Upprop om antibiotika inför Världshälsodagen

“No action today – no cure tomorrow”
Devisen för Världshälsoorganisationens, WHO, Världshälsodag den 7 april syftar på behovet att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Vi lever i en tid då vi ser det som en självklarhet att ha antibiotika. För några decennier sedan var vanliga infektioner ibland dödliga. WHO strävar efter ett globalt åtagande att säkra antibiotika för kommande generationer.

Varje antibiotikakur har ett pris

Antibiotikaanvändningen i sig är orsaken till dagens alarmerande resistensutveckling. Varje kur ökar risken att resistenta bakterier biter sig fast i vår bakterieflora. Framtida infektioner blir svårbehandlade, den moderna sjukvården hotas med högre läkemedelskostnader, längre vårdtider och ökad dödlighet som följd. Vår bakterieflora delas av oss alla – en antibiotika¬behandling av dig idag påverkar därför din egen nästa behandling, dina närmastes nästa, likväl som alla andras kommande behandlingar.

Alla har ett ansvar

Världen går baklänges fram mot den tid då antibiotika inte fanns. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade. Men även vi ser många fall och utbrott med svårbehandlade, resistenta bakterier som lett till allvarliga infektioner och dödsfall. I Västernorrland har den globala verkligheten snabbt hunnit ifatt oss, med återkommande utbrott av multiresistenta bakterier som MRSA, ESBL och VRE på våra sjukhus. Detta har ett starkt samband med hög antibiotikaanvändning.

Precis som klimathotet kräver antibiotikafrågan en global ansträngning. Resistenta bakterier behöver inga pass. Två miljarder flygresor och en allt mer internationaliserad sjukvård bidrar. Det blir bara värre. Inga nya antibiotika finns i sikte. Det gäller att hushålla klokt med dem som finns.

Det yttersta ansvaret för en klok behandling ligger hos förskrivande läkare. Den viktigaste åtgärden är därför att följa fastställda behandlingsrekommendationer och avvakta med antibiotika vid självläkande, lindriga infektioner. Lika viktigt är information och dialog med allmänheten. En ömsesidig förståelse för antibiotikas för- och nackdelar mellan patient och läkare ökar möjligheterna att nå målet – en klok antibiotikaförskrivning.

Kampen mot resistenta bakterier handlar om att värdera risker. Den svårt sjuke patienten måste kunna behandlas effektivt. Å andra sidan bör den otålige patienten med ”jobbig” hosta, som snabbt ”måste” bli frisk och inte har tid att ”avvakta”, just göra det. En enda kur för säkerhets skull är väl inte så farligt? Det enskilda fallet är naturligtvis inte avgörande, men när många gör samma fel blir det ett stort problem. Patienters eventuella förväntningar och läkarnas beteenden ändras inte över en natt i en kultur som länge varit alltför frikostig med antibiotika. En nyss publicerad mätning från Vårdbarometern 2010 visade att 78 % av svenskarna är beredda att avstå antibiotika, även om man riskerar några dagars extra sjuklighet.

Patientsäkerhetssatsning

Nu har arbetet för rationell antibiotikaanvändning hög prioritet. Under 2011 till 2014 stimuleras ökad följsamhet till rekommendationerna. Uppnås detta kommer den totala användningen att minska kraftigt – och effekten hos de antibiotika vi idag har kan förlängas, förhoppningsvis ända tills vi får nya tillskott.

Det nationella initiativet för ökad patientsäkerhet förutsätter en gemensam och kraftfull satsning för att vi i Västernorrland ska uppnå det fullt realistiska målet att här skriva ut 26 % färre recept 2014.

I Västernorrland förskrivs ca 340 recept per 1000 invånare, vilket inte är långt från riksgenomsnittet. I Landstinget Västernorrland jobbar lokala Strama och Läkemedelskommittén tillsammans med läkarkåren med detta sedan tidigare, men tar nu nya friska tag.

Antibiotika? Ja tack, men bara när det verkligen gör skillnad!

Lars Blad
För Strama Västernorrland

Eva Kristina Johansson
Läkemedelskommittén