Daniel Franzén, bilder ur serien Tapet för Alfhild, 2018. Spray på syrafritt papper. ©Daniel Franzén/Bildupphovsrätt 2019.

Daniel och JAG

2019-03-31 17:03

Daniel Franzén ställer ut på Härnösands konsthall

2018 invigdes Daniel Franzéns konstnärliga gestaltning över författarinnan Alfhild Agrell på Stora torget i Härnösand. Nu visar Härnösands Konsthall en stor utställning med hans verk.

Daniel Franzén har gått från att vara designer och inredningsarkitekt till att ägna sig åt konst. Men det är en konst som snarare undersöker och kommenterar världen än att den presenterar blänkande, formfulländade verk. Det mesta som visas är från 2014 och framåt, men här finns också designföremålen Candlebottles från 2005. Det är ljusstakar i svarvat trä, formade som ölflaskor.

Utställningen flödar av material. Delar av arbetsprocesser redovisas. Vi får se skisser och original som använts till grafik eller digitala verk. En hel vägg handlar om Alfhild Agrell-gestaltningen. Där presenteras skisser och original till installationerna på torget. Samtidigt, från konsthallens fönster, syns några av de färdiga verken, nämligen muralmålningen på en husfasad och graffitin Alfhild was here på ett hustak.

Daniel Franzén återupprättar inte bara Alfhild Agrell. I den här utställningen känns det som att han återupprättar det kvinnliga överhuvudtaget. En färgglad bild deklarerar My pussy my choice och en av skisserna till Alfhild Agrell-verket skriker med höga smala bokstäver ut att The future is female.

Daniel Franzén, My pussy my choice, 2016. Spray på plywood. ©Daniel Franzén/Bildupphovsrätt 2019.
Daniel Franzén, My pussy my choice, 2016. Spray på plywood.
©Daniel Franzén/Bildupphovsrätt 2019.


En bild ur ett Rorschachtest som (enligt mig) liknar kvinnans blygdben förekommer flera gånger, antingen som självständigt motiv eller som tryck över andra motiv. Den finns till exempel på ett kollage med kopierade förundersökningshandlingar från styckmordet på Catrine da Costa. Mordet som ägde rum 1984, väckte stor uppmärksamhet men blev aldrig uppklarat.

I en lugnare del av utställningen står redan nämnda Candlebottles på golvet tillsammans med ett Elskåp i frigolit från 2016. På väggarna hänger några verk ur serien Urban Parts från 2018. Det ser ut som brottstycken från rivningshus: En fönsterkarm här, en ventil där. De omges av stadsbilder ur The Diagnosed cities, en serie tryckta stadsbilder med mycket svärta och tyngd. Här och var tittar ett djur fram, en häst, en fågel, kanske ett rådjur, som diskreta påminnelser om att det finns en värld utanför konstnärens urbana livsmiljö.
Intressant är också Blurred Frank (dyslectic version), 2017, där signaturen JAG (Daniel Franzéns alias) har lagt ett utsuddande photoshop-filter över Josef Franks tapetmönster Vårklockor.

Åren 2014–2018 arbetade Daniel Franzén under den anonyma, könsneutrala pseudonymen JAG. Han ville slippa bli bedömd utifrån kön eller tidigare arbeten inom arkitektur och design. Dessutom höll han på med mer eller mindre olaglig gatukonst. Daniel Franzén har nu återgått till att arbeta under eget namn. I en utställningstext skriver han att: ”Efter några år, började mitt alias att närma sig mig själv och då blev det naturligt att lägga ned projektet och arbeta under mitt riktiga namn. I december 2018 så kom JAG ut”.


Text och foto: Karin Kämsby

Volym 2019-03-31

Länk till artikel

Länk till artikel i pdf-format


Bakgrund Alfhild Agrell:

Alfhild Agrell föddes i Härnösand 1849, där hon också växte upp. Hennes far Erik Jakob Martin var konditor och värdshusvärd men dog när Alfhild var 19 år. Då gifte hon sig med handelsmannen Albert Agrell i Sundsvall. 1876 flyttade paret till Stockholm. Fyra år senare debuterade Alfhild Agrell som författare i Dagens Nyheter. På 1880-talet kom hennes stora genombrott som dramatiker med pjäser som Räddad, Dömd och Ensam. Under några år var hon mer spelad än Strindberg på Dramaten.

I sina litterära verk förespråkade Alfhild Agrell jämlikhet mellan könen, men i slutet av 1880-talet kom ett bakslag för kvinnofrågorna. Alfhild Agrells pjäser spelades inte längre och hon glömdes bort. Hon dog sjuk, ensam och fattig i Flen 1923. I vår tid har hon återupprättats tillsammans med flera andra glömda kvinnliga dramatiker. I Härnösand har lokala krafter bildat ett Alfhild Agrell-sällskap och både i år och förra året firas Alfhild Agrells år i Västernorrland.

I Härnösand hyllades författarinnan Alfhild Agrell hösten 2018 med en plats på Stora torget – Alfhild Agrells plats – där en konstnärlig gestaltning av Daniel Franzén installerades. Gestaltningen bildar en krets runt torget med graffiti på ett hustak och på taket till en busskur, en muralmålning på en fasad samt ett digitalt konstverk som visar filmer och Agrell-citat. Det finns också ett femte verk, en graffiti på hemlig plats i Härnösand.