Chrysichthys johnelsi – en utställning om en fisk i koloniala landskap
2025-02-25 17:12
Linnea Johnels på Galleri Alva
En fisk öppnar berättelsen. En fisk som fick nytt namn efter att Linnea Johnels farfar, Alf Johnels ”upptäckte” arten på 50-talet. Chrysichthys johnelsi är en livskraftig sötvattensart som finns längs den afrikanska västkusten, Gambia. Fiskarten hade förstås sedan tidigare andra namn. Fouthiole, Ba-sagoin bethguye, Kibbie och Korsie. Att ge den nya arten ett namn efter dess upptäckare bekräftar ett nytt system som placerar sig över det befintliga. Nu bär fisken samma efternamn som konstnären.
Utställningsrummet mystifieras av en mörkgrön färg på väggarna. Det minner om oceaners, sjöars och vattens djupaste delar, dit solljus inte når. Rummets få ljuspunkter drar blickarna till en väggtext och de två vitrinerna i det rummets inledande del. Väggtexten är ett utdrag från Alf Johnels ”Notes on fishes from the Gambia River”, där han inleder med: The present paper deals with the general ichthyological results of the Swedish Expedition to the Gambia in 1950. Vidare framgår att det inte var den första expeditionen till Gambias flodsystem. Ett omfattande arbete för att klassificera nyupptäckta arter pågår runtom på jorden, med europeisk utgångspunkt. Många arter har redan ett eller flera namn, och som människor i kringområdet har kunskap om. Fisken i utställningen är en symbol för det koloniala arbete som västvärlden inledde, och det ingår nu i den binominala nomenklatur som är dagens rådande klassificeringssystem.
Från de två trävitrinerna hörs ljudet av super 8-filmens tickande ut i rummet nu och då. De små skärmarna visar inspelningar som gjordes på plats under expeditionen. Grävande letar de vithudade forskarna i leran tillsammans med arbetare hemmahörande på platsen. Andra djur, människor, natur och termitbon fångas också på 16mm-rullen. I den högra vitrinen visas handskrivna dokument från Alf Johnels. Stämplar, datum och skrivstil. Den bleka, orangetonade fisken – temats protagonist – simmar både långsamt och sökande, fram och åter, över och bakom dokumentationen. Linnea Johnels vänder blicken mot det inspelade materialet med samma metod som användes då: Super 8-kamera och 16 mm film. Konstnären dokumenterar det dokumenterade genom en blick tillbaka i tiden, med utsnitt ur händelser, på samma vis som kameran användes då – sparsmakat och fragmentariskt på grund av sitt analoga format.
Naturhistoriska riksmuseet grundades redan 1819 med ambitionen att visa naturens förunderligheter för en allmänhet. Men det var först 1915 som byggnaden vi känner idag som museum stod klar. Chrysichthys johnelsi är en del av samlingen, som cirka 11 miljoner specimens från naturen. Här ingår bland annat växter, djur, svampar och vävnadsprover insamlade på de över 300 expeditioner utförda av Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1700-talets sista hälft.
Längst in i rummet får besökaren möta fisken i sin glasburk fylld med etanol. Med lätt gapande mun och stirrande ögon vilar den i evighetens spritmagasin på Naturhistoriska riksmuseet. På en vägghylla i överkroppshöjd skjuter den ut från den djupgröna väggen. Belysningen får fjällen att skimra som om den vore i sitt naturliga habitat. På den oansenliga burken ses arkivets etikett med beskrivning av innehåll, ursprung, årtal och datum. Det är ett tidsdokument värt att lyfta. En fisk öppnar berättelsen om den koloniala världsordning som bidragit till att forma den värld vi lever i idag.
Text och foto: Diana Berntsdotter Vallgren
Volym 2025-02-25
Diana Berntsdotter Vallgren, (född 1981), Umeå, har en fil. kand. i kulturanalys med inriktning entreprenörskap 2018 vid Umeå universitet, fil. kand. i konstvetenskap, Uppsala universitet 2019 samt master i konstvetenskap, Uppsala universitet 2021.