Minskad användning av antibiotika kan premieras

2011-04-04 15:43

För att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier arbetar landstinget för att minimera verkningar av det globala problemet.

– När bakterier utsätts för antibiotika anpassar de sig till det och därigenom uppkommer en resistens. Hittills har verkningarna av resistenta bakterier märkts mindre i Sverige än övriga länder men nu måste vi hantera situationen på bästa möjliga sätt för att bromsa utvecklingen, säger biträdande smittskyddsläkare Lars Blad.

– Överläkare Håkan Ekvall och enhetschef Marie Hellman i korridoren på infektionskliniken. Här är det extra storstädning som gäller på för att sätta
stopp för ytterligare spridning av multiresistenta bakterier.

Nationella riktlinjer

Utbrott av multiresistenta bakterier påverkar sjukvårdens vardag, kostar mycket och tvingar även fram stängning av avdelningar.
Nya nationella och lokala riktlinjer har tillkommit för att minska förskrivning av antibiotika vid exempelvis öroninflammationer, hosta och halsfluss.
– Vid lindrig infektion kan man avstå från antibiotika men vid allvarlig infektion ska man självklart behandla. Men vi bör beakta att varje behandling med antibiotika har även en negativ effekt, menar han.

Effektiv användning

– Vi ska använda antibiotika så effektivt som möjligt. Regeringen har insett sjukvårdens stora problem och satsar 500 miljoner kronor för att minska antibiotikaförbrukningen om vi uppfyller vissa krav, förklarar han.

Känslig miljö

– Sjukhusen är sårbara för spridning av bakterier. Här finns känsliga patienter samlade med sår, opererad hud och ärr i kombination med dåligt immunförsvar. En bakterie kan i en sådan miljö lätt föröka sig och göra patienter sämre och mer mottagliga för infektion med resistenta bakterier. Det kan även sprida sig mellan patienter och personal.

Ökande multiresistenta bakterier

Under 2010 var det fyra stora utbrott på sjukhusen i länet på grund av ökat tryck av resistenta bakterier. I takt med att bakterierna blir svårare och mer resistenta är spridning allvarligt. Även risken för multiresistenta bakterier ökar. Nu strävar länet mot att minska antalet recept på antibiotika till högst 250 per 1.000 invånare och år, mot nuvarande 340.

Hygien A och O

– Hygien är en grundpelare för att bemöta problemet. Undersökningar genom SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) visar att här finns mer att göra. Städ och hantering av apparatur är också viktiga faktorer. Dessutom har Västernorrland en dålig profil när det gäller antibiotikaanvändning.

Undviker bred antibiotika

– Vi använder bred antibiotika, som har effekt på många sorters bakterier. Det kan låta bra men det stör den normala floran och gör då patienten mer mottaglig för multiresistenta bakterier. Nu vill vi minska antalet behandlingar med antibiotika på ett genomtänkt sätt. Läkarna måste bli bättre på att endast ordinera det som krävs. Detta synsätt är inte nytt utan har gradvis förändrats och nu måste åtgärderna skärpas, understryker Lars Blad.

Patientsäkerheten mäts

Mätningar av patientsäkerheten ska genomföras under året och redovisas i september. Flera indikatorer ska mätas, följsamhet till hygienrutiner, trycksår och minskad antibiotikaförskrivning.
– Vi jobbar i motvind och måste skydda våra sjukhus från det hot detta utgör. Dessbättre har vi hittills reagerat snabbt så att vi har undvikit dödsfall.

Nu gäller det att leva upp till kraven som kan ge bidrag till finansiering för vidareutvecklat patientsäkerhet.

Text och foto: Barbro Nilsson

Relaterad information

MRB = multiresistenta bakterier, ett samlingsbegrepp för alla de tre nedanstående
MRSA (= methicillinresistent Staphylococcus aureus, bakterie som är motståndskraftig, resistent, mot antibiotika). MRSA är den svåraste graden och det förekommer endast några fall per år i länet.
ESBL (=Extended Spectrum Betalactamase, enzymer som finns i vissa bakterier). ESBL är vanlig och mera utspridd och ofta i form av urinvägsinfektion. Den är lägre klassificerad och kräver inte heller läkaranmälan.
VRE (= Vancomycinresistenta enterokocker, tarmbakterier som koloniserar sår mm). En person är oftast endast bärare av VRE-bakterier som ger låg risk för sjukdom. Vid insjuknande är det däremot svårbehandlat.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar aktivt för att öka patientsäkerheten i vården. Några av de viktigaste områdena är patientsäker läkemedelsanvändning och antibiotikaresistens.
Regeringen har anvisat 500 miljoner kronor per år som prestationsbaserad ersättning till landstingen för ökad patientsäkerhet 2011 samt för de kommande tre åren.
Regeringens intentioner är att detta ska uppmuntra och påskynda insatser i landstingen. En av förutsättningarna för att kunna få del av dessa medel är att det finns en lokal Strama-grupp, (= Strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) med tydligt uppdrag och finansiering.