Hållbar landsbygd på agendan när Regionala nämnden besökte Ramsele och Näsåker

{ImageGallery}

– Det är bra och nyttigt att få ta del av länets utveckling på plats, säger Eva Andersson (MP), vice ordförande i Regionala nämnden.
 
Multinationella företag står för en allt större del av matproduktionen, och den småskaliga produktionen riskerar snart att vara ett minne blott. Samtidigt utarmas inlandet, allt fler flyttar till storstäderna och kunskapen om hur vi försörjer oss själva med mat försvinner.
 
– Vi måste se på Norrlands inland som en guldgruva för lokal mat och en viktig del i lösningen på våra klimatproblem, menar Thorsten Laxvik, slakterichef vid Rafnaslakt i Ramsele.

Detta och mycket annat, fick Regionala nämnden sig till livs den 30 maj.

En motrörelse till massproduktion

Det är kliniskt rent i slakthuset. Doften av desinfektion slår emot gruppen på väg in i det nybyggda slakteriet. Thorsten Laxvik berättar att man drog igång hösten 2012 och att man investerat fem och en halv miljon kronor här. Slakten sker småskaligt och man vill hela tiden se till djurens bästa. Affärsidén är att göra lådor åt Norrbete. Det ska vara naturbeteskött, från djur som aldrig ätit kraftfoder. De som vill bli delägare i Rafnaslakt måste uppfylla högt ställda kvalitetskrav på djurhållning och uppfödning.

– Det är det bästa för kunden också, som har fött upp djuren som slaktas här, menar Thorsten. Vår idé bygger på att slaktaren känner bonden, och bonden känner konsumenten. Det får inte finnas några anonyma moment, säger Thorsten Laxvik.

Lokalproducerat förutsätter utbildning

Åke Wikström är ordförande i Nipakademin och delägare i Rafnaslakt. Nipakademin
agerar huvudsakligen för utveckling av västra Ångermanland och är en av initiativtagarna till slakteriet. Med utgångspunkt i tanken om landskapet, djuren och människorna som resurser vill Nipakademin skapa en högkvalitativ livsmiljö.

– Det gäller att hitta egna lösningar och tänka utanför boxen. Vi måste få stopp på utflyttningen från landsbygden, slår Åke Wikström fast. Ett sätt är att satsa på utbildning av entreprenörer för den gröna sektorn. Här kan landstingets folkhögskolor vara en viktig utvecklingsresurs, fortsätter Åke.
 
Behållningen av studiebesöken var stor, enligt Regionala nämndens ordförande Sverker Ågren (KD).
– Vi ser i år över folkhögskoleplanen. Folkhögskolans bidrag till den regionala utvecklingen är viktig. Att se folkhögskolan som en partner i att utveckla kunskap inom småskalig produktion är en möjlighet som är spännande! Vi har regelverk att förhålla oss till, men folkhögskolorna är ju faktiskt den friaste skolformen vi har i Sverige, fortsätter Sverker Ågren.

Nämforsen och projektet smakstart

Under dagen besökte politikerna också Nämforsen och hällristningarna. Där har man varit med och lämnat bidrag, för att bevara vårt kulturarv. Ur den synvinkeln är det extra kul att se vad som händer med utvecklingen i länet på plats. Stiftelsen Nämforsen verkar för att utveckla Nämforsen ur turist-, rekreations-, och kulturminnesvårdssynpunkt.

– Vi har 4000 besökare per år i museet och ännu flera vid hällristningarna och det här tillhör utan tvekan stenålderns 10-i-topp i Europa. Vi bor i ett län där vi har tillgång till det här, det är helt fantastiskt, menar Peter Johansson, chef för Nämforsens hällristningsmuseum, som arbetar för att locka utländska turister till Nämforsen.
 
Politikerna fick en guidning av hällristningarna och av kraftverket. Därefter väntade information från Marianne Hansson, en av projektledarna för Smakstart.

Västernorrlandsgården lika med kvalitet och ansvar

Smakstart betonar i likhet med Rafnaslakt kvalitet och ansvar i lokal livsmedelsproduktion. Västernorrlandsgården har lanserats som ett varumärke för mat som har producerats i Västernorrland.
– Livsmedelstillverkning har alltid funnits i länet, men våra producenter har inte lyckats nå ut på marknaden, säger Marianne Hansson.
 
Målet med hela projektet är att föra fram företag som vill utvecklas och öka deras lönsamhet. Västernorrlandsgården är ett varumärke som företag får finnas under, som en paraplyorganisation. För att få sälja varor under varumärket ställs vissa krav på produkterna. Västernorrlandsgårdens produkter finns idag i 30-40 butiker, mest i Sundsvallstrakten. När man ser man en produkt med det unika märket, vet man att man handlar en lokal produkt från Västernorrland.
 
Rafnaslakt, stiftelsen Nämforsen och Smakstart har alla en sak gemensamt. Förutom ett stort engagemang för utveckling av länet, så är det tron på det som är lokalproducerat och klimatsmart. Och kanske är det just det som är en del av lösningen på både miljö- och glesbygdsproblematiken? – Att inse vilken guldgruva vi sitter på här i Västernorrland!

FAKTA

Norrbete
Norrbete är en ekonomisk förening av åtta gårdar som finns i västra Ångermanland och östra Jämtland. Gårdarna har slagits samman för att marknadsföra och sälja kött från djur som uteslutande äter naturlig föda och vars kött får hängmöra under lång tid. Norrbete vill verka lokalt och ha kontroll över hela produktkedjan, från jord till bord.

Rafnaslakt
Rafnaslakt är ett lokalägt, småskaligt slakteri vars äffärsidé är legoslakt av nöt, lamm, gris, älg och hjort. Bolaget ska också bedriva utbildningsverksamhet, en del egen försäljning och alltid ha djurets välbefinnande i centrum.

Nipakademin
Nipakademin agerar huvudsakligen i västra Ångermanland för nipornas och älvlandskapets utveckling.

Stiftelsen Nämforsen
Stiftelsen har till ändamål att främja en utveckling kring Nämforsen ur framför allt turist-, rekreations, och kulturminnesvårdssynpunkt. Adjungerade i styrelsen är Landstinget Västernorrland.

Projektet Smakstart
Projektet har som mål förbättrad lönsamhet för producenter och att det ska vara enkelt att handla lokalproducerad mat. Projektet pågår 2011-2013.

Hushållningssällskapet
Hushållningssällskapet är ägare till projektet Smakstart. Det är en oberoende och fristående kunskapsorganisation som utvecklar verksamheter och stödjer näringar inom jord, skog, energi, vatten, fiske och livsmedelsproduktion.