IVA i Sundsvall förebild för hygiendagen

 

Läkarna Nadja, Per och Elin förbereder sig för att undersöka en patient.

 

 

IVA i Sundsvall har länge arbetat hårt med att förbättra sina hygienrutiner och få följsamhet till dem. Ann-Christin Eriksson, enhetschef på IVA vid Länssjukhuset i Sundsvall, har tillsammans med undersköterskorna och tillika hygienombuden Gunilla Christensen och Elisabeth Uppström i flera år arbetat med att förbättra hygienrutinerna i alla vårdsituationer på avdelningen.

 

– När vårdhygienfrågorna de senaste åren började diskuteras i hela landet hade vi varit igång ganska länge. säger Ann-Christin Eriksson.

– Det vi gjort är inget nytt och inget märkvärdigt, poängterar hon.

– Det är gammal kunskap. Vi har sett över och ändrat våra rutiner och satt dem i fokus igen.

Exempel på förändring man gjort är att tidigare var alla nödvändiga artiklar, som används vid vård av patient, placerade på ett och samma sängbord. Det kunde exempelvis handla om att munvårds- och luftvägsartiklar låg bredvid salvor för olika kroppsdelar liksom tvättfatet för både övre och nedre hygien.

Nu är det inte så längre. Allt är placerat för sig. Även när det gäller sondmat förbereds den i för ändamålet avsett pentry och inte inne på salen.

 

Kortärmat för alla

 

Kortärmad klädsel och engångsförkläden av plast ska alla bära i patientnära arbete. Det gäller även i situationer med arbete i sängen utan att patienten vidrörs, exempelvis vid byte av kateterpåse. Händerna ska spritas både före och efter patientkontakt.

Ett av de stora problemen har varit att få läkare från andra kliniker att ta av sig den vita långärmade rocken och ta på sig förkläde, använda handsprit och handskar vid undersökning av patient. Inte heller det stetoskop doktorn har i fickan får användas här, utan det finns ett stetoskop knutet till varje patientsäng. Det rengörs enligt speciella rutiner.

Det har inte heller varit populärt med förbud mot att personalen använder klockor och ringar, men numera är det sällan på problem.

 

Gjort lättillgängligt

– Vi har gjort allt lättillgängligt, säger Ann-Christin Eriksson, som att ha handsprit vid alla sängar och krokar där det går att hänga av sig rocken.

Man har också gjort ett informationsblad, tillgängligt för personal och anhöriga, om de regler som gäller beträffande hygienen på avdelningen.

– Hygienen måste få ta sin tid vid varje tillfälle, säger Ann-Christin Eriksson.

– Vi har de svårast sjuka patienterna här hos oss och alla som kommer hit måste rätta sig efter våra rutiner. Klinikledningen och våra egna läkare har hjälpt till i förändringsarbetet och gjort det lättare.

– Det känns tryggt att veta att om vi är noga med att följa de rutiner som finns, är det mycket mindre risk för smittspridning. Det gäller både för patienterna och för oss själva, säger hon

 

Text och bild: Mona Andersson

 

Säkrare vård för patienterna

Att öka patientsäkerheten för att infektioner och andra vårdskador ska minska står högt på agendan i alla landsting och regioner. Världshälsoorganisationen WHO driver nu den första globala satsningen för ökad patientsäkerhet, som även Sverige är en del av: Cleaner Care is Safer Care. Den 5 maj är satsningens stora handhygiendag, vilket uppmärksammas över hela världen.

 

Kunskapen om hur vi kan minska vårdrelaterade infektioner och andra vårdskador finns redan och utvecklas hela tiden. Vården har tydliga och väl underbyggda instruktioner för att förebygga infektioner.

Vårdgivaren ett stort ansvar: Det ska vara lätt att göra rätt. Vården behöver också hjälp av patienterna. Genom att efterfråga säker vård kan de bidra till att göra vården säkrare.

Tillsammans med alla landsting och regioner driver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan drygt ett år tillbaka ”Nationell satsning för ökad patientsäkerhet”. Målet är att halvera alla vårdrelaterade infektioner.

 

Färdiga åtgärdspaket

För att stödja hälso- och sjukvården finns i dag färdiga åtgärdspaket, som SKL tagit fram tillsammans med ledande experter inom landsting och regioner, för att förebygga vanliga infektioner inom vården. Det handlar till exempel om att undvika urinvägsinfektioner och sårinfektioner efter operation och bygger på vetenskapliga underlag.

Det handlar också om så enkla metoder som att vårdpersonal alltid ska desinfektera händerna med handsprit före och efter kontakten med en patient. Det handlar även om enkla klädregler som betyder kortärmade skjortor i kontakt med patienter, rena kläder varje dag och inga klockor eller ringar. Andra åtgärder kan vara mer komplicerade, men alla insatser har det gemensamt att de minskar infektionsrisken för patienterna.

 

Ny SKL-mätning

I juni redovisar SKL en ny mätning av de vårdrelaterade infektionerna. Då får landets sjukhus ett bättre underlag att mäta sina egna ansträngningar.

Sverige har bland de allra bästa medicinska resultaten i världen. Det är dags att sätta minst lika höga mål för patientsäkerheten. Genom ett tålmodigt och långsiktigt arbete kan alla i vården hjälpas åt att skapa den säkraste vården i världen.

 

Håkan Sörman

vd på Sveriges Kommuner och Landsting

 

Fakta: Inom EU beräknas att 4,1 miljoner patienter varje år får en vårdrelaterad infektion. 37.000 drabbas så svårt att de dör av infektionen. Var tionde patient som är inlagd på ett svenskt sjukhus har en infektion. Minst 3.000 personer dör varje år av olika vårdskador. Ungefär en tredjedel av dessa är vårdrelaterade infektioner.