Nu krävs smartare användning av antibiotika

– En oklar blodförgiftning leder till döden i vissa länder redan idag. Så vill vi inte ha det och vi måste se till att vi inte hamnar där!

Med de orden inledde biträdande smittskyddsläkare Lars Blad Läkemedelskommitténs och STRAMAs* gemensamma satsning på att få ner antibiotikaförskrivningen i landstinget. Kampanjen inleddes med två seminariedagar för läkare och sjuksköterskor på Hornöberget i strålande marssol. Under året kommer även föreläsningar att hållas på ute på vårdcentraler och för allmänheten.

 

Kriget mot bakterierna

De multiresistenta bakterierna har blivit en del av vårdens vardag. Hur ska då vården förhålla sig till dem och hur ser vi till att de inte vinner kriget? En målande bild över bakteriernas framfart över världen gavs av Gunnar Kahlmeter, professor i mikrobiologi.

– Bakterier är de äkta kosmopoliterna! sade Gunnar Kahlmeter. Åker du utomlands, så åk i alla fall inte söderut. Svalbard blir bra!
Han menade att även om vi tycker att vi har koll på bakterierna här i Sverige så är vi en del av vår omvärld och bakterier rör sig över gränserna. Utlandsresor och importerad mat - allt är potentiella vägar för resistenta bakterier att bli ett problem för den svenska sjukvården.

Statistik från Spanien, Frankrike och framför allt England visar att det kan gå mycket fort när resistenta bakterier väl fått fäste inom sjukvården. En inte alltför trevlig försmak fick Akademiska Sjukhuset i Uppsala under förra året när ESBL spred sig inom sjukhuset. Åtgärderna kostade åtskilliga miljoner.

 

Patienten

Men det är ju inte bara landstingen och deras ekonomi som tar skada av bakterieangreppen. Det är ju framförallt den enskilda patienten. Martin Glimåker, överläkare vid infektionskliniken på KS, berättar om olika fall där patienter fått gå i åratal utan att bli av med sina infektioner. Om hur medlemmar i en familj smittar varandra och hur svårt det kan vara i patientens vardag att bli av med de multiresistenta bakterierna. Han pekar också på vikten av att verkligen veta vad man behandlar, att odla och att följa upp.

Vardagsinfektioner

Vad kan då vården göra rent praktiskt för att dra sitt strå till stacken? Jo, tänka efter en gång extra innan antibiotika används. Självklart ska vissa sjukdomar behandlas med antibiotika men det går att göra smartare val. När ska man då behandla med antibiotika, vilken sort ska vi då välja och varför?

Örjan Nilsson, familjeläkare i Sollefteå, och Eva Westman från öronkliniken vid Sundsvalls sjukhus, gav de samlade läkarna handfasta råd och bringade reda i diskussionerna. Nedre och övre luftvägsinfektioner avhandlades.

En stor del av åhörarna kom från primärvården och i deras vardag handlar det om en strid ström av vardagsinfektioner så intresset var stort och frågorna många.
– Det är så vardagsnära för oss. Det finns en stor nytta för individen, inte bara samhället, att inte äta antibiotika så ofta. Och förklarar man varför så köper de flesta föräldrar resonemanget, säger Gabriel Mörner, läkare vid Njurunda vårdcentral.

 

Ett sista råd

Vad är då professor Gunnar Kahlmeters råd till läkarna ute på vårdcentralerna?
– Odla! En odling kostar en eller ett par hundralappar – om en resistent bakterie får fäste kan det kosta miljoner!

Text och foto: Sara Johansson
Ledningsstaben Information

 

Vill du veta mer om resistenta bakterier, infektioner och antibiotika? Under hösten håller biträdande smittskyddsläkare Lars Blad en serie föreläsningar ute i länet på temat. Mer information kommer efter sommaren.

 

*Strama - Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens