Haverikommissionsrapport

Skyfall Hola Folkhögskola

Bakgrund
Den 7 september 2025 drabbades Västernorrland generellt och Kramfors kommun och Torsåker med omnejd i synnerhet av ett omfattande skyfall som resulterade i isolering av skolområdet och ett flertal infrastrukturella och organisatoriska utmaningar. Händelsen har aktualiserat behovet av förbättrad beredskap och samverkan mellan olika aktörer.

Inblandade aktörer
• Hola Folkhögskola
• RVN – Kultur och Bildning (förvaltning vilken Hola Folkhögskola är en del av)
• Regionfastighet tillika hyresvärd
• Länsstyrelsen Västernorrland
• Kramfors kommun
• Byaberedskapsföreningen (nybildad september -25)
• Trafikverket (inbjudna, men avböjt deltagande)

Konsekvenser och skador
Verksamhetspåverkan;
• Distansläge: Snabb omställning till distansstudier och distansarbete under två veckor. Några deltagare valde att sluta p.g.a. omställningen.
• Omställning: Tung administrativ process för att möjliggöra distansarbete (VPN-tunnlar, mobiltelefoner, SITHS-kort). Stor variation av digital kompetens i personalgruppen.
• Inställda konferenser: Samtliga konferenser under perioden fick ställas in. Inkomstbortfall.

Infrastruktur och miljö på skolan
• Prästbäcken: Översvämning med omfattande erosion. Risk för närliggande byggnader. Slänten har nu åtgärdats.
• Gymmet: Vattenskador på golv och väggar. Byggtorken har varit i drift kontinuerligt. Återställning återstår.
Transport och tillgänglighet
• Viksbäcken: Vägen spolades bort och återställdes inte förrän den 7 oktober 2025. Det ledde till:
- Omdirigering via Häxberget (kollektivtrafik inställd) – färdvägen för personal och deltagare blev påtagligt längre (upp till 2 h längre enkelväg)
- Samordnad skolskjuts till Bollstabruk
- Samordnad skjuts för internatdeltagare för proviantering (Nyland och Sollefteå)
- Skador och slitage på skolans bussar och personalens bilar p.g.a. grusvägar och tung trafik
- Inställda leveranser av mat till skolkök

Lärdomar och insikter
• Behov av robustare beredskapsplaner för extrema väderhändelser
• Vikten av lokal samverkan och snabb mobilisering av resurser
• Nödvändigheten av övertydlighet i transportlösningar och kommunikation
• Betydelsen av att inkludera civilsamhället i beredskapsarbetet

Rekommendationer
• Utveckla en regional beredskapsmanual med konkreta handlingsplaner
• Säkerställa att skolor har tillgång till nödkommunikation och reservtransport
• Genomföra övningar med samtliga berörda aktörer
• Etablera en beredskapsfond för snabba insatser vid liknande händelser

Ansvarsområden – Brister och förbättringspotential
RVN/Regionfastighet
• Bristande krishjälp: Initialt otydlig ansvarsfördelning kring teknisk support och skadehantering, särskilt gällande gymmets vattenskador.
• Kommunikation: Fördröjd återkoppling till skolledningen kring status på byggnadstekniska åtgärder, vilket försvårade planering av återställning.
• Underhållsberedskap: Saknad av tydliga rutiner för akutinsatser vid naturkatastrofer, vilket förlängde tiden innan byggtork och sanering kunde påbörjas.
Kramfors kommun/RVN/Trafikverket?
• Samordning: Bristande koordinering mellan skolskjuts, kollektivtrafik och internatlogistik. Otydlig ansvarsfördelning mellan kommunens transportenhet och skolans interna resurser.
• Krisledning: Kommunens krisorganisation aktiverades sent, vilket innebar att skolan initialt stod utan extern stödstruktur. Hola var inte medräknad i RVN:s krisorganisation i den omfattning vi hade behövt. Skolans lokala ledning fick hantera alla delar samtidigt som den ordinarie verksamheten pågick.
• Informationsflöde: Begränsad kommunikation till skolan och boende i området om tillgänglighet, vägstatus och alternativa färdvägar.

Framgångsfaktorer – Vad fungerade väl
Skolans agerande
• Snabb lägesbild: Skolledningen etablerade omgående en tydlig lägesbild och kommunicerade effektivt med både personal och elever.
• Distansomställning: Övergången till distansundervisning och distansarbete skedde inom ett dygn, med fungerande digitala lösningar och tydlig struktur.
• Intern logistik: Skolan organiserade samordnad skolskjuts och inköpsresor för internatdeltagare, vilket minimerade störningar i vardagen och vidmakthöll trygghet.
• Lokal samverkan: Aktivt deltagande i byaberedskapsföreningen och samarbete med lokala aktörer bidrog till att snabbt mobilisera resurser.

Avslutande kommentar
Denna rapport sammanställs som ett underlag för fortsatt arbete inom organisationen och som inspiration för andra verksamheter att stärka sin beredskap inför framtida klimatrelaterade händelser.