Lars Ahlström, Havsport, akryl på duk, 2019. ©Lars Ahlström/Bildupphovsrätt 2020.

"Mina trakter"

2020-01-02 12:39

Lars Ahlström på Örnsköldsviks konsthall

Lars Ahlström, konstnär i Örnsköldsvik, ställer ut separat för första gången på tio år. Senast det begav sig var i Hällesjö kyrka, på temat ”En klang av tystnad”. Den nya utställningen har titeln ”Mina trakter”. Den fyller Örnsköldsviks konsthall med måleri, digitala utskrifter, grafik och objekt.

Lars Ahlström är född i Göteborg men har rotat sig norra Ångermanland, vars hav och berg utgör en grund för hans bildskapande. Flera av verken i utställningen skildrar dessa trakter. Men här experimenteras också friskt, bland annat med 3D-utskrifter och digitala utskrifter på trä.

Det måleri som visas är inga ljuva pasteller, utan flera kvadratmeter stora eller små, oupphörligt engagerande bilder i dova, tunga färgskalor. Havsmiljöer skildras i mörkt blått och svart. Ljuset i dem tycks komma från utställningslokalens spottar, riktade direkt mot bilderna. En av de senaste målningarna i utställningen är Havsport. Duken låg på golvet under tillkomstprocessen och det finns skoavtryck bland vågorna, bergen och himlen. Allt går i blått och svart.

Andra, mer abstrakta verk har dova, brunröda färgskalor. Eller också brinner de i orange och mörkt rött på väg att slå över i brunt. Som Yellow, ett storgrafiskt blad som djuptrycks på Kollektivverkstaden i Örnsköldsvik. Mina tankar går till den amerikanske 1900-talskonstnären Mark Rothkos orange och röda målningar. Men Lars Ahlströms bilder innehåller fler detaljer.

Ett av de stora verken i utställningen är rostbruna Hudflängning av berget från 1980. Det är en avgjutning av en bergyta i Trysunda gjord med lager av akrylfärg, latex, lim och presenning. Lars Ahlström experimenterade med den här tekniken tillsammans med kollegan Hans Anders Molin i slutet av 1970-talet. Resultatet av deras ansträngningar ställdes ut för första gången 1980 som Utomhusarbeten på Centre Culturel Suédois i Paris.

Lars Ahlström, Hudflängning av berget, latex och akryl på presenning, 1980. ©Lars Ahlström/Bildupphovsrätt 2020.
Lars Ahlström, Hudflängning av berget, latex och akryl på presenning, 1980.
©Lars Ahlström/Bildupphovsrätt 2020. 


Experimenten i Trysunda anses ingå i den svenska vågen av Land Art, ursprungligen en konstriktning i USA där Robert Smithson (1938–1973) var ledande. Land Art-konstnärerna kritiserade det kommersiella konstlivet och ansåg att konsten var instängd i utställningslokalerna. I stället sökte de sig ut i naturen för att skapa platsspecifik konst. De kunde också skapa konst ute i naturen, eller av de skador människors åverkan orsakat naturen, men låta verken återvända till gallerierna i hanterbar form.

En vilja att låta naturen vara med och skapa finns också i serien Homestead I–III. Bilderna bygger på fotografier som skrivits ut digitalt på furuplywood. I Homestead I är motivet en ö i horisonten. Träets ådring lyser igenom och blandar sig med hav och himmel. Homestead III har ett liknande motiv och där är det svårt att se vad som är fotografiets vågor och vad som är det underliggande träets eget mönster.

En serie små, buddhaliknande skulpturer, Självbilder, förekommer runt om i konsthallen, fristående eller tillsammans med tänkvärda citat. Buddhorna är 3D-utskrifter av konstnären själv, gjorda av plast eller träspån blandat med limlösning. Tekniskt går det till så att den eller det som ska avbildas fotograferas ur alla möjliga vinklar, varpå bilderna sammanfogas med hjälp av ett datorprogram för 3D-modulering. Objektet skrivs sedan ut på en 3D-skrivare. 3D-utskrifterna har gjorts i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise i Umeå.

Ett svartvitt foto visar konstnären som barn. Han är på väg någonstans men vänder sig om och ser sig själv i en av buddhorna som placerats framför fotot. I ett annat hörn av lokalen står en gammal barncykel, exakt likadan som den konstnären cyklade på som barn. Oklart om det är samma cykel. Han har hittat den på auktion.

I utställningen visas 25 verk från 1980 till 2019. De flesta är från 2019. Trendkänsligheten inför ny teknik kontrasterar mot förankringen i Höga kustens landskap. De mer analogt tillkomna verken berör mig starkare än de digitala experimenten, även om de sistnämnda är intressanta.
Målningarna ackompanjeras av konstnärens egen spellista med rytmisk engelskspråkig populärmusik vilket skapar en välkomnande stämning.

Text och foto: Karin Kämsby

Volym 2020-01-02

Länk till artikel

Länk till artikel i pdf-format