Gå direkt till textinnehållet Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta oss Tillgänglighetsinformation
 

Länsbibliotekets historia

Här finner du kort historik om Länsbiblioteket Västernorrland. Länsbiblioteket har gemensamma rötter med Härnösands bibliotek.

Den 12 september 1905 beviljade stadsfullmäktige 1.000 kronor till upprättandet av ett folkbibliotek och den 1 april året därpå öppnades biblioteket för allmänheten. Biblioteket inrymdes i två bokskåp i KFUM:s lokal, en trappa upp på Storgatan 16 (Mäklarhuset).

1912 flyttade biblioteket till egna lokaler i bottenvåningen på gamla polishuset (numera Konsthallen). Biblioteket höll öppet två timmar i veckan. En flytt till övervåningen i samma hus gav betydligt större lokaler. Biblioteket sköttes energiskt under närmare trettio år av överlärare Erik Herngård.

1937 fick biblioteket sin första yrkesutbildade bibliotekarie och efter Erik Herngård utsågs Ellen Dahlgren till stadsbibliotekarie. 1947 blev Härnösands stadsbibliotek centralbibliotek för Västernorrlands län. När centralbiblioteket började sin verksamhet fanns i länet 67 kommuner, en del utan kommunbibliotek. Dessutom fanns det 236 studiecirkelbibliotek. 

Lokalerna räckte inte till

Genom inspektionsresor i länet hölls ett vakande öga på bibliotekens skötsel och standard. Vandringsbibliotek skickades ut på begäran. I centralbibliotekets första verksamhetsberättelse för 1947 kan man t.ex. läsa att Norrfällsvikens fiskeläge var en av 17 rekvirenter av vandringsbibliotek. 

Verksamheten hade med åren expanderat och man höll numera öppet 31 timmar i veckan och lånade ut ca 40.000 böcker per år. Lokalerna räckte inte längre till, barnavdelningar och magasin fick hysas in i andra hus i staden. 1956 fastställdes att ett nytt bibliotek skulle byggas på Mellanholmen och 1963 stod Härnösands nya vackra stadsbibliotek färdigt.

Fick samordnande funktion

Under perioden 1960-1980 skedde en snabb utveckling av den kommunala biblioteksverksamheten. Samtidigt skapades genom kommunsammanslagningar större och ekonomiskt starkare kommuner. I dessa byggdes nya bibliotek med god standard.
Centralbiblioteken som nu kallades länsbibliotek, förändrade sin verksamhet från inspektion mot rådgivning. Den kompletterande medieförsörjningen kvarstod som en viktig del. Talboksbeståndets uppbyggande kom också att bli en viktig länsbiblioteksuppgift många år framöver. Länsbiblioteken fick en viktig samordnade funktion i länet för fortbildning, informationsspridning och verksamhetsutveckling.

Redan 1948 kompletterades det statliga bidraget till centralbiblioteket med pengar från Landstinget (5.000 kronor), ett bidrag som kraftigt kom att förstärkas under åren framöver. En statlig biblioteksutredning på 80-talets mitt resulterade i att det urholkade statliga anslaget återigen bättrades på. Länsbibliotekets anslag kommer idag till ca 30% från staten och 70% från Landstinget. 

Utredningen förordade även att landstingen skulle ta ett fastare grepp över länsbiblioteksverksamheten. Som en följd av detta bröt man loss denna verksamhet från värdbiblioteket på olika håll i landet. Självständiga enheter i landstingsregi byggdes upp. Man förblev i samma lokaler som förr och samverkade i många frågor med värdbiblioteket, men avtal kom att reglera ekonomiska och övriga mellanhavanden.

Länsbiblioteket blir basenhet inom landstinget

1991 skedde samma sak i vårt län och Länsbiblioteket Västernorrland bildades som en basenhet inom Landstinget Västernorrland. Ny länsbibliotekarie blev Ulla Drehmer. Tre bibliotekskonsulenttjänster och fem assistenttjänster stod för den löpande verksamheten. Länsbiblioteket har profilerat sig ytterligare sedan dess och markerat sin självständiga roll gentemot samtliga kommuner i länet.

Under 90-talets senare hälft deltog Länsbiblioteket Västernorrland aktivt i planeringen av Sambiblioteket i Härnösand och ingår i detta som ett tredje bibliotek tillsammans med kommunbiblioteket i Härnösand och Mitthögskolans (numera Mittuniversitetets) bibliotek i Härnösand. Inflyttningen ägde rum i slutet av 1999 och den högtidliga invigningen i februari 2000.

Länsbibliotekets grund har rejält förstärkts genom samarbetet i Sambiblioteket. Ökat mediebestånd, bättre lokaler både för personal och för möten och utbildning, nya kollegor med specialistkunskaper, bättre IT-stöd - allt är faktorer vilka gynnar vårt arbete i länet som helhet. Ny länsbibliotekarie blev den 1 maj 2000 Roland Tiger.

Våren 2013 fattar Mittuniversitetet ett beslut att flytta all verksamhet från Härnösand till Sundsvall. Sambiblioteket kommer att förlora sin forskningsbiblioteksdel våren 2015 och sambiblioteksepoken avslutas.

Länsbiblioteket integreras i landstingets verksamhet

På hösten 2013 upphör Länsbiblioteket att vara en egen enhet och integreras med kulturdelen av Regional utveckling. Ny kulturchef blir Märta Molin och ny länsbibliotekarie och verksamhetsledare för Länsbiblioteket blir Susanne Hägglund.

Hösten 2014 slutar Susanne Hägglund och tjänsten vakantsätts. Året därpå tillträder Per-Erik Wik tjänsten. I samma veva inleder Regional utveckling en process att flytta Länsbiblioteket från Sambiblioteket till Landstingets lokaler på Storgatan 1 och fr.o.m. 2016 befinner sig Länsbiblioteket i landstingshusets flygelbyggnad.

Länsbibliotekets mediebestånd lämnas kvar i Sambiblioteket och Länsbiblioteket köper tjänst från Härnösands kommun att ta hand om skötsel av den lokala litteraturen (Ångermanland-Medelpadsamlingen) samt fjärrlånehantering. Redan året innan skrevs avtal med Sundsvalls kommun om att ta hand om den kompletterande medieförsörjningen när det gäller medier på andra språk.
Den regionala biblioteksverksamheten får nu ett tydligare huvudsyfte att främja verksamhetsutveckling och samverkan när det gäller länets bibliotek.

 

Tillbaka till Länsbiblioteket Västernorrland