Illustration. Mitt i bilden är Volyms gamla logotyp, texten "volym" i grönt och iställer för ett "o" är en orange apelsin. Under den är Volyms nuvarande logotyp, texten "VOLYM" i beigeaktig färg. Snett upp till höger syns ett fyrverkeri och på hela övre delen av bilden är det guldfärgat konfetti. Bakgrunden är mörkt grå.

Grattis till 20-åringen Volym

2023-11-28 11:57

En historisk återblick av Jan K Persson

Nåväl, rätt ska vara rätt, Volym tog sina första steg på nätet redan på våren 2002. Men i runda slängar handlar det om ett par decennier av nordlig konstbevakning, från början enbart av länet Västernorrland men allteftersom och in i vår tid med ambition att täcka merparten av den stora landsändan Norrland. Väl värt 2023 att höja ett glas för!

Låt oss bara kort lyfta vår konstkritiska blick mot historien. Åke Hanaeus, Gudrun Lindahl, Gun Boberg. Hur många kommer ihåg dessa namn? De tillhörde några av de få som skrev regelbunden konstkritik från Sundsvall till Umeå under 1970 – 1980-talet, och då pratar vi om renodlade recensioner. Därefter kom bevakningen snart att trängas ut av en allt kärvare ekonomi för tidningarna och det gryende internet vid horisonten. Kulturredaktörer och ibland tillgängliga allmänjournalister fick ta vid för genomgående reportage och anmälningar. Den mer renodlade konstkritiken tappade mark även om vissa tappra försök gjordes på den vägen. Vem minns förresten konsttidskriften Collage från början av 70-talet? En raket i Örnsköldsvik som skulle lyfta norrländsk konst. Collage kom ut i två nummer, det första i tjockt och färgglassigt format och det andra i tunnare, svartvit upplaga på enklare papper symboliskt nog avhandlande arbetarkonsten. Sedan tog pengarna slut.

I det nya millenniets början kände många konstnärer och konstintresserade i den mellannorrländska regionen stor brist på överskådlig konstkritik hos media. Speciellt i det utspridda Västernorrland med i stort endast ett par dagstidningar som främst var inriktad mot det lokala. När konstnären Mats de Vahl med bas i Kramfors tillträdde som ny konstkonsulent vid landstinget 2001 blev han även ledare för det treåriga projektet ”Konst i Västernorrland”. Projektet hade grundlagts av Kiki Hammarström, omtyckt kulturutvecklare i landstinget, och fått stöd från länsstyrelse och EU. Huvudmålet var förstärkning av bildkonsten i länet, där bland annat bättre information till konstnärerna skulle kunna ske i någon form av konstpublikation. Det blev Mats som kläckte idén med en nättidning, och vid det lilla kontoret på Murberget senhösten 2001 gnuggade han på planerna tillsammans med konstnärerna Ina Palm, Torgny Åström och Jan K Persson. Redan existerande nättidningar för konst i landet, Konsten.net och Omkonst.se, hade en sydlig intressesfär som behövde en motvikt i norr. Men vad skulle vår heta?  Länsbokstaven Y, vilken surrade som en ilsken geting i diskussionerna, samt Internets nästan obegränsade förmåga att uppta mängden av material gav till slut namnet VOLYM. En orangefärgad apelsin fick i början ersätta bokstaven O i loggan och i linje med för tiden populära animerade intron fick apelsinen lite lustigt studsa läsaren in i den nya tidningen. 

En skärmdump av en sida ur Volym från 2003. Det är en  recension, text och två bilder.

En recension skriven av Jan K Persson från 2003, en utställning av Jan Cardell på Box Kraftverk.

Mats de Vahl blev ansvarig utgivare när Volym sjösattes under våren 2002. Till redaktör utsågs Torgny Åström, Härnösand. Den som utformade och byggde den grafiska grunden var Klas Rytterskog, innan tidningen i olika faser så småningom kunde hitta sin slutliga form. Till fast webbmaster rekryterades snart Sundsvallskonstnären Robert Eriksson som än idag sköter det tekniska. Inledningsvis erbjöds till exempel en ”öppen sida” där vem som helst kunde kommentera och skriva inlägg. Ett tidsenligt försök till interaktion med läsarna och lika mycket ett sökande efter presumtiva skribenter för tidningen. I ”Konstnär i Volym” presenterades aktiva konstnärer i regionen. Ambitionen, att förena aktuell bevakning med en ganska omfattande kartläggning och guidning till konstens olika aktörer och platser i länet, gjorde Volym första åren både spretig och delvis tungrodd. Snart skalades den av för mera inriktning på nuet med aktuella utställningar, recensioner och reportage, men även kurser och projekt. För att nå större läsekrets släpptes i november 2003 en speciell pappersupplaga av Volym ut i samarbete med Tidningen Ångermanland, som bilaga med titeln ”Konstens nyheter i Västernorrland”.

Några av de första skribenterna i Volym var Torgny Åström och Jan K Persson i Härnösand, fotografen och konstskoleledaren Janne Grubb i Sundsvall. Snart tillkom kulturjournalisterna Karin Kämsby i Sundsvall och Karin Lundqvist i Kramfors. Konstnären Margareta Klingberg, bosatt i både Stockholm och Junsele samt verksam vid konstnärsverkstan i Örnsköldsvik, blev med tiden en viktig ambulerande skribent. Enstaka inhopp gjordes av till exempel av Ö-vikskonstnärerna Åke Lagerborg och Herman Lohe. Den unga Alveola Ämting i Härnösand, som började med att publicera en egen konstfanzine medverkar regelbundet i Volym men numera under namnet Elme Ämting. Kunde vi få aktiva konstnärer att skriva i tidningen desto bättre, för att få insidesperspektiv och kanske större förståelse för de konstnärliga processerna.

Med utsikt från Ådalen var som sagt skulptören och konstnären Mats de Vahl i början spindeln i nätet. Runt 2005 övertog Jan K Persson redaktörsrollen efter Torgny Åström och höll i den pennan fram till 2016 då Ida Rödén tog vid. Efter bakgrund i Härnösand flyttade hon vid samma tid till Stockholm. Tillgång till ett större nätverk och samtidig fruktbar distans till det som händer i norr har som jag ser det definitiv utvecklat Volym. Innan hon blev redaktör lanserade Ida ”Konstsupporten” i Volym, en ganska så unik och uppskattad rådgivning konstnärer emellan om konstyrkets diverse problem och frågeställningar. På det konstnärliga campus Humlab vid Bildmuseet i Umeå samlades 4 november 2015 ett 30-tal skrivintresserade konstnärer från olika håll i Norrland, för en workshop som Volym och den norrländska regionens konstkonsulenter inbjudit till. Under rubriken ”Skriva om konst för en norrländsk Volym” diskuterades möjligheter och förutsättningar för att utveckla Volym till att även publicera material från Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten.

I ett rum med vita långa bord och svarta bänkar syns flera personer. De två närmast kameran samtalar. I bakgrunden en glasvägg som angränsar till vad som ser ut som en föreläsningssal.

Dokumentation från sammankomsten i Umeå den 4 november, då Volyms expansion diskuterades, varvat med en workshop i skrivande.
Foto: Jan K Persson. 

De senaste åren har också nya skribenter anlitats, merparten konstnärer eller arbetande inom fältet, och Volym håller på att bli den etablerade norrländska konsttidning som kanske få trodde var möjlig från början. Fortfarande är Region Västernorrland huvudman och med sin långa historia är det också här bevakningen är som mest omfattande. Sedan 2016 samarbetar dock de fyra nordligaste länen och genom samverkan inom konstkonsulentnätverket går Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten in och stöttar det redaktionella arbetet. De har insett värdet och går också in och arvodera de skribenter i sina egna län som medverkar i tidningen.

När pandemin slog till, påverkades även Volym. Utställningar ställdes in och konstnärerna blev utan uppdrag. Under pandemiåren presenterades därför en ny serie texter i Volym som riktades till yrkesverksamma konstnärer i norr. Två essäserier genomfördes ”Konstnär i dialog med ett verk” och ”Om platsens betydelse för ett konstnärskap”. Formen var fri och essäerna var ibland poetiskt vindlande, andra gånger en djupgående analys eller en skönlitterär resa.

När jag idag går in i Volym och skrollar runt så överraskas jag av den stora bredd men också det djup som skörden av artiklar, reportage och inlägg, resulterat i. Under rubriken ”Kulturen klarar sig inte utan en vässad kritik” skriver Magnus William-Olsson i Aftonbladet 26 september om värdet av välgjorda recensioner inom litteratur, teater och konst. Detta i en tid då kulturen trängs hårt, då massmedierna tycker att recensioner vinner för få läsare. ”I Sverige existerar ingen politik för att stödja konst- och kulturkritik, utöver möjligen kulturrådets tidskriftsstöd. Det är obegripligt. Vi behöver den inte främst för att stärka de få professionella kritikerna, utan för att främja kritisk offentlighet i stort (min kursivering), i teaterfoajéer, på bibliotek, skolor, museer, överallt där konstverk förmedlas och verkar.”

Vid ett runt högt bord sitter Sebastian Andersson och Ida Rödén.  Sebastian till vänster om bordet. Han har en svart t-shirt och kort mörkt hår. Runt halsen har han ett kort hängandes i ett orange band.  Till höger, bakom bordet sitter Ida och pratar i en mikrofon hon håller i sin högra hand. Hon har en gul tröja och också ett orange band runt halsen. På bordet framför henne  står en bärbar dator. I bakgrunden en skärm där en del av texten

I februari 2020 medverkade Volym i Folk och Kultur i Eskilstuna. Under ett så kallat "shoutout" berättade konststrateg Sebastian Andersson och redaktör Ida Rödén om arbetet med tidningen med fokus på frågekolumnen Konstsupporten.

När jag lämnade över redaktörskapet till Ida Rödén 2016 skrev jag under rubriken ”Volympåfyllning”: ”Nu öppnas Volym mot ett större nordregionalt fönster vilket är en säkert nödvändig men också svår uppgift: hur långt räcker resurserna och kommer tillräckligt med skribenter att finnas för detta omfångsrika geografiska område? Sitsen är onekligen delikat för en från början snäv regional produkt. För att tanka upp Volym med nytt och utvidgat syre tror jag det mycket handlar om att försöka behålla det perifera och på flera sätt fria avståndsförhållandet och se det unika värdet i det. Om det finns en profil för Volym så är det väl just denna, att befinna sig lite off men vara omkringbärande med variabla och viktiga utanförperspektiv. Det har nog mindre med Norrland att göra men mera med själva konstens och konstnärens roll.”

Det verkar som att Volym de senaste åren klarat av rätt bra denna påfyllning, med många nya utanför- och insidesperspektiv, från den lilla platsen till mera kända konstplatser. Jag skulle kunna tillägga att konstens centrum ju alltid kommer att befinna sig där konsten uppstår. Om det så är i Berlin, Stockholm, Ånge, Nordmaling eller Abisko. Var det än skapas så behöver det berättas om för offentligheten, för samtal i offentligheten, till exempel i Volym.


Text: Jan K Persson

Volym 2023-11-28

Länk till denna artikel


Jan K Persson är bildkonstnär med inriktning på måleri, foto, performance och installation. Bakgrund i Nordmaling, Västerbotten, sedan 2000 bosatt i Härnösand. Haft läraruppdrag vid bland annat Konsthögskolan i Umeå 1990 (gästlärare teoretisk skulptur) och Sundsvalls Konstskola 2003–2008 (lärare måleri). Har sedan 80-talet medverkat sporadiskt som skribent i dagspress och tidskrifter, som Konstperspektiv, Provins, Horisont. Medverkat i Volym sedan starten 2002 och var redaktör 2005–2016. Gav 2018 ut romanen ”Rätt intressant”, 2020, boken ”Jan K Persson – Performance Installation”.


Tillbaka till toppen