Administrering och överlämnande

• Läkemedel ska iordningställas, administreras och överlämnas av sjuksköterska, läkare eller tandläkare.
• Fysioterapeuter får iordningställa, administrera och överlämnas läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.
• Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel och överlämna perorala radioaktiva läkemedel.
• Biomedicinska analytiker, tandhygienister, röntgensjuksköterskor och de barnmorskor som inte är sjuksköterskor får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel inom sina respektive kompetensområden.
• Apotekare och receptarier får iordningställa och överlämna läkemedel.
• Optiker får iordningställa och administrera de läkemedel som de är behöriga att rekvirera, men inte till barn under åtta år.
• Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning och de som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring för att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad personal som omnämns ovan (sjuksköterska, läkare, tandläkare, fysioterapeut, sjukhusfysiker, biomedicinska analytiker, tandhygienist, röntgensjuksköterska och barnmorska).

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? - Socialstyrelsen

Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska själv administrera eller överlämna läkemedlet till patienten. Huvudregeln är att samma person själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en hög patientsäkerhet i alla steg av läkemedelshantering.

Annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som iordningställt läkemedlet får i undantagsfall överta ansvar för administrering eller överlämnande till patienten, under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård av patienten. Om läkemedlet iordningställt av apotekare eller receptarie ska läkemedlet administreras av behörig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HSLF-FS 2017:37).

Handräckning

Annan person får biträda en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. Att assistera kan t.ex. vara att ge ett suppositorium eller att iordningsställa en nebulisator med inhalationsvätskor, se även SOSFS 1997:14.

Detta innebär inte en delegering, utan man arbetar tillsammans och sjuksköterskan eller läkaren har det fulla ansvaret. För att klart markera detta förhållande kallas detta arbetssätt ”handräckning” till skillnad från delegering. Att biträda eller assistera behörig personal innebär inte delegering eftersom det inte sker någon ansvarsöverlåtelse. Inte heller då någon får en arbetsuppgift i en nödsituation eller överlåtelse av rent administrativa uppgifter räknas som delegering (SFS 2010:659, SOSFS 1997:14).

Ambulanssjukvård

Vårdgivaren ska ansvara för att en ambulans alltid är bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal, som har behörighet att administrera läkemedel (SOSFS 2009:10).

Signering innan administrering eller överlämnande

Innan ett läkemedel iordningställs och administreras eller överlämnas ska ordinationen vara signerad av den som ordinerat, undantag är akuta situationer och efter muntlig ordination (HSLF-FS 2017:37).

Kontinuerlig infusion

Vid kontinuerlig infusion av läkemedel ska kontrollen göras återkommande och vid varje tillfälle som ansvaret för administreringen övergår från en behörig hälso- och sjukvårdspersonal till någon annan sådan personal.

Kontroll vid administrering eller överlämnande av läkemedel vid kontinuerlig infusion (pdf) - RVN intranät

Biologiska läkemedel

För biologiska/bioteknologiska läkemedel ska batchnummer skrivas in i patientjournal. Rekommendationen är att varje vårdenhet tittar över och gör en lista över de vanligaste biologiska/bioteknologiska läkemedel som används inom enheten.

Exempel på biologiska läkemedel är vacciner, blodprodukter, antiserum, antikroppar, enzymer och interferoner.

Biologiska läkemedel - Läkemedelsverket

Administrering av läkemedel är en uppgift för den sjuksköterska som ansvarar för personens vård. Sjuksköterska inom den kommunala hälso- och sjukvården kan delegera administrering av läkemedel till en annan befattningshavare som be­dömts ha tillräckliga kunskaper (reell kompetens) för uppgiften (SOSFS 1997:14).

Huvudregeln är att den ansvariga sjuksköterskan ska ta fram, iordningställa, eventuellt tillreda och administrera läkemedlet/en till den enskilde. Vid administrering av läkemedel ska vårdtagarens identitet kontrolleras så att iordningställd dos tillförs rätt person. Den som överlämnar läkemedlen ska kontrollera att rätt antal tabletter finns i dospåsen/bubblan eller dosetten. Dospåse öppnas i samband med överlämnandet. Jämförelsen ska göras mot ordinationshandlingen som därför ska finnas till­gänglig vid överlämnandet.

Vid överlämnandet ska patienten få nödvändig in­formation, till exempel om hur och när läkemedlet ska intas (till exempel under tungan, till eller mellan måltider). För att undvika förväxling bör överlämnande och intag ske i patientens rum/lägenhet.

En sjuksköterska som själv administrerar läkemedel till vårdtagare får då tillfälle att ge nödvändig information om hur läkemedlen ska intas, observera effekter och eventuella biverkningar av det givna läkemedlet. Sjuksköterskan ska även med hänsyn till patientens allmäntillstånd bedöma om kontraindikationer för läkemedel eller ordinerad dos föreligger, till exempel vid vätskebrist.

Då läkemedel administreras av annan befattningshavare efter delegering, ska den sjuksköterska som ansvarar för vårdtagarens vård alltid hålla sig informerad om vårdtagarens medicinering och utöva erforderlig tillsyn. Det är viktigt att man vid all läke­medelsbehandling observerar tecken på biverkningar och rapporterar gjorda iakt­tagelser.

Misstanke om läkemedelsbiverkningar ska alltid rapporteras till ansvarig läkare.

Uppmärksamma att vårdtagare med dosdispenserade läkemedel kan ha ytterligare läkemedel till exempel från dosett eller flytande läkemedel.

Vid delegerad administrering

Vid delegerad administrering i öppen hälso- och sjukvård kontrolleras antal tabletter/doser mot ordinationshandling. Överlämnandet signeras på särskild signeringslista av den person som administrerar läkemedlet. Obs! Signeringslistan är inte en ordinationshandling. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att signeringslistan är aktuell och att den sparas i tre år. Aktuella signeringslistor samt förtydligande av personalens signaturer bör förva­ras tillsammans med den enskildes läkemedel.

Läkemedel att ta vid behov

När en vårdtagare inom den öppna hälso- och sjukvården får ett läkemedel som ordinerats vid behov ska en bedömning av ansvarig sjuksköterska göras. Sjuk­sköterskan ansvarar för att lämplig mängd ordinerat vid behovs läkemedel finns tillgängligt på ett patientsäkert sätt. Den som överlämnar vid behovs läkemedel ansvarar för att dokumentera.

Dokumentationen innefattar:

• datum och tidpunkt för överlämnandet
• effekten av läkemedlet.

På läkemedelslistan/dosreceptet ska tydligt finnas angivet:

• vid vilket tillstånd läkemedlet får ges
• läkemedlets styrka, dosintervall och maxdos per dygn.

Ansvarig sjuksköterska ansvarar för utvärdering och uppföljning samt dokumen­tation av vid behovs läkemedelsbehandling.

• När patienten har flera in- och utfarter finns det en stor risk för förväxling. Genom enhetlig, enkel och tydlig märkning av samtliga in- och utfarter - till exempel perifer venkateter, central venkateter, epiduralkateter, urinkateter, sond och dränage - minskar risken för förväxling. Undvik lokala färgkodningar och förkortningar exempelvis CVK, då det i sig är en risk för förväxling 
• Omedelbart före administrering ska den som utför administreringen av infusion eller injektion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala
• Under infusionens gång bör dropphastigheten kontrolleras,
  eftersom denna kan förändras. Infusionspump bör användas då exakt dropphastighet krävs
• Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2021:52) ska den som hanterar den medicintekniska utrustningen ha kunskap om dess funktion, hur den ska hanteras, risker vid användning och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa eventuella negativa händelser.

Mycket information och praktiska råd och rekommendationer om administrering av läkemedel finns i Vårdhandboken.

Administrering - Vårdhandboken

Biverkningar av läkemedel är vanligt inom hälso- och sjukvård. Undersökningar visar att så många som var tionde patient som läggs in på sjukhus har en läkemedelsbiverkan som den direkta eller bidragande orsaken till inläggningen. Rapportering av misstänkta biverkningar är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för säkerhetsövervakning av framför allt nya läkemedel men även av äldre läkemedel.

Rapportering av biverkningar

Rapportering ska ske av samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel, även de som har samband med exponering i arbetet. Även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar. Samtliga rapporteringsregler gäller för biverkningar av natur/växtbaserade läkemedel och vissa utvärtes läkemedel.

Ansvaret för rapportering av biverkningar åligger den huvudman (såväl offentlig som privat) som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (LVFS 2012:14). I biverkningsregistret införs rapporter från läkare, tandläkare samt sjuksköterskor. Rapportering av biverkning görs elektroniskt hos Läkemedelsverket under Misstänkta biverkningar.

För samtliga läkemedel och naturmedel skall följande rapporteras:

• dödsfall
• livshotande reaktion
• biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning
• biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna
• nya, oväntade biverkningar och interaktioner
• biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad.

För nya läkemedel och även andra läkemedel som omfattas av s.k. särskild
övervakning ska samtliga biverkningar rapporteras. Rapporteringskrav gäller även:

• förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel
• bristande effekt hos vacciner, antikonceptionsmedel eller hos läkemedel som används för behandling av livshotande tillstånd.

Däremot behöver banala biverkningar av äldre läkemedel inte rapporteras. Viktigt att man rapporterar redan vid misstanke om biverkning och det är aldrig fel att rapportera. Rapportera även alla biverkningar av icke godkända läkemedel, det vill säga licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.

Rapportera biverkningar  - Läkemedelsverket

Läkemedel som övervakas särskilt noggrant

Europeiska unionen (EU) har en rutin med en symbol (▼) som visar att aktuellt läkemedel har en utökad övervakning i hela EU. Markering används bland annat på läkemedel med en ny aktiv substans eller biologiska läkemedel. Det är särskilt viktigt att rapportera biverkningar för dessa läkemedel, då mindre information finns tillgänglig jämfört med andra läkemedel. Triangeln finns i FASS och bipacksedel finns hos Läkemedelsverket.

På vårdenhet och annan plats där behandling med risk för överkänslighetsreaktion utförs ska finnas akutbricka eller akutväska, syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal med kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner ska finnas tillgänglig. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses (SOSFS 1999:26).

Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas till
Läkemedelsverket. Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med penicillin, sulfa, dextran, lokalanestetika, vaccin och immunglobulin.

Dokumentation av överkänslighet

Vid dokumentation av läkemedelsöverkänslighet och annan överkänslighet ska allvarlighets- och visshetsgrad anges. För läkemedelsöverkänslighet anges även ATC-koden för läkemedlet. Allvarlighetsgraderna definieras som livshotande, skadlig eller besvärande. Om allvarlighetsgraderna är livshotande eller skadande ska även visshetsgraden definieras som bekräftad, trolig eller misstänkt.

Överdosering och giftinformation

Vid överdosering tas kontakt med ansvarig läkare eller akutmottagningen. 
Giftinformationscentralen (GIC) är öppen dygnet runt, nås akut via 112.
För sjukvården tel. 010-456 6719 (dygnet runt).
Det finns även behandlingsanvisningar avsedda för läkare hos Giftinformationscentralen.

Giftinformationscentralen (GIC)

Giftinformationscentralen (GIC) för läkare

Antidoter

Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgift­ningar, specifika antidoter sättas in. Dessa förvaras i antidotskåp på akutmottag­ning eller intensivvårdsavdelning. Detaljerade anvisningar om medel vid läkeme­delsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS.

Antidoter på sjukhusen i Västernorrland - RVN intranät