Konstsupporten: konstnärligt anseende
2022-02-23 17:18
Hej! Jag har en master i fri konst, har ställt ut en del både i Sverige och utomlands, ofta på små obskyra konstnärsdrivna ställen. Jag har en hel del erfarenhet, men kan inte bestämma mig för om det är positivt eller negativt för mitt konstnärskap att betala för att delta i en mässa, och där sälja min egen konst. Kan det skada ens 'anseende'? Tänker otroligt mycket på vad som anses fult/fint att göra inom konstvärlden. Hur tänker gallerister? Eller de som är högt uppsatta? Hur tänker coola konstnärer? Känner mig så jävla ocool. Tacksam för svar.
Hej Sara,
Du skriver att du är jävligt ocool. Jag förstår vad du menar även om jag samtidigt undrar, är det dåligt? Det finns så klart olika varianter av ocoolt och säljinriktade konstnärer får ofta utstå sneda blickar. Men börjar vi inte röra oss bort från detta? Med den offentliga konsten och alla dess utlysningar ska konstnärer kunna marknadsföring, kostnadskalkylering, projektledning. Plötsligt står vi ansikte mot ansikte med våra beställare och allt arbete styrs av den satta budgeten. Konstnären ska skapa konst och utgångspunkten är pengarna. Det, är rätt ocoolt. Ändå arbetar många coola konstnärer med gestaltningsuppdrag.
Vilken slags konstnär är du? Vilken kontext är bäst för dig och din konst? Hur mycket kontroll vill du ha över det sätt din konst visas? Vilken publik vill du nå? Du frågar om betalmässor. Min följdfråga blir, ser din konst bra ut i ett utställningsbås? Viss konst fungerar, annan konst ser ut som skit. Ditt jobb är att göra din konst rättvisa.
I boken ”Vad är konst” besvarar Ernst Billgren frågan: Vilken plats är den bästa att visa sin konst på? Han skriver: ”Situationen där konsten visas är viktigare än många tror. Det finns inga rätt eller fel, däremot väldigt olika resultat, och ofta är sammanhanget viktigare än vad man visar. Om någon på den första bemannade resan till Mars skulle hitta en liten målning under en sten föreställande två små gula trianglar skulle detta väcka en enorm uppmärksamhet och vi skulle få omvärdera hela mänsklighetens existens. Den skulle troligen ses som en av de viktigaste bilderna i vår historia. Om det istället var två små gröna kuber på målningen skulle ungefär samma resultat uppstå. Om du däremot visar någon av dessa målningar hos din lokala rammakare skulle ingen bry sig.”
Du når ut på olika sätt om du ställer ut på en konstmässa, ett konstnärsdrivet galleri, ett kommersiellt galleri, en konsthall, ett museum, ett öppet torg eller på Mars. En konstnär ska kunna prova sig fram. Jag skulle dock säga att på ett CV slår inte mässor där du betalar för din medverkan vidare högt. Du kan fortfarande delta, om du vill delta. Men du kan låta bli att nämna det på ditt CV. I början av karriären har du kanske inte så mycket att stoltsera med, då kan varje utställningserfarenhet behövas. Mer än konstnärlig höjd vill du visa på aktivitet och vilja. Ju mer rutinerad du blir, desto mer ska du sedan sålla bort.
Det är omöjligt att veta hur andra tänker. En gallerist är kanske positivt inställd till att du tar initiativ, hittar köpare och når ut med din konst. Gallerister om några betalar enorma summor för att visa sina konstnärer på just mässor. Det finns så klart nivåskillnader och här riktas intresset mot Market Art Fair, Art Basel, Documenta, Frieze, The Armory Show. En kommunal konsthall är kanske mer intresserad av att injicera det lokala konstlivet med någonting nytt, att skapa spännande dialoger och locka till sig en varierad publik. Ett konstnärsdrivet galleri är kan tänkas mer inriktad på experiment, oväntade kollisioner och utvidgade samtal.
I ”Hur man blir samtidskonstnär på tre dagar” skriver Martin Schibli och Lars Vilks: ”Konstmässor skiljer sig från utställningar genom att marknadsintresset oförskyllt överväldigar arrangemangen. För en gångs skull råder en ärlighet i konstvärlden. All konst måste säljas eller på annat sätt finansieras.” När det gäller mässor där du själv står för notan, får du dock tänka in att du själv gör allt jobb. I timmar får du förklara din konst och svara på samma frågor. Du får sätta dina priser, skicka dina fakturor, packa konsten, skicka konsten. Om du räknar in all tid du lägger ner, ska du inte förvänta dig att gå med vinst.
Då jag fick din fråga tog jag kontakt med konstnären Ann Edholm. I sex år satt hon med i referensgruppen vid Konstnärsnämnden och sedan 1999 är hon ledamot av Konstakademien. Genom åren har hon suttit med och beslutat om otaliga stipendier, bidrag, utmärkelser och priser. Jag frågar hur hon tänker kring det konstnärliga anseendet:
”Jag tror inte att man som konstnär överhuvudtaget skall tänka för mycket på konstvärlden, utan på det man själv av nödvändighet måste göra. Att det sedan blir konst, eller vad än det nu blir, det är det viktiga. Det är klart att ens rykte kan skadas om man exempelvis ställer ut för tidigt, innan konstnärskapet har fått en grund att stå på (då menar jag inte studiesammanhang).”
Så, finns det något att vinna på att ställa ut på mässor där konstnären själv bekostar en plats? Ann Edholm menar att glädjen i dessa fall kan bli kortvarig om det huvudsakliga målet är att sälja: ”Speciellt om du ännu inte hittat dig själv som konstnär. Du säljer konst som du inte riktigt kan stå för, vilket är något du kommer ångra längre fram. Då är det är bättre att vänta lite. Men om det du gör är grundat och intressant, så är det egentligen inga problem. Detta om du vill ha ett bra rykte.”
Då Ann Edholm själv suttit och bedömt ansökningar, har CV:t haft mindre betydelse: ”Det som är viktigt för mig är inskickade bilder på verken. Om det är dåliga bilder och oklart vad det handlar om, då kan texten eller titlar vara till hjälp. Om konsten ser bra ut, men vissa delar känns oklara, då tar jag en titt på konstnärens CV.”
Jag håller fullständigt med: fokusera på att göra din konst och skit i konstvärlden. Vi tror att vi måste ha svar på alla frågor rörande våra livsbeslut. Men varför ska en konstnärs val alltid tolkas som personliga och identitetsskapande? Som om det vore omöjligt att se yrket som en profession där vi prövar oss fram. Konstnärer är självkritiska, inte enbart på grund av oss själva, utan även på grund av det samhälle som omger oss. Att ibland tvivla betyder inte att det vi gör är fel. I tvivlet kastar vi oss ut i världen. Men kom ihåg: ditt jobb är att göra din konst rättvisa.
Lycka till,
Ida
Ta även del av tidigare frågor till Konstsupporten som berör ditt konstnärliga CV: