Alt text...
Stefan Holmgren, ”Sprucket block”, ”Ale brunn”, akryl.

Stefan Holmgren – att låta sig landskapas

2026-01-02 18:05

Härnösands konsthall

Landskapet och naturen är viktiga inspirationskällor för Piteåbon Stefan Holmgren. De finns nära inpå, skriver han i sitt presentationsblad till utställningen ”Landskapad”, och som besökare på den pågående utställningen i Härnösands konsthall leds jag genom målningarna och känner doften av norrbottnisk natur: fuktig myrmark, torr metall från dolda gruvschakt och drömska snöklädda fjälltoppar.

Titeln på utställningen antyder att vi tagits som ett slags gisslan, för att triggas av Stefan Holmgrens fantasieggande landskap. Jag gör det mer än gärna. I tanken traskar jag runt i gummistövlar en höstdag med hjortronplockning och stilla fika vid en skogstjärn, eller går på skidor i en fjällnära natur med en isblå himmel över mig. Så direkt påverkas jag av Stefan Holmgrens landskapskonst.

Själv vill han inte styra hur vi ska tolka målningarna. Han beskriver sitt skapande som en ickeverbal handling där han går helt på känsla. Till vardags arbetar Stefan Holmgren som bildlärare på högstadiet i Hortlax, men har i fyrtio år haft det egna konstutövandet vid sidan om. Han målar i akryl. Även om naturen spelar en stor roll och kan anas i målningarna, är motiven abstrakta, aldrig naturalistiska.

Det är i verkens titlar min fantasi hittar spår och går igång. Oftast ger de ett nästan naturromantiskt skimmer, som i de tre mindre målningarna: ”I det fria”, ”Mörkrets djup” och ”Under jorden”. De har för mig en höstlig ton av röda bär, gräsgrön mark och svartbrun mylla – med en frisk, nästan syrlig doft.

I ”Ale brunn” håller det på att bli vinter och ett istäcke döljer det djupa schakt, som ger dova oroskänslor men också en lust att gräva med bara händer i jorden. ”Sprucket block” har något majestätiskt och vintrigt över sig, som en fläkt av krispighet i luften.

I en intervju i Piteå-Tidningen, i samband med en tidigare utställning på hemmaplan, berättar Stefan Holmgren att han efter tjugo år av arbete med samma norrbottniska landskap nu har hamnat i ett gränsland där det abstrakta och realistiska smälter samman. Den svärta som alltid funnits i hans konst tar över allt mer, som ett uttryck för hans oro över människans allt våldsammare rovdrift på naturen.

Men än finns hopp och med en frisk doft av natur i näsborrarna lämnar jag Stefan Holmgrens målningar med känslan av att vara fullständigt landskapad. En sista titt på den lilla målningen ”Stycke” på utställningens entréaffisch känns som att få en svalkande snöboll rätt i det rödflammiga ansiktet, lekfullt och inte alls naturalistiskt!


Text och foto: Karin Lundqvist 

Volym 2026-01-02 

Länk till denna artikel


Karin Lundqvist, Härnösand, tidigare bibliotekskonsulent för Region Västernorrland, fil. kand. i engelska, nordiska språk, litteratur-och konsthistoria, har skrivit litteraturrecensioner och krönikor för dagspressen, facktidningen Biblioteksbladet, kulturtidskriften Provins och om konst för Volym.


Tillbaka till toppen