Biomedicinska analytiker visar upp sig

2010-08-11 21:47



Välkommen till Öppet Hus hälsar Irja Aliranta.



Elisabet Björklund, från mikrobiologen, visar intresserade besökare olika bakterieprover på biomedicinska analytikerdagen.



För första gången visade Vårdförbundets biomedicinska analytiker upp sig tillsammans vid ett Öppet Hus på Länssjukhuset 15 april.

– Det är viktigt att lyfta fram vår yrkesgrupp för det vi gör är jätteviktigt. Många vet inte vad vi gör inte ens i detta hus. Dessutom varnar Högskoleverket för att biomedicinska analytiker kommer att bli ett bristyrke, säger sektionsledare Gudrun Feldt, avdelning för klinisk fysiologi och sjukhusfysik på Länssjukhuset.

Åtta av tio

Först i raden av denna yrkesgrupps presentationer var laboratoriemedicin som har verksamhetsområdena klinisk kemi, mikrobiologi och blodcentral.
Inom klinisk kemi utförs analyser på kroppsvätskor som blod, serum, plasma eller urin.

– Vi utför provtagningar för att se hur lång tid det tar för ett ämne att lämna kroppen. Det kräver stor noggrannhet och patienten är alltid i centrum även om vi inte ser dem, säger Boel Erbring Pettersson.
–Trots att åtta av tio patienter nyttjar våra tjänster är det inte många som vet vad vi gör. Men med hjälp av våra laboratoriesvar kan läkaren få underlag för att lättare bedöma hälsan, fortsätter hon.
Cirka 400.000 analyser per månad genomför personalen här. På blodcentralen utför personalen även blodgrupperingar och tar emot givare av blod, plasma och trombocyter.

Bakterieprover på mikrobiologen

– På mikrobiologen analyserar vi bakterieprover från vårdcentraler eller operation. Vi gör exempelvis cirka hundratalet urinodlingar på glasplattor varje dag, berättar Elisabet Björklund.
Här finns verksamheter för blod, svalj, sår, tappning, urin, hygien och svamp.

Kroppens funktioner kartläggs

Klinisk fysiologi, läran om kroppens funktioner, har varit en egen klinik tills nyorganisationen. Nu samarbetar de med röntgen och bilddiagnostik samt arbetar mera direkt med patienter.
– Vi arbetar för att ta reda på hur kroppens olika organ fungerar för att kunna ställa rätt diagnos. En vanlig undersökning hos oss är arbets-EKG då vi ser hjärtats elektriska aktivitet, förklarar Gudrun Feldt.

– Det är viktigt att patienten är med och samverkar för att få bästa möjliga resultat. Exempelvis när vi testar lungfunktionen gäller det att de är engagerade, fortsätter hon. Här finns en allmän avdelning samt sektioner för isotop, sömn, neurofysiologi samt hjärta och kärl.

Många olika provtagningar görs här allt från att injicera en isotop i blodbanan till snarkscreening. Långtidsblodtryck är ofta förekommande och viktigt att behandla. Ultraljudsundersökningar för diagnos av hjärtfunktion hör även till de vanligare. Hon berättar även att laboratoriemedicin funnits på sjukhuset och arbetat med patientundersökningar sedan 1975 och i den nya organisationen kommer att slås ihop med röntgen.

Hantverk som länsspecialitet

På avdelningen för patologi och cytologi skiljer sig arbetet lite från de andra specialiteterna eftersom det är ett tidskrävande hantverk.
Jeanette Sundström arbetar som biomedicinska analytiker på histopatologiska laboratoriet.

– Histologer arbetar med vävnader och framställer material för mikroskopisk undersökning. Patologi handlar om sjukdomars uppkomst och förändringar förklarar hon.
– När man misstänker sjukliga förändringar i ett organ kan vi hjälpa till. Men det ställs speciella krav på alla preparat som vi framställer för mikroskopiering. De måste vara extremt tunna kanske endast fyra tusendels millimeter och kunna släppa igenom ljus.
– Målet är att ”bädda in” preparat i paraffinklossar för att få tunna, tunna snitt på objektglas som sedan färgas. Via mikroskop kan patologerna sedan ställa diagnos, fortsätter hon.
– Vi är experter på att vara noggranna. De flesta prover som inkommer är formalinfixerade men ibland får vi färska preparat så kallade fryssnitt. Då har vi 20 minuter på oss att ge ett svar.

Under ett år får avdelningen cirka 14.000 histopatologiska prover. I den nya organisationen planeras avdelningen att slås ihop med mammografi, onkologi och sjukhusfysik.

 

Text och bild: Barbro Nilsson
 


Tillbaka till toppen