Essä: Om platsens betydelse för ett konstnärskap
2021-08-29 13:44
Clara Bodén – Att jaga fart och närvaro
När vi kom till Jämtland var jag bara något år. Vi flyttade från Umeå till Östersund och bodde först i ett hyreshus i stadsdelen Odenslund. Längst ner i huset fanns frisersalongen Roses. Något år senare flyttade vi till en radhuslänga på Frösön. Där fick jag en syster och en grannkompis som hette Nils. Han hade en mamma som hette Märta som kallade oss för ”ungdomar” fast vi var barn. Många dagar i uppväxten sparkade jag fotboll upp i slänten mot staketet utanför radhuset. I flera timmar efter skolan stod jag där, ibland tillsammans med Nils eller Micke men inte sällan själv. Jag fick hårda vristskott och när Frösö F-83 fick frispark var det ofta jag som la dom. Jag spelade mitt – mitt eller vänster mitt, jag var löpstark som det hette och hade blick för spelet. Detta det fysiska och identiteten som kom där ur, idrottandet och senare tävlandet i skidåkning som skulle komma att prägla hela tonårstiden och även flytta fokus från fotbollen till backarna, det är vad som format mig tveklöst mest. Denna erfarenhet har betydelse för mitt konstnärskap. Att förnimma vad det innebär att skicka iväg allt under ett åk, känna att hela rörelsen är ett med en själv och att det bara är att jaga farten och hålla ihop hoppen och hålla emot kraften och accelerera och närvara fullt ut. Kanske är det de grundfundament som starkast har betydelse för mitt konstnärskap.
I mer än tio år efter att jag slutade tävla och träna drömde jag återkommande en dröm. Jag och alla vänner från skidåkningen var i backen. Vi stod alltid på start inför tävling och alltid hände något som gjorde att jag inte kunde genomföra åket. Skidor som inte gick att finna. En bindning som inte gick igen. Problem att få upp dragkedjor som gjorde att det inte gick att dressa av. Drömmen följde mig till jag var över trettio år och ständigt i drömmen satte något stopp. Det är arton år sedan jag slutade tävla men endast sju år sedan drömmen lämnade mig. Plötsligt en natt som sammanföll med att jag blivit mamma fick jag lämna starten och känna kroppen åka nerför mellan käpparna, precis som vanligt. Det var helt enormt befriande. Med det har de nattliga mentala besöken i skidvärlden varit frånvarande.
Varför upptar detta en text om platsens betydelse för konstnärskapet? Därför att plats för mig är flerledat. Platsen är dels den fysiska faktiska platsen. För mig kan den kanske avgränsas till att vara norr, gleshet, natur, landsbygd med allt som det i sin tur kan bära på. Platsen är erfarenheterna här; mina och mer allmänna historiska händelser. Förutsättningar knutna till platsen. Detaljer. Minnen. Förlopp. Platsen processas genom konsten, återskapas och undersöks. För mig är det mer en vision av denna plats, sammansatta erfarna fragment.
Det tog ett tag för mig att förstå att den här platsen också kunde vara en konstnärlig utgångspunkt. Det har alltid funnits en destruktiv, frihetslängtande, rak kraft i mig som konsten i bästa fall kanaliserar. Som ett substitut eller komplement till ett tävlingsåk. Ett behov av explosion. Och ensamhet. Längtan efter att förskjuta perspektiv. Iakttagande och analys. Expansion. Nyfikenhet. En slags fullkomlig oräddhet. Att ge sig hän och pröva. Jämtland är nuet, roten är norrlandskusten. Jag kommer ur sågverksorter och torparliv. Vi är pigor. Vårdbiträden. Samer. Vi lagar skolmat och är statsministrar. Fackligt aktiva. Ölutkörare. Städare. Samhällsvetare. Jag är ett löv på ett träd som vuxit ur de långa avstånden, i fjällen och vid kustremsan, i frånvaron av folk, i det glesa, i samhällsutvecklingen som platserna här bär på. I de här vattnen finns min fantasi och min anledning till att försöka processa något genom filmkonst. Kanske i det dokumentära. Kanske i fiktionen.
Ur filmen “Först här” (2021), regi: Clara Bodén, foto: Johan Hannu, illustrationer: Ronja Svenning Berge.
Text: Clara Bodén
Volym 2021-08-29
Presentation av konstnär: Clara Bodén (född 1983), Rödön/ Jämtland är filmskapare och producent. Hon driver sedan 2011 produktionsbolaget Vapen och Dramatik. Hon var under 2020 vikarierande redaktör för den norrländska litteraturtidskriften Provins och är nyligen aktuell med kortfilmen Först här som finns på SVT play.