Fritt men inte problemfritt vårdval

Valfrihet för medborgarna, bättre kundfokus och ökad tillgänglighet. Det är några av fördelarna med det fria vårdvalet, som införs i Västernorrland vid årsskiftet. Men det nya systemet är inte problemfritt, vilket personalen inom flera landsting fått erfara. Vi reste söderut för att ta reda på hur personalen och ledning i Kronoberg upplevt den första tiden efter nyordningen.

Den 1 januari 2010 inleds reformen som ger medborgarna i Västernorrlands län möjlighet att själva välja vårdcentral och privata vårdgivare rätt att starta vårdcentraler på samma villkor som landstinget.

Funderingar inför vårdvalet

Landstingsledningen i Västernorrland var till en början inte odelat positiv till det nya systemet och farhågorna fanns även i Kronobergs län, där det fria vårdvalet varit ett faktum sedan mars 2009.
– Primärvården i Kronoberg har varit en av de mest kostnadseffektiva i landet innan reformen, så det kändes konstigt att ändra på ett koncept som fungerat så bra, säger distriktsläkaren Anders Eriksson som är medicinskt ansvarig på vårdcentralen Strandbjörket i centrala Växjö

Behov av marknadsföring

Strandbjörket är en av endast två vårdcentraler (det finns sammanlagt drygt trettio i Kronoberg) som totalt sett inte har förlorat patienter sedan det fria vårdvalet infördes. Cirka 13 000 av de patienter som länet tappat till privata vårdgivare har gått över till Specialistläkargruppen i Växjö, en privat vårdgivare som varit mycket aggressiv i sin marknadsföring. Till saken hör att Kronoberg är ett län där det tidigare inte funnits så många privata vårdalternativ och kraven på marknadsföring och profilering har nu ökat för vårdcentralerna som drivs i landstingets regi.

– Inom landstinget har vi ju tidigare inte satsat särskilt mycket på marknadsföring överhuvudtaget så det är förstås en ny situation för oss, säger Anders Eriksson apropå konkurrensen från den privata vården som också inneburit att läkare inom landstinget har tvingats omplaceras och att ett antal sjuksköterskor har sagts upp.
En farhåga var att alla nya vårdcentraler skulle etablera sig i Växjö. Så blev dock inte fallet utan det finns nu nya vårdcentraler spridda över länet.

Ökad tillgänglighet

Sjukvårdsledningen i Kronoberg är överlag nöjda med utfallet av det fria vårdvalet så här långt.
– Utifrån de generella mål vi ställde upp för vårdvalet – det vill säga valfrihet, ökad tillgänglighet, ökad mångfald och kostnadskontroll – tycker vi att det har fungerat mycket väl. Hela 25 % av befolkningen har gjort ett nytt aktivt val, tillgängligheten har tveklöst ökat, sex nya vårdcentraler har tillkommit och ekonomin är under kontroll, säger Ove Löfqvist, före detta hälso- och sjukvårdsdirektör och numera ansvarig för Vårdval Kronoberg. Han poängterar också att det politiska engagemanget kring det fria vårdvalet varit mycket bra.
– Vi känner att patienten nu blivit mer i fokus än tidigare och att vårdkulturen är på väg att förändras till ett mer kundorienterat synsätt, fortsätter Löfqvist.

Råd till andra landsting

Vilka råd kan då Löfqvist och hans kollegor ge till de landsting som ännu inte infört det fria vårdvalet, men som är i färd med att göra det?
– Först och främst: tveka inte att ta med alla påverkbara kostnader i bilden, även exempelvis fri nyttighet. (flera landsting räknar till exempel inte in medicinsk service eller kostnader för ”allmänläkemedel”, reds anm).
– Vidare tror jag det är extra viktigt att utbilda de chefer som ska jobba i den offentligt organiserade primärvården. Ekonomin styr på ett helt annat sätt i ett vårdvalssystem och min erfarenhet är att landstingschefer inte alltid har detta klart för sig, eftersom andra yrkesgrupper tidigare har skött personal och ekonomifrågor, säger Ove Löfqvist.

Rekommenderar nära dialog med personalen

Ingrid Persson, informationsdirektör vid Landstinget Kronoberg tillägger:
– Ett generellt råd tycker jag är att det är viktigt att föra en nära dialog med medarbetarna på landstingets vårdcentraler.
Redan en månad efter att det fria vårdvalet hade införts hade tio procent av medborgarna i Kronobergs län gjort ett nytt eget val. 38-åriga Maria Jonsson från Växjö var en av dem och hon är odelat positiv till det nya systemet.

 

– För mig är det viktigt att känna förtroende för personalen. Att jag själv kan välja är jättebra och är jag inte nöjd kan jag ju alltid byta.
– Det som kan vara negativt är väl att folk i vissa delar av länet kan få väldigt långt till närmaste vårdcentral om det blir en centralisering.
En farhåga som kanske är extra påtaglig i den norra och mer glesbefolkade delen av landet. I Västernorrland går startskottet alltså vid årsskiftet. 

 

Text och foto: Konstantin Foussianis