
Noterat från Länsledningen 5 juni
2026-06-09 10:06
Arbetet med omställningen till nära vård, digitalisering, demens och sköra äldre var några ärenden på agendan när tjänstepersonerna i Länsledningen sammanträdde under fredagen.
Omställningen mot en god och nära vård fortsätter. Under 2026 stärks primärvården genom nya krav och tydligare ansvar, samtidigt som utvecklingsarbetet i länet fortsätter.
1 juli träder flera lagändringar i kraft inom hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och tandvårdslagen. De ska tydliggöra primärvårdens uppdrag och ansvar, stärka kontinuitet och tillgänglighet. Lagändringarna går under namnet Nästa steg för en god och nära vård.
Mot den bakgrunden beslutade Länsledningen att fastställa en reviderad överenskommelse om kommunernas och regionens ansvar inom primärvården, tillsammans med en implementeringsplan. Syftet är att skapa en gemensam riktning och säkerställa att arbetssätt och samverkan ligger i linje med den nya lagstiftningen. Under hösten planeras informationsinsatser för chefer och verksamhetsansvariga, och lokala överenskommelser kan komma att behöva ses över när regelverket träder i full kraft.
Arbetet med sköra äldre utvecklas vidare
En satsning på tidig identifiering och samordnade insatser för sköra äldre pågår och är i sin linda. Arbetet startade 2025 och bygger på att vårdcentraler och kommuner tillsammans ska kunna identifiera personer med risk för ökad skörhet i ett tidigt skede.
En prediktionsrapport har tagits fram och vidareutvecklas efter utvärderingar för att förbättra träffsäkerheten. Målet är att skapa ett länsgemensamt arbetssätt kring sköra äldre där det inte ska spela någon roll för den äldre om stödet sker via kommun eller region.
Under diskussionerna lyftes även behovet av att på sikt involvera Socialtjänstens omsorgsdelar i arbetet. Nätverket som arbetar med frågan ska nu fortsätta utveckla gemensamma rutiner som därefter ska implementeras genom de lokala samverkansgrupperna.
Multidisciplinära demensteam väcker nationellt intresse
Arbetet med samverkansmodellen kring multidisciplinära demensteam visar att arbetet med den så kallade MOD-modellen fortsätter att utvecklas. Samtidigt finns utmaningar kring förankring, kommunikation och resursfördelning.
Flera aktörer efterfrågar tydligare besked om vilka delar av arbetssättet som är obligatoriska och hur införandet ska ske i hela länet. Från Länsledningen betonades att centrala delar, som samordningsronden, inte är valbara utan måste införas för att modellen ska fungera fullt ut. Ytterligare information kommer tas fram i kring vad som inte är valbart i införandet av arbetssättet kring demens.
- Samverkansmodellen som syftar att minska glapp mellan region och kommun har fått stor uppmärksamhet nationellt. Intresset från andra regioner växer och även Socialstyrelsen har visat intresse. Västernorrland kommer dessutom att delta i det nationella arbetet med framtida riktlinjer för demensvård, berättade Ann-Marie Westerlund, länssamordnare demens.
Digitalisering
Inom färdplanen för god och nära vård pågår flera digitaliseringsinitiativ i samverkan med digitaliseringsrådet. Ett projekt kring hemmonitorering i primärvården har startat och projektledare är utsedd.
Även arbetet med Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (SVOD) fortsätter. En gemensam processledare utses inom kort för att hålla samman arbetet på länsnivå. Därtill sker också lokalt arbete i varje organisation, kommun och region.
- Enligt återkoppling från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sticker Västernorrland ut nationellt genom sitt gemensamma inriktningsbeslut kring SVOD, säger Linda Strid, länssamordnare nära vård.
Digitala väntrum diskuterades och där är erfarenheterna från de verksamheter som använder arbetssättet positiva, men användningen varierar. För att sprida kunskap om arbetssättet planerar Länsledningen olika informationsinsatser till hösten.
SIP-utbildningar får goda omdömen
Utbildningssatsningen för att öka kunskapen respektive följsamheten till samordnad individuell plan (SIP) som gemensamt arbetssätt pågår i samverkan kommuner och region. Utbildningssatsningen startade i april 2026 med åtkomst till underlag via vårdgivarwebb respektive information från Länsledningen om uppdrag i respektive organisation. Utbildningen vänder sig i första hand till medarbetare och chefer inom skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Det lokala samverkansarbetet är viktigt för SIP som arbetssätt vilket innebär att de lokala samverkansgrupperna (LSG HälSam) också har ett uppdrag att stödja utbildningsinsatser under året. Vid första uppföljningen i juni är några verksamheter igång medan flera planerar utbildningsstarter för hösten.
Utvärderingen i juni visar mycket positiva resultat. Av dem som genomfört den individuella utbildningsdelen och besvarat enkäten, bedömer 95 procent att utbildningen är bra eller mycket bra. I utbildningen ingår också grupparbete tillsammans med chef inom den egna avdelningen eller enheten och tillsammans med annan verksamhet som man SIP:ar mycket med eller borde SIP:a mer med.
För att kunna följa SIP som gemensamt arbetssätt behöver registreringen av SIP utvecklas gällande korrekt användning av Socialstyrelsens klassifikationskoder (KVÅ- respektive KSI-koder).
Övrigt från mötet
Sundsvalls kommun får ett formellt uppdrag att påbörja upphandling av länsgemensam projektledare för översyn hemsjukvårdsavtalet. Arbetet med förhandsplanerad vård fortsätter efter remissomgången. Dessutom diskuterades pågående revidering av in- och utskrivningsrutiner där arbetet fortsätter under hösten.
Om HälSam
HälSam är länets gemensamma samverkansstruktur för regionen och alla kommuner. Här samarbetar kommunerna Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik tillsammans med Region Västernorrland.
Samverkan omfattar skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård och sker inom de tre strategiska områdena
- barn och unga
- vuxna
- äldre