KRAFT – en utställning om solidaritet och motstånd
2026-07-17 11:54
Linda Lasson, Brynge konsthall
Alla verser i Black Sabbaths ballad ”War Pigs” från 1970 står att läsa i Brynge konsthall intill en bild med samma titel. Strofer ur texten omger siluetten av en till synes panikslagen ren. Bakgrunden utgörs av skog och fjäll. ”Dark Waters” är titeln på motivet strax invid. Den sammanfattar i en enda bild världens pågående krig i Ukraina, Iran och Gaza. När Linda Lasson öppnade sin utställning i Brynge den 4 juli hade det gått tre dygn sedan Ryssland förnyade och intensifierade de nattliga luftangreppen mot Kiev och övriga Ukraina.
I den sotiga och solkiga bilden ”Dark Waters” är tråckelstygn med svart tråd ett dominerande drag. I förgrunden syns en död svan. 332 staplade stygn representerar det antal skott, som avlossades av israelisk militär när det tog livet av den sexåriga palestinska flickan Hind Rajab och hennes familj i en bil i Gaza i januari 2024. Lasson påminner om och bevarar minnet av dem med nål och tråd. Det är för sitt samhällsengagemang och sitt bildskapande i solidaritet med exploaterade medmänniskor och skövlad natur hon tilldelats Nätradalens konststipendium 2025.
”Ala Lombolo” för tanken till en dödligt sårad natur. Bilden lockar med milda färger och konturer som påminner om fjällnatur. En uggla svävar över en ensam man bland renar. De reser sig på bakbenen i sökandet efter föda. Landskapet övergår delvis till ett kalhygge. Bilden är uppkallad efter sjön Ala Lombolo i Kiruna, som är Norrbottens och en av Sveriges mest förorenade sjöar. Gruvföretaget LKAB och Försvarsmakten har bidragit till detta genom utsläpp av kvicksilver och dumpade granater.
Bland utställningens stort upplagda dystopiska skildringar finns också verk, som visar på motsatsen. Lasson avbildar individer ur den mongoliska nomadstammen Tsaatan, som rider på renar. På bilderna, liksom i verkligheten, tycks de leva i full harmoni med de renar de äger och vallar. Serien med titeln ”Gaman” är en hyllning till det förhållningssätt, som utvecklats inom buddhistisk tradition i Japan. Utövandet av Gaman innebär, kortfattat, att uthärda och möta motgångar med tålamod och värdighet. Den lilla gråskaliga bilden ”Tillsammans” svävar fritt i utställningsrummet och är ett mer direkt uttryck för en önskan om harmoni med andra varelser i naturen. Vi ser en kvinnofigur bland ylande vargar och en flock korpar, som samlats kring ett sargat hjortdjur.
Linda Lassons utställning har titeln KRAFT. Den visas i ett våningsplan i det kraftverk i Nätraån, som bland annat försett industrin i Köpmanholmen med elektricitet. Ingen som ser hennes verk behöver tvivla på Lassons förmåga och kraft att ge uttryck för medkänsla, solidaritet, sorg och vrede. Hon har den inneboende drivkraft, som inte kan förklaras men som i bästa fall gör att vissa människor blir konstnärer. Ozzy Osbourne sjöng hårdrock i Black Sabbath. Linda Lasson gör bilder på armeringsduk, som hon köper på byggvaruhus.
När jag ser hennes bilder upplever jag plötsligt beteckningen broderi som otillräcklig. Hennes verk är fyllda av stygn. Visst. Glesa eller förtätade. Långa eller korta och alltid svarta. Men bilderna byggs upp av många andra element. Av målade, infärgade eller utsparade partier. Här och där syns välgjorda tecknade inslag. Ovanpå dessa olika lager lägger hon de svarta stygnen. Hon syr effektivt. Närmast otåligt sticker hon i materialet med nål och tråd. Stygnen verkar tjäna som förstärkning av uttrycket i den bild hon vill åstadkomma. De understryker hennes budskap.
Anblicken av verket ”War Pigs” får mig att spela upp Ozzy Osbournes version av balladen i en video från 1970. Jag upptäcker att mycket av framförandet består i att Osbourne ”headbangar”. Mellan partierna av sång, medan instrumentalisterna framträder, skakar Osbourne vilt på huvud, hår och överkropp. Dessa rytmiska gester, som varken är sång eller musik, är ändå en stor del av uttrycket. Kanske har de tråcklade svarta stygnen en liknande betydelse i den bildvärld som Lasson skapar.
I kraftverksbyggnadens maskinhall har Lasson installerat verket ”Min kropp, mina val”, som bokstavligen är ett monument. Det har gjorts till åminnelse av 34 svenska kvinnor, som mördats av närstående män. Uppgifterna kommer från en artikelserie i Aftonbladet. Kvinnornas ålder och mordplatsernas ortsnamn är broderade på 34 mensskydd. Dessa intima tecken för kvinnlighet svävar nu mellan turbinerna i den industriella miljön. Det är ett brutalt brott med den mer konventionella hängningen i utställningens övre plan. Det känns både motiverat och behövlig. Det industriella rummet hade sannolikt kunnat ge rättvisa åt fler större verk ur Lassons hejdlöst rika produktion.
Text och foto: Margareta Klingberg
Volym 2026-07-17
Margareta Klingberg (född 1942 i Sundsvall) är bildkonstnär verksam i Röån, Junsele och i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack, Konstakademin i Warszawa och Kungliga Konsthögskolan. Fil. kand. i socialantropologi, estetik och miljöhistoria. Hon har arbetat i dagspress och medverkat i tidskrifterna Hemslöjden, Provins och Hjärnstorm. Pågående projekt: Sven Edins väg om asylsökande boende på denna adress i Junsele. Medverkar i Volym sedan 2003. Medlem i nätverket Fiber art Sweden.