vill jag göra en mindre upplaga av samma motiv fast i en annan storlek, A3 t.ex. Vad är kutym gällande detta? Är det ok att göra detta t.ex. skattemässigt och anseendemässigt i konstvärlden eller vad anses om dessa så kallade gicléetryck?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tankar-kring-digitalt-konsttryck/Mon, 29 Apr 2024 09:54:45 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/om-medlemskap-i-krokif/Mer och mer har det börjat kännas som om jag borde gå med i KRO. Men jag vill inte gå med för att jag borde. Jag vill inte gå med på grund av solidaritetstänkande. Det ska vara mer än så. Därför undrar jag: utöver det jag enkelt kan läsa mig till via hemsidan, vad har jag att vinna på att gå med i KRO/KIF?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/om-medlemskap-i-krokif/Wed, 09 Dec 2015 13:50:34 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/utan-tankar-om-cv/Är det möjligt att vara konstnär och samtidigt strunta i sitt CV?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/utan-tankar-om-cv/Wed, 09 Dec 2015 13:50:29 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/nar-det-inte-langre-ar-rimligt/Jag har blivit "inbjuden" att ställa ut på ett galleri som stöds av Kulturrådet (som därmed gör det möjligt för mig att ansöka om utställningsersättning). Enligt galleriets utställningskontrakt ska jag som utställare betala hyra, samtliga fraktkostnader samt ev. utställningsförsäkring. Jag som konstnär förväntas med andra ord inte bara att arbeta gratis utan även att betala för att få arbeta. Jag undrar om detta är vanligt och rimligt?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/nar-det-inte-langre-ar-rimligt/Wed, 09 Dec 2015 13:50:24 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-ta-sig-fram-utan-akademiska-meriter/I cirka 15 år har jag arbetat som konstnär. Jag har haft en del utställningar. Mestadels har det handlat om grupputställningar på mindre gallerier och konsthallar och ofta i anslutning till mina hemtrakter. Min ambition är att vidga min verksamhet och nå ut till större publik (sanningen är att det oftast är samma personer som kommer till dessa lokala tillställningar). Det finns mycket som verkar emot mig. Jag har ingen högre konstnärlig utbildning och jag bor i en mindre stad. Har du några konkreta tips?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-ta-sig-fram-utan-akademiska-meriter/Wed, 09 Dec 2015 13:50:19 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/en-lathund-for-saker-frakt/Skicka konst… finns någon "lathund"? Inom och utanför EU? Billigast? Säkrast? Tullregler?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/en-lathund-for-saker-frakt/Mon, 21 Nov 2016 13:58:22 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/medelalders-kvinna-var-ar-du/Jag besöker konstevenemang, utställningar, museer m.m. och vad som slår mig är att jag sällan ser utställningar med äldre kvinnliga konstnärer? Det finns gott om döda män och i enstaka fall döda kvinnor. Annars ska det vara emerging artist vilket innebär en ung konstnär i upprinnelse, till min glädje allt oftare yngre kvinnlig konstnär, men vad händer med alla konstnärer efter 35-40? Lägger de av?? Var hittar jag dem?? Snälla, hjälp mig och hitta dem!/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/medelalders-kvinna-var-ar-du/Wed, 09 Dec 2015 13:50:09 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstforeningar-och-olika-mojligheter-till-utstallningsersattning/Under en längre tid har jag funderat på varför man som random person kan bilda en konstförening och öppna ett galleri där man blir garanterad från Sveriges Konstföreningar att konstnären blir ersatt (så länge konstnären uppfyller satta krav). Om däremot ett gäng utbildade konstnärer startar konstförening och galleri, får man varken ersättning eller medlemskap i Sveriges Konstföreningar på grund av att man har ett inträdeskrav i sin förening./sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstforeningar-och-olika-mojligheter-till-utstallningsersattning/Wed, 09 Dec 2015 13:50:02 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-visa-yrkesstolthet/De senaste fem åren har jag betraktat mig själv som yrkesverksam konstnär. Nog för att jag inte tjänar stora pengar på min konst, men jag ser även de sidosysslor som betalar mina räkningar som en del av mitt konstnärskap. Så jag borde vara helt bekväm med att presentera mitt konstnärliga yrke då jag väl blir tillfrågad. Trots detta finns alltid en tvekan innan ordet ”konstnär” faller ur min mun. Vad beror detta på och hur kan jag motverka det?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-visa-yrkesstolthet/Wed, 09 Dec 2015 13:49:59 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tendenser-i-konstvarlden--ligger-du-ratt-i-tiden/Ibland blir jag så matt när konsten påstås vara den mest progressiva av alla kulturyttringar, som om den står utanför rådande trender. Tydliga och exkluderande trender finns. Är det skamligt och avundsjukt att erkänna dem? Och ska man låtsas som om man inte vet att man är "rätt i tiden" om man är det?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tendenser-i-konstvarlden--ligger-du-ratt-i-tiden/Wed, 09 Dec 2015 13:49:53 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/artist-residency--inget-ar-det-andra-likt/Vad innebär ett Artist Residency? Jag stöter på det allt oftare. Konstnärer skriver det på sina resuméer. Det läggs ut länkar om vad som är sökbart just nu. Vad kan man förvänta sig av ett residency? Hur är upplägget? Hur vet man vad som är bra?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/artist-residency--inget-ar-det-andra-likt/Wed, 09 Dec 2015 13:49:48 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/titta-pa-mig--konsten-att-be-om-en-tjanst/Hur skriver man ett framgångsrikt brev till någon man inte känner? Ett exempel kan vara ett brev till en gallerist: ”Hej, kolla in min konst”!/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/titta-pa-mig--konsten-att-be-om-en-tjanst/Wed, 09 Dec 2015 13:49:43 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ett-vinnande-koncept/Publicerades i Volym 2015-03-02 Jag arbetar flitigt med min konst och gör vad jag kan för att ta mig fram. Men mycket ligger bortom min egen kontroll. Nu börjar jag minst sagt bli trött på alla negativa besked och jag undrar: hur skrivs en bra konstnärlig projektansökan?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ett-vinnande-koncept/Wed, 09 Dec 2015 13:49:39 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/angaende-begransade-upplagor/Jag arbetar mycket med digitalt fotografi och har svårt att tänka i form av upplagor då jag innerst inne anser att en begränsad upplaga arbetar emot det digitala mediets natur. Samtidigt vill jag kunna ta betalt för den konst jag skapar. Har du tips på hur jag ska kunna känna mig mer bekväm med att ange en upplaga under dessa förutsättningar?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/angaende-begransade-upplagor/Wed, 09 Dec 2015 13:49:35 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tankar-kring-gallerirepresentation/Vad ingår i begreppet "representerad"?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/tankar-kring-gallerirepresentation/Wed, 09 Dec 2015 13:49:28 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/allas-var-homogena-konstvarld/Konstvärlden är väldigt homogen, på konsthögskolorna är majoriteten vita människor från medel o överklass och även när man ser vilka som får de stora stipendierna o vilka som ställer ut på de stora institutionerna. På högre nivå finns även en viss snedfördelning när det kommer till kön. Detta tycker jag såklart e bajs, men hur kan jag som konstnär aktivt jobba emot detta?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/allas-var-homogena-konstvarld/Wed, 09 Dec 2015 13:49:06 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/curriculum-vitae--the-course-of-your-life/Jag håller på att uppdatera mitt konstnärliga CV och ställer mig dessa frågor: - om det ens ska tas upp, under vilken rubrik ska jag skriva att jag blivit inköpt av konstföreningar? Eftersom konstföreningar verkar vara ett skandinaviskt fenomen undrar jag hur detta ska översättas till engelska. - att vara representerad, inkluderar det enbart om mina verk blivit inköpta av en offentlig institution? Vad ingår under begreppet "representerad"? - jag har gjort en del beställningsuppdrag åt privatpersoner. Kan detta tas upp i ett CV och i så fall hur? - jag säljer min konst via några gallerier – var går gränsen till att vara representerad? Och hur formuleras detta bäst på ett CV?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/curriculum-vitae--the-course-of-your-life/Wed, 09 Dec 2015 13:48:58 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/crowdfunding--ett-satt-att-finansiera-storskaliga-konstprojekt/Jag har sett en del konstnärer som använder crowdfunding via exempelvis Kickstarter eller Indiegogo som ett sätt att finansiera sin konst. Fungerar det? Är något som kommer att bli vanligare? Vad bör man tänka på innan man provar det själv?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/crowdfunding--ett-satt-att-finansiera-storskaliga-konstprojekt/Wed, 09 Dec 2015 13:48:52 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar-miljocertifierat-material/Krav på miljöcertifiering ser jag allt oftare i utlysningar om offentliga uppdrag. Jag tror mig även ha sett formuleringar som "materialet ska vara miljöcertifierat" men är inte helt säker. Min undran är hur man som konstnär får koll så att materialen är miljöcertifierade? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar-miljocertifierat-material/Wed, 09 Dec 2015 13:48:47 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar--hur-fungerar-det/Det finns möjlighet att söka skissuppdrag emellanåt med nästan alltid ska man ha erfarenhet av tidigare utsmyckningar. Var ska man börja och finns det påbyggnadskurser för hur man bär sig åt? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/publika-gestaltningar--hur-fungerar-det/Wed, 09 Dec 2015 13:48:38 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/den-ekonomiskt-utnyttjade-konstnaren/Var drar jag gränsen: hur länge ska jag förväntas göra konstnärliga uppdrag gratis? Jag tänker här framför allt i egenskap av utställare. /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/den-ekonomiskt-utnyttjade-konstnaren/Wed, 09 Dec 2015 13:48:34 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/det-energislukande-arbetet-for-brodfodan/Några tips på hur jag ska kombinera arbetet i ateljén med det orelaterade arbetet som drar in pengar för min överlevnad? Det senare tenderar ofta att kväva lusten till att ta itu med det tidigare./sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/det-energislukande-arbetet-for-brodfodan/Wed, 09 Dec 2015 13:48:05 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-uppratthalla-motivationen/Jag var tidigare övertygad om att det går att leva på konstnärskapet om man bara jobbar tillräckligt hårt och länge. Men faktum kvarstår att det är en försvinnande liten del som kommer dit. Majoriteten jobbar samtidigt med annat för att få inkomst, vilket både är slitsamt och fördröjer framgången, och en inte så liten andel lägger ned konsten helt bara några år efter examen. Själv har jag redan en gång gått in i väggen av att pussla med otrygga och dåligt betalda kulturjobb och knappt klara ekonomin. Hur ska jag samtidigt upprätthålla motivationen till att fortsätta mitt konstnärskap? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konsten-att-uppratthalla-motivationen/Wed, 09 Dec 2015 13:48:00 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ah-du-ironiska-expansiva-samtidskonst/Hur definierar man "samtidskonst"? Vad är samtidskonst och vem bestämmer om det är samtidskonst? Håller den gamla klyschan om att "konstnären ska beskriva, problematisera och belysa sin samtid"? Eller är det en förlegad tankebana sprungen ur ett politiskt ställningstagande som var i ropet under 1960-70 talet?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/ah-du-ironiska-expansiva-samtidskonst/Wed, 09 Dec 2015 13:47:56 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/doktor-inom-den-fria-konsten/Jag skulle vilja doktorera inom fri konst men vet inte hur jag ska lägga fram mitt arbete för en antagningsjury. Har du några specifika tips på hur jag ska gå vidare med en ansökan? Jag är även intresserad av hur det ser ut med doktorandtjänster i USA./sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/doktor-inom-den-fria-konsten/Wed, 09 Dec 2015 13:47:51 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/hemvandarens-mojligheter-och-nackdelar/Jag har pluggat konst utomlands och just flyttat hem till Sverige? Hur kommer man ”in” i konstvärlden igen, i sitt hemland? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/hemvandarens-mojligheter-och-nackdelar/Wed, 09 Dec 2015 13:42:54 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstnaren-som-konstskribent-och-allt-vad-det-innebar/Jag skulle vilja skriva konstkritik vid sidan av mitt konstnärliga arbete, går det och hur går man till väga?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/konstnaren-som-konstskribent-och-allt-vad-det-innebar/Wed, 09 Dec 2015 13:47:21 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/familjen-karriaren-och-kampen-om-tiden/Jag är en 30+ konstnär som nu kommit upp i åldern då det här med familjeliv fått en större roll i mitt liv. För ett par år sedan fick jag barn, och börjar nu komma igång med det konstnärliga arbetet efter föräldraledigheten. Hur kombinerar man familjeliv och en karriär som framgångsrik konstnär, dessutom i kombination med ett "brödjobb"?/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/familjen-karriaren-och-kampen-om-tiden/Tue, 08 Dec 2015 13:30:45 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/det-dar-korta-textstycket/Jag är i färd med att skriva ett artist statement för ett galleri som nyligen valt att representera mig. Hur vet man vad som faktiskt är viktigt att ta med i ett artist statement, och vad gör det riktigt bra och lockande för en utomstående att läsa? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/det-dar-korta-textstycket/Fri, 04 Dec 2015 13:06:28 GMTKonstsupporten/sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/den-konstnarliga-tomgangen/Jag tog min konstnärliga examen för ett par år sedan och har sedan dess ihärdigt fortsatt med mitt konstnärskap. Mitt arbete tas väl emot, och jag har deltagit i ett antal utställningar. Men jag kommer inte längre än så, det känns som om jag går på tomgång. Jag inser nu att jag inte har en aning om hur jag går vidare från denna punkt? Hur kommer jag framåt i den nya kontext som det innebär att vara färdigutbildad och självständig konstnär? /sv/Sarprofil-delplatser/volym/konstsupporten/den-konstnarliga-tomgangen/Fri, 04 Dec 2015 12:20:22 GMTKonstsupporten