Målning. Framför ett källarfönster i gatunivå ligger en blå liten presenning. På den står ett grindliknande vit- och rödmålat föremål. Fäst på sidorna är rödvita plastband. Två av dessa sträcker sig utanför bild. Det ena går via förbi en fyrkantig stolpe i trä. Marken är svart med gråa fläckar, stenar? Stenväggen är grå och det sitter en spånskiva för källarfönstret.
Katarina Lundberg, ”Avspärrning i Prag” (2025). © Katarina Lundberg / Bildupphovsrätt 2025.

Byggarbetsplatsens estetik - måleri av pågående processer

2025-12-03 17:24

Katarina Lundberg på Härnösands konsthall

Utan mänsklig närvaro, under den tid då bygget pausats för arbetarnas dygnsvila, står byggarbetsplatsen till Katarina Lundbergs förfogande. Betong, lastpallar, plaströr och täckplast. Stilla vilar den bråtiga och annars ljudliga arbetsplatsen ett par timmar, för att ändra skepnad under nästkommande dag. I oljemåleriet förevigar Lundberg byggets temporalitet, det stökiga men strukturerade, det som vid en första anblick gapar fult. Vardagsstilleben vi sällan ägnar en tanke blir synliga först när de noggrant arbetas fram över dukens yta.

In till konsthallens två mindre utställningsrum inleder ”Signalsystem” (2018), placerad i dörrpassagens fördjupning. Detaljrikedomen och framställningen av materialens yta öppnar en lucka i konsthallens vägg – mot kylan från blankt kakel, grunden där en kakelplatta lossnat, väggskivors strategiskt placerade skruvhål och de ljus som dirigerar tågvagnarna under jorden. Målningarna är förhållandevis små och blir därför som titthål in i pågående system för infrastruktur.

Lundberg använder dukens yta och struktur, eller behandlar den för att få färgen att framträda med skiftande karaktär. Några av dukarna är förbehandlade med slipad gesso, en blandning av gips eller krita tillsammans med bindemedel, för att skapa en blank grundyta som lämpar sig för den fotorealistiska framställningen. I andra målningar har hon nyttjat den grova dukens struktur, ogrundad. Effekten påminner om ett foto som uppförstorats till en grumligare version, där pixlarna framträder. Ögonen kisar för att få fatt i detaljerna. Detaljer som berättar om ett före och ett efter.

Målning. En detalj av en byggarbetsplats. Något på en vägg är förtäckt med mörk plast eller liknande. Det sitter grön och gulbeige tejp på den. Spånplattor syns på golvet framför. Till vänster syns grå och gula rör, och även en del av en metallstege. I förgrunden, vertikalt, syns ett suddigt orange rör eller kabel.
Katarina Lundberg, ”Slussens perrong” (2025). © Katarina Lundberg / Bildupphovsrätt 2025.

Målningarna lockar till längre betraktelse, det är då som bilderna avslöjas som just måleri. Materialvalens resultat träder fram och de omålade ytorna uppmärksammas. I ”Grön pall och Gula rör (Nybrogatan)” (2021) är målningens övre del oerhört naturtrogen, med betongsäckar, stenplattor, plast och pallkragar. I bildens nedre del löses motivet upp och markplattorna består nu enbart av skissade linjer. Ett gult rör sticker ut under en lastpall, endast första lagret är målat, en slät och jämnt gul yta. Ett rör bredvid har grovt skissade konturer. Här visar Katarina Lundberg betraktaren att det som ses faktiskt är måleri som nästan bedrar oss med att likna fotografi.

”Orange kabel” (2021) är en målning av arbetsplatsen uppifrån. Vägsten ligger i prydliga högar till vänster om en rak stenkant. På svart grund ringlar en orange kabel fram och åter, fixerad av stenplattor här och var. Till höger återkommer plattorna, men i utlagd form, marktäckt – ett färdigt underlag att gå på. Kompositionen påminner om Ulla Wiggens kretskort från 60-talet. Även ”Restaurering Vitön I-III” (2022) och ”Restaurering Entré 70 öre” (2022) blinkar bakåt mot en annan konsthistorisk tid. De föreställer pågående restaureringar av väggmålningar i Stockholms knutpunkter eller hållplatser för resande. Originalverken är övertäckta med plast och tejp i processen av bevarandet. 70 öre var biljettpriset i Slussen där restaureringen genomfördes.

Byggarbetsplatsens färgskala består ofta av komplementfärger, orange varselfärg mot blå byggplast, färger som signalerar synlighet och säkerhet. Motpolsfärger som även gör sig bra i måleri. I en serie om åtta teckningar i torrpastell finns konstruktioners färgskalor i olika ljus med de välbekanta färgfält som skissats upp vid sidan av. Motiven är hämtade ur miljöer förknippade med ord som risk, säkerhet, tillträde, behörighet och avspärrning – ofta formulerade genom sina motsatser. En plats inte alla får beträda, ibland inte ens betrakta.

Katarina Lundberg visar en miljö som är lika förekommande som förbjuden. Närvarande överallt, men sällan synlig genom skönheten med penseln.


Text och foto: Diana Berntsdotter Vallgren

Volym 2025-12-03

Länk för delning


Diana Berntsdotter Vallgren, (född 1981), Umeå, har en fil. kand. i kulturanalys med inriktning entreprenörskap 2018 vid Umeå universitet, fil. kand. i konstvetenskap, Uppsala universitet 2019 samt master i konstvetenskap, Uppsala universitet 2021.


Tillbaka till toppen