Nordingrå konstrunda – Genom sprickorna kommer ljuset in

Årets konstrunda i Nordingrå invigdes traditionsenligt på Körningsgården, där guldsmeden och konstnären Owe Grandics höll ett engagerande invigningstal. Han berättade om den initiativrika värdshusvärden Birgit Dahlberg, som dog för några år sedan men var den som 2008, med hjälp av just Owe, fotografen Leif Söderström och traktens alla konstnärer, drog igång den sedan dess årliga konstrundan i Nordingrå.

En glad invigningsfanfar stod detta år jazzmusikern Lena Nordlander för. Sedan var det dags för alla konstintresserade att dra iväg för att möta konstnärer och konstverk på programkartans väl utmärkta platser med röda sjömärken.

Det är en hisnande och många gånger dramatisk upplevelse att bila runt på de smala grusvägarna i Nordingrå. Höga berg stupar rakt ner i sjöar och djupa dalar, och möten på vägen kan kännas ängsligt. Men när ljuset silas genom prunkande växtlighet och nyutslagna skogar; från ljusaste lindblomsgrönt till mörkaste sotsvart, blir resan en del av konsten. Mitt i allt väntar ett hav, en glänsande sjö, ett vattendrag, som blir ”en spricka där ljuset kommer in”, som Leonard Cohen sjöng. Så självklart att konstnärer i alla tider sökt sig hit, till detta måleriska landskap, alltså till Nordingrå.

Under årets konstrunda premiärvisades Mikael Arvidssons stora emaljmålning ”Utsikt”, ett verk i gråskala som fångar Nordingrås öar och hav. Snart får målningen sin permanenta plats i fullmäktigesalen i Örnsköldsviks stadshus, där den förhoppningsvis kan bidra med både ro och perspektiv åt de förtroendevalda i deras beslutande arbete.

Några byar bortanför Körningsgården, i Gärde, ligger Karin Olsén Öbergs ateljé. Hennes båda oljemålningar ”Spår” och ”Speglingar” fångar just den där sprickan som låter ljuset komma in, som rosafärgade strimmor i de omgivande höga, mörka bergen. I verket ”I skogen vilar vi vilsna” börjar jag fundera på mitt eget förhållningssätt till den ibland så mörka och skrämmande skogen. Den ger vila och ro till en vilsen själ att söka sig till då omvärlden verkar vara i ett konstant katastroftillstånd. En annan målning, där en renfana bryter det mörka med en strimma koboltblått, bär på en känsla av hopp och laddar målningen med kraft.

Margareta Petré tillhör ett av de tidigare konstnärsgängen, som slog sig ner i Nordingrå, samtidigt med bland annat Anders Åberg och Saara Harju. De båda sistnämnda finns inte med oss längre, men det gör i allra högsta grad Margareta Petré. Liksom tidigare år visar hon verk fyllda av färgenergier på gården i Bäckland. Årets färg är orange. Blicken sugs in till målningarnas centrum där energin vibrerar. Numera ställer även sonhustrun, konstnären och ordförande i Nordingrå konstrunda, Erika Holm Petré ut, bland annat ett sobert självporträtt i analog print. I huset säljer sonen Jonathan Petré Brixel och författaren Grzegorz Flakierski sina signerade och nyutkomna böcker, och på en vägg har Margareta Petré satt upp en finstämd blyertsteckning på sin då nyfödde son Jonathan när han ammas. Hans dotter, generationen senare, leker med gula plastankor på golvet nedanför. Barnet på teckningen och det livs levande barnet är mycket lika och ger en intressant tidsaspekt.

Olof A Hällqvist är sommarens första utställare på Konstbyns Galleri i Vännersta. Han kommer ursprungligen från inlandet, från Ramsele, men även han har fastnat för Nordingrås dramatiska landskap. I hans färgstarka oljemålningar möts besökaren av både landskap och lekfulla scener där rävar, harar och andra förmänskligade djur intar salongerna; ser ut att njuta av ett skönt skogsbad eller sitta vid ett matsalsbord, konversera och inta goda måltider tillsammans med andra röda rävar.

I Salsåkers gamla missionshus, högt beläget över havet, kan man betrakta verkliga hav och öar. På nära håll, i Dag Wallins ateljé, möter man en människa som gråter floder av tårar, en pappa som söker rottrådarna med sina vuxna söner och en liten, vit stol som både har en sits och ett blygt, litet ansikte. I ateljén bredvid väver Sirpa Huusko sina mattor i varma färger och med både fransar och tygbårder. Här känns det lugnt och tryggt med den fantastiska utsikten på andra sidan fönstret att vila blicken på.

Som avslut denna konstrunda far jag till Galleri Alder i Alderskog där Gunilla Vestman visar sina akvareller, alla med motiv från Nordingrå. Här finns barndomens landskap, återgivna i känsliga gråblå nyanser. Efter ett yrkesliv som ekonom inom landstinget, började hon måla akvarell i mogen ålder, och fann sin hemvist, som alltid, i Nordingrå.

Och med Leonard Cohens ord:
"There is a Crack in Everything.
That's How the Light Gets in." 

Text: Karin Lundqvist
Foto; Mikael Arvidsson, Karin Lundqvist 

Volym 2025-06-13 

Länk till denna artikel