"Überlagerungen"

Att gå in i den gamla vitputsade kraftverksbyggnaden från 1924, vars undervåning har stått still sedan verksamheten upphörde, är en upplevelse. Det svartrutiga golvet – som ett gigantiskt schackspel, monumentala generatorer – som en skulptural installation. En vägg täckt med spakar, rattar, mätare i olika former och storlekar med färgrika urtavlor lyser upp i skenet av stora fönster, i ena hörnet ett ljusinsläpp och en spiraltrappa som snirklar sig upp.

Ljuset silar ner genom glasburen som omringar trappuppgången och lockar upp besökarna till övervåningen. Jag tittar upp och ler. På den översta delen av glaspartiet har Erika Kristofersson Bredberg placerat verket ”Självporträtt”, ett skulpterat munblåst glasobjekt i form av en tömd ballong, ett stiliserat porträtt i svarta drag, målat med och på glas. På väggen intill hänger ”Soft corners”, en oljemålning på linneduk av Jenny Lundgren, en hyllning till materialet – linet som gjordes i trakten var det finaste – som skapar med sina milda toner och mjuka former, en rofylld interiörkänsla.

Den ljusa utställningslokalen med den råa betongplattan och de vita kalkputsade väggarna, bjuder på ett intressant utrymme som bär spår av platsens historia och lämnar på ett karaktärsfullt sätt plats åt konsten. Här har två konstnärer skapat genom sina kontrastfulla uttryck en stark och engagerad dialog. Platsen i Brynge blev den gemensamma utgångspunkten. Vattens kraft och linet. Materialet. Strukturer, lager, transparens – lager på lager – spegling. Überlagerungen, ett tyskt ord, ett öppet begrepp för överlappande skikt.
Jenny Lundgren bor och är verksam i Örnsköldsvik, Erika Kristofersson Bredberg, som ursprungligen kommer från Norrmesunda, driver sedan några år tillbaka sin glashytta i Bro, norr om Stockholm. Via brev, mail, sms och telefonsamtal har ord och bilder utbytts.

Dialogen som skapats fyller utrymmet. Konstverken samtalar med varandra i symbios med platsen. Färg och form samspelar, strukturer och texturer glider ihop, kolliderar, motiv och känslor bollar med varandra. Popkulturella referenser, bekanta former, symboler och inskriptioner tilltalar, roar, ifrågasätter. Försilvrade glasskulpturer speglar färgstarka målningarna, skulpterade avrundade former smälter in i målade mjuka konturer. Ljuset fångas av glasverken som reflekterar omgivningen och påverkas av miljön, och fängslas av linets matta sken.

Stäng fullskärmsläge

Förstora bild

”Big baby Back mushroom II” & ”It’s a Back trip trip”(3 skulpturer), munblåst/skulpterat glas, Erika Kristofersson Bredberg.
©Erika Kristofersson Bredberg/Bildupphovsrätt 2022.
En del av Jenny Lundgrens akrylmålning ”Constructed Space I” skymtas speglad i metallskivan.

Former existerar tillsammans, kåserar. Konstverken samverkar med området och miljön, genom uttrycket och materialet. Här på golvet, har Erika placerat svampliknande delvis transparenta glasskulpturer på metalliska plåtskivor, som likt ett vattendrag speglar byggnadens fönster och den omgivande naturen och Jennys storskaliga gröntonade målning på linneduk.

Skogen som lekplats och friheten i uttrycket. Erika Kristofersson Bredbergs arbete är organiskt, kroppsligt, humoristiskt, färgstarkt. Inspirationen kommer från den populära masskulturen, hon berättar gärna att hennes första kontakt med konst var hennes mammas vinyler och pappans samling av gangsterdrottningens serietidning Modesty Blaise. Genom humor och satir, bjuder konstnären på en reflektion över vår tid.

Skulpturerna känns skadade och knöliga, formen kan framgå som defekt, men hantverket är komplext. Erika Kristofersson Bredberg är en välutbildad glaskonstnär som blåser och formar på traditionellt sätt, men bryter sig sedan loss från de tekniska och sedvanliga aspekterna genom att låta verket kollapsa och skapar på det sättet en slumpartad deformation, som tillåter nya former och perspektiv.

Slump och intuition är begrepp som är viktiga i båda konstnärernas arbete. Jenny Lundgren har målat på linneduk, glas, papper. Hennes måleri rör sig mellan det figurativa och det abstrakta. Hon strävar inte efter att vara helt fri från berättelser, men berättelsen får inte begränsa den konstnärliga friheten. Genom reducering, suddas formen ut. De figurativa föremålen finns kvar i bakgrunden, men när lager på lager tilläggs eller borttas, när konturer försvagas, när strukturer kollapsar, uppnås en formell abstraktion. Som om tidens verk hade gjort sitt. Som ett kärt minne. Kvarstår spåret av en familjär form, en doft, en färg. Ljuset. En känsla, en atmosfär.

Tradition och historia möter modernitet. En tekniskt avancerad, ironisk och satirisk samhällskritisk glaskonst möter ett känsligt måleri som genom en formell förenkling strävar efter ett komplext och expressivt uttryck. Utställningen är stämningsfull. Jenny Lundgren och Erika Kristofersson Bredberg berättar utan att beskriva. Kommunikationen är direkt. Dialogen är stark. Yttrycket är fritt och kraftfullt.
”Überlagerungen – lager på lager. Något som varit, är, och kommer att vara.” Jenny & Erika

Text och foto: Kerstin Paillard

Volym 2022-08-21

Länk till artikel