Landskapet som inre tillstånd
2026-07-08 09:00
Landskapsmåleri, Nordingrå Konstby
Konstbyns lilla galleri i Vännersta består av två ljusa rum i fil. Det är ett intimt format som alltid tilltalat mig – i stället för att överväldigas av mängden verk kommer man dem nära. Samtidigt blir relationerna mellan dem tydligare. I den här samlingsutställningen med tema landskapsmåleri uppstår ett samtal mellan sex konstnärskap som alla utgår från Ångermanland i allmänhet och Nordingrå i synnerhet, men närmar sig det på helt olika sätt.
Landskapet är visserligen den gemensamma nämnaren, men utställningen handlar mindre om platsen som geografisk punkt än som erfarenhet. Berg, vatten, skog och himmel återkommer, men de fungerar snarare som språk än som motiv.
Märit Olssons mindre oljemålningar är de första som möter besökaren. De jordiga tonerna och den dämpade gråskalan ger dem ett lågmält allvar. Flera av målningarna läser jag nästan som en serie – fragment eller ögonblicksbilder där himmel, mark och vatten löser upp sig i varandra. Penselföringen är levande utan att bli rastlös. Varje centimeter av bildytan bär spår av en närvaro som gör målningarna både koncentrerade och rogivande.
Hos Karin Olsén Öberg tar landskapet en annan riktning. Perspektiven vrids och förskjuts, som i målningen ”Vi leker”, medan detaljerna återges med stor omsorg. Det välbekanta landskapet får en lätt overklig ton, där proportioner och rumslighet tycks följa en egen logik.
I Annikka Kronlid Arvidssons stora målning ”Väder” speglar sig en aprikosfärgad himmel i ett vattendrag vid skogsbrynet, medan en ensam gestalt långsamt rör sig genom landskapet. Den andra målningen, ”Hållsjön”, utvecklar samma bildvärld med återkommande speglingar och ett ljus som får hela duken att vibrera. Det finns något nästan kroppsligt i hennes sätt att måla. Landskapet blir inte bara avbildat utan upplevt, som om färgen också bar på dofter, temperatur och vind. Kärleken till motivet är påtaglig, men aldrig sentimental.
Även Herman Lohe arbetar med stämningar snarare än beskrivningar, men med betydligt mindre medel. Hans målningar närmar sig det minimalistiska. Några få linjer, ett begränsat färgspektrum och stora öppna ytor räcker för att antyda ett helt landskap. I en av de titellösa målningarna är det egentligen bara några horisontella penseldrag över den i övrigt omålade pannån som skiljer himmel från berg och vatten. Det är förvånansvärt lite som krävs innan ögat själv börjar fylla i resten. Som betraktare blir man medskapare.
Jan K Perssons landskap är ytterligare reducerade. Naturen löses upp i geometriska former och tydliga färgfält, där särskilt målningen ”Höga kusten” sticker ut genom sin kontrastrika färgskala. Kvar finns inte så mycket en utsikt som ett minne av den. Landskapet tycks långsamt förvandlas till en inre bild, där längtan får större betydelse än platsen själv.
Mikael Arvidsson deltar med ett enda verk, som också är utställningens mest monumentala i skala och detaljrikedom. I ”Vännerstasundet” breder hembygden ut sig sedd ovanifrån. Bergen, sundet, skogen och ängarna bildar lager på lager av berättelser, och först efter en stund upptäcker jag de små detaljerna – en människa som rastar sin hund, små händelser insprängda i det stora landskapet. Målningen rör sig någonstans mellan kartbild och saga. Den är både konkret och drömlik, och jag dras in i dess värld, som om jag själv stod på en bergskam och blickade ner.
Det fina med den här utställningen är att ingen försöker formulera den definitiva bilden av de Ångermanländska omgivningarna. Tvärtom visar den hur samma landskap kan ge upphov till vitt skilda uttryck – poetiska, strama, drömska, abstraherade eller berättande. Tillsammans blir verken inte bara en hyllning till en särskild plats, utan också en påminnelse om hur landskap fortsätter att forma våra inre bilder långt efter att vi lämnat dem.
Text och foto: Victoria Engholm
Volym 2026-07-08
Victoria Engholm är skribent, konstnär och kommunikatör med en bakgrund som journalist och krönikör inom dagspressen. Utöver sitt arbete och konstnärliga praktik håller hon kurser i analog collageteknik och prestigelöst skapande. Hon har utbildningar i bland annat journalistik och kreativt skrivande samt ett antal olika kurser inom bildkonst, den senaste Bild och berättande vid HDK Valand. Hon är också utbildad i bild- och symboltolkning och tar uppdrag som frilansande illustratör. Victoria Engholm är född i Sundsvall och har numera sin bas i både Sundsvall och Nordingrå.