Sju kvadaratiska verk i olika storlekar på en vit vägg. Ett fruset landskap i vita, gula, blå nyanser i skarpa kontraster; iskallt strömmande vatten, vassruggar, mörk skog och isande vind.
Annelie Krantz, sju bilder ur serien ”Spegling”.

Annorlunda och nyskapande textil konst

2025-12-02 14:43

Annelie Krantz, Ånge konsthall

I Ånge konsthall visas under några veckor i november och december textil konst av Annelie Krantz. Konsthallen, behändigt placerad så att den delar öppettider med ortens bibliotek och ligger på samma adress som tågstationen, är väl värd ett besök. Det som visas är ingen renodlad textil konst. Annelie Krantz både målar och broderar i samma bild. Resultatet är minst sagt annorlunda.

Att se utställningen är som att gå i skogen nu på hösten och titta på mossor, lavar eller på stelfrusna vattendrag. Men också som att se mikroskopiska världar där små bakterier rör sej i det fördolda. Det är vackert och lite sagolikt, som att sjunka in i okända världar.

Utställningen omfattar 35 bilder bestående av tre serier: Materia, Spegling och Fragment, samt en ensam bild kallad ”Mörkerseende”. Den har små metallringar fastsydda i irrande mönster tvärs över den mörka bildytan. De glittrar och glänser. Och ja, det är som att gå i mörkret och kanske skymta ett svagt ljus långt i fjärran.

I bilderna i serien ”Spegling” framkallas ett fruset landskap i vita och blå nyanser: iskallt strömmande vatten, vassruggar, mörk skog och isande vind. Tagen blir jag också av serien ”Materia”. Här finns bland annat en stor, rektangulär bild upphängd i ena kortänden. Högst upp är tyget gråsvart, längre ner har målade och broderade rundlar i dova färger monterats. Längst ner är tyget sönderklippt så att håligheter uppstår.

BILD: Annelie Krantz, hängande rektangulär bild ur serien ”Materia”.
Alt. text: En stor, rektangulär bild upphängd i ena kortänden. Högst upp är tyget gråsvart, strax under har målade och broderade rundlar i dova färger monterats. Längst ner är tyget sönderklippt så att håligheter uppstår.

Annelie Krantzs metod är att klippa sönder gamla linnedukar, applicera tjocka lager av färg på dem, brodera och sätta ihop delarna till något nytt. Ofta avslutar hon med att måla sitt verk en gång till. Tygets vävda struktur tränger fram genom akryl- eller textilfärgen och bildar diskreta mönster i bildytan. Har akrylfärg använts blir det färdiga konstverket stelt och hårt och behöver inte ramas.

Hon kan även använda köpta, omönstrade bomullstyger i grått eller vitt som botten i bilderna. Sömnadsteknikerna i detta mycket fria broderi är stjälksöm, kråkspark, plattsöm, kedjestygn och raka stygn. Konstnären broderar med olika sorters naturgarn och utgångspunkten är ofta pyttesmå, enkla skisser. Resten växer fram intuitivt.

Det igenkännbara i Annelie Krantz arbeten är motiven: diffusa men ändå skönjbara. Det som inte liknar något annat är den både destruktiva och kreativa metoden. Hon förstör för att skapa nytt. I min fantasi kan jag höra hur gångna tiders kvinnor, de som hade de fina linnedukarna i sina skåp och dukade med dem till fest och högtid, bryter ihop vid åsynen av hanteringen. Eller är förstörelse alltid en del av skapandet? Kanske helt omedvetet?

Annelie Krantz är född 1975 och har en kandidatexamen i textil formgivning från Konstfack. Hon bor och verkar i Ockelbo.


Text och foto: Karin Kämsby 

Volym 2025-12-02 

Länk till denna artikel


Karin Kämsby, Gnarp, är frilansjournalist med inriktning på kultur, foto och grafisk form. Hon gick ut journalisthögskolan i Göteborg 1980 och tog en fil. kand. dramatik, film- och teatervetenskap vid Stockholms universitet 1995. Senare har hon läst kompletterande universitetskurser i att skriva om konst och att skriva kulturkritik. Hon har frilansat som journalist sedan 2002, bland annat för Danstidningen, Mittmedia och SvD och har medverkat i Volym sedan 2003. Numera bedriver hon även egna projekt som skribent och fotograf.


Tillbaka till toppen