Linus Krantz, Blaiken2, etsning (bilden är beskuren). ©Linus Krantz.

ÖKKVs grafikstipendiat 2017

2018-10-10 19:22

Linus Krantz på Galleri Lokomotiv

Som ÖKKVs grafikstipendiat 2017, har Linus Krantz kunnat jobba ostört en månads tid i kollektivverkstan i Örnsköldsvik i höst med sin utställning ”Turbulens”. Den visas just nu och några veckor framåt på Galleri Lokomotiv.

Linus Krantz är ingen aktivist. ”Turbulens” verkar handla mer om all den energi och kraft som vindkraftverken producerar än om den turbulens och påverkan dessa enorma byggen kan ha på miljön. Speciellt är det vindkraftsparken Blaiken i Västerbotten med sina 99 snurror på Fortums industriområde utanför Skellefteå (Europas största), som fångat hans intresse. Dit har han flera gånger återkommit och tältat på det ödsliga och dimmiga lågfjället strax intill.

Utställningen ”Turbulens” består av en serie etsningar där ström har letts genom kopparplåten via ett elektrolytbad. Linus Krantz tanke är att skapa ett kretslopp där ett egensnickrat vindkraftverk ska ladda batterierna, som sedan ska kunna sätta igång etsningsprocessen. Allt material finns på plats i utställningen. Men materialet ser inte ut att kunna användas just så, inte än i alla fall.

Det är svårt att hitta fram i Linus Krantz utställning. Numreringen enligt utställningskartan tar oväntade kliv över väggarna och det är besvärligt att hänga med i tankeprocessen. De stora grafiska bladen, som går i turkos, roströd, gul, lila och en chockrosa ton, ser ut att ha tryckts rätt ut ur tuberna utan att Linus Krantz har haft ambitionen att ge ett eget konstnärligt färgavtryck. I färgsjoken går det efter viss ansträngning att urskilja små tunna streck av vindsnurror, en tältduk och kanske ett sameviste. Det finns en rörelse i bilden men inget som sticker ut och gör att blicken riktigt kan fastna.
Verktitlarna pekar på att motiven är hämtade från vindkraftsparken i Blaiken och naturen där omkring med jakttorn, varningsskyltar, blockerade vägar, vattenbryn och diken.



Linus Krantz, Souvenirer/Readymades.
©Linus Krantz.


Mitt i denna något luddiga utställning, på en mindre utskjutande vägg, hänger Souvenirer/Readymades, som direkt och okonstlat fångar min uppmärksamhet. Det är tre konkreta ting: ett hjärta, en avbruten vägrenspinne och en trasig skylt i glasfiber. Det röda hjärtat längst ner är av den variant man lägger i hett vatten, för att sedan hålla om för att få sina frusna fingrar att bli varma. För mig finns ofta något gripande och laddat i readymades. Jag frågar mig varför konstnären har valt just dessa tre ting. Vad uttrycker de om honom och hans konst? Jag ser bilden framför mig av en vilsen och frusen man, som tältar vid de enorma vindsnurrorna och i gnisslet och dånet från rotorbladen försöker fånga en kanske sakral känsla av framtidsoptimism med kretsloppsteknik.

Text: Karin Lundqvist
Foto: Jonas Lundqvist

Volym 2018-10-10

Länk till artikel

Länk till artikel i pdf-format