
Konstens rörelse genom byråkratins labyrint
2025-10-28 12:27
John Huntington, Ahlbergshallen
I John Huntingtons utställning "Systemvård" i Ahlbergshallen åberopas ockulta krafter som skydd mot kontorets inneboende absurditet. Oavsett om vi har befunnit oss på insidan eller utsidan av det byråkratiska maskineriet kan vi nog alla relatera till känslan av att drunkna i pappersarbete och obegripliga blanketter. Men hur effektivt är egentligen skyddsamuletter och salvia mot den frustration och maktlöshet som ofta präglar institutionella rum?
John Huntington är en konceptuell konstnär från Göteborg som jobbar med performance, skulptur, fotografi, text och installationer. I "Systemvård" får vi i stort sett ta del av alla dessa medier. Det första verket som möter besökaren i Ahlbergshallen är "Skyddsfigurer". Verket består av små vita pappersfigurer som har satts upp på svarta tavlor, försedda med spår av blod. I instruktionsfilmen "Skyddstalismaner", som har placerats bredvid verket, visar Huntington hur man går tillväga för att själv skapa en sådan. Ett steg i skapelsen består i att man skär sig lite i armen för att addera sitt eget blod till skyddstalismanen. Man kan fråga sig: om ens arbetmiljö kräver blodsoffer är det kanske dags att söka sig någon annanstans? Fast vänta ... då måste man ju söka sig till Arbetsförmedlingen och ett helt nytt byråkratiskt helvete slår upp sina portar och välkomnar en med öppna armar fulla av blanketter. Att vara arbetslös med a-kassa är i sig ett institutionaliserat heltidsjobb med möten och pappersarbete.

Det finns mycket som är väldigt bra i "Systemvård". Huntington lyckas skapa känslan av det byråkratiska rummets logik och den maktlöshet man kan känna när man befinner sig där i. Instruktionsfilmerna är välgjorda och påminner om de pedagogiska filmer som ofta återfinns på institutioners hemsidor, där de förklarar hur man steg för steg ska fylla i olika blanketter. Det absurda löper som en röd tråd genom hela utställningen och många gånger blir det väldigt roligt, som i filmen "Alkemi på arbetsplatsen", då Huntington visar hur man kan göra te på strimlade dokument.
Samtidigt är det inte helt tydligt om det vi ser är renodlad satir eller något annat. Ett av verken, instruktionvideon "Att krympa på rätt sätt", har utvecklats som en del av forskningsplattformen RITE. De betraktar institutionerna som rituella rum som bär på sina egna riter och rituella handlingar. På hemsidan skriver de:
"I vårt arbete söker vi upp dessa rum för att – i samspel med dem som arbetar där – avtäcka och synliggöra underliggande operativsystem och utforska hur dessa kan förändras, öppnas upp eller sättas i spel."
Huntington lyckas med att synliggöra byråkratins absurditet genom att försöka bekämpa den med salvia, skyddsamuletter och andra rituella strategier. Det är som om han bjuder in oss till att bekämpa det irrationella med det irrationella. Men på samma gång kan jag inte undgå känslan av hopplöshet när jag konfronteras av dessa strategier och åtgärder. Maktlösheten är så total att det enda man kan göra är att vända sig till magiskt tänkande för att återvinna någon form av autonomi.
Det finns mycket att tala om när det kommer till utställningen "Systemvård". Den väcker tankar om arbete, kontroll och det mänskliga behovet av mening och kan varmt rekommenderas. Den kan ses i Ahlbergshallen från 18 oktober till 2 november.
Text och foto: Freddie Ross
Volym 2025-10-28
Freddie Ross, född 1985. Har en kandidatexamen i kulturvetenskap, med inriktning konst och filosofi och en masterexamen i kultur och mediegestaltning, båda vid Linköpings universitet. 2019 debuterade han med boken Grymhetens konst - Etiska reflektioner kring kontroversiella konstverk . Ross arbetar som frilansande skribent och konstnär. Främst skriver han för Länstidningen Östersund och för Volym sedan 2017. Hans konstnärliga skapande, som främst består av analog kollageteknik kan ses och följas på Instagram: alfred.art.