Vård planerad i förhand ger trygghet

Inom vården är detta ett etablerat arbetssätt som sker med stor empati och skapar trygghet både till patienter, närstående och personal. Med anledning av coronaviruset har dock behoven blivit mer aktuella och arbetet har ställts på sin spets.

Vård ska vara till gagn för patienten

Oavsett patientens önskemål är det alltid ansvarig läkare som i sista hand fattar beslut kring vård, men patientens önskan är starkt vägande. För äldre med många sjukdomar och sköra tillstånd kan priset för avancerad behandling bli ökat lidande och en försämrad livskvalitet. Att förhandsplanera vården kan då innebära att den sista tiden kan tillbringas på det sätt som patienterna önskar.

– Frågan om intensivvård eller inte har varit aktuell och omdiskuterad. Patienter ska få den vård som gagnar dem. För många av våra sjuka äldre är intensivvård inte lämplig, men detta måste bedömas individuellt. Det är inte ett beslut som tas bara för att man bor på ett boende eller är äldre, berättar Andreas Koro, ST-läkare i allmänmedicin på hälsocentralen i Själevad som även varit projektledare för rutinen ”förhandsplanering av vård”.

Positiv upplevelse

Vid samtal med patienten och närstående kring den vård som ska ges vid eventuell sjukdom eller ett försämrat tillstånd är det viktigt att de förstår vilka möjligheter som finns och vad det innebär. Målet är att nå samförstånd mellan patient, närstående och vårdpersonal.

– Det kan många gånger vara svåra ställningstaganden, men min erfarenhet är att tankar på hur livet ska bli mot slutet är vanligt för äldre patienter. Att i ett lugnt läge prata med patienter och anhöriga brukar upplevas positiv fortsätter Andreas Koro.

Begränsningar och möjligheter

Behandlingsbegränsningar är ett begrepp inom sjukvården för att vårdpersonal ska veta vilken vård som bedömts vara patienten till nytta. För patienten är det mer givande att tala om behandlingsmöjligheter och vårdens mål och syfte. Med det perspektivet når man oftast ett samförstånd mellan vårdpersonal och patient om vad man kan och ska göra vid försämringar i hälsotillståndet.

– Behandlingsbegränsningar innebär på det sättet inte att man avstår nödvändig vård utan att man i samråd med vårdpersonal väljer inriktning på vården och därmed ökar sina chanser till ett gott liv. Jag hoppas att vi kan ta lärdom av situationen. Vi behöver vara bättre på att prata om livet, vårdens möjligheter och döden. Gör vi i vården tillsammans med patienter och anhöriga ett bra jobb i dessa samtal tror jag att vi kommer förbättra mycket för våra sjuka äldre, avslutar Andreas.