Kolteckningar monterade på en grånande biljettkiosk visar en framtidsversion där skogsråvaran är förbrukad och vilda fåglar bosätter sig bland tomma industriella ruiner.

Blånagla Artfest 2021

2021-08-14 13:42

Konstfestival i Orrviken, Husum

En hög med klippta och nystade mattrasor växer till på en klipphäll vid Orrviken strax söder om bruksorten Husum. Denna repetitiva syssla med kasserade tygstycken görs till kulturarv och konst när konstnären Håkan Bring utför den som performance inför publik. Minnen väcks till liv. Detta var en av många händelser under konstfestivalen "Blånagla", som ägde rum den 7–8 augusti i och kring Orrvikens dansbana på en udde i havet norr om Örnsköldsvik. Ritualerna kring en trasmattas tillkomst är en del av brukssamhällets kulturella tillgångar där konstprojektet ”Blånagla” fortsätter att hitta material och motiv. 


Håkan Bring sitter på en stol i naturen och klipper mattrasor. Färdigrullade nystan ligger på den röda filten vid hans fötter.
Håkan Bring, ”Klippa klippa nysta”, perfomance.
©Håkan Bring/Bildupphovsrätt 2021.
Foto: Margareta Klingberg. 


– Hadde man inge blånagla va´man sôm oklädd. Denna replik från en äldre arbetare på pappersbruket, har gett konstprojektet dess namn. I år hade konstnären och initiativtagaren Helena Byström fyra tidigare bruksarbetare vid sin sida när hon invigningstalade. Befriade efter coronans begränsningar kunde de, på väl bevarad husumdialekt, ta till orda och leverera ytterligare några kärnfulla repliker från sitt tidigare yrkesliv. De fyra hör till dem som förmedlat minnen från arbetslivet vid fabriken till konstnärerna i projektet Blånagla. Där har deras ord, kroppsminnen, rörelser och yrkeskunskaper tagits tillvara av filmaren Jenny Vinterqvist, koreografen Anna Källblad, kompositören Lisa Ullén och Helena Byström.

Ur Husums befolkning har Byström hittat flera, som vuxit upp på orten med industriarbetande föräldrar men som gjort andra yrkesval och nu är verksamma som ord- och bildkonstnärer. Ylva Westerlund berättar att hon som barn alltid hade gott om kopieringspapper att rita på, en av Husums många kvalitetsprodukter. På väggen till en grånande biljettkiosk påminner hennes kolteckningar om pappersindustrins storskalighet och dystopiska strukturer. Hon har skissat en framtidsversion där skogsråvaran är förbrukad och vilda fåglar bosätter sig bland tomma industriella ruiner. Hennes verk är det enda som direkt knyter an till den högteknologiska produktion, som lurar bara några kilometer från den natursköna udde där konsten tillfälligtvis härskar. Så gör också hennes seriemagasin med berättelsen "Sulfate 3000" och de tuschlaveringar hon hängt på en tvättlina mellan några trädstammar. Ett barndomsminne från uppväxten nära fabriken är att ren tvätt på tork plötsligt kunde solkas av nedfall från någon skorsten.

Suchart Wannaset, österrikisk konstnär, som gästat Örnsköldsviks kollektiva konstnärsverkstad under juli månad, ger en aning om den internationella båttrafik, som är förutsättningen för husumfabrikens lönsamhet och framgångar. I en video sitter han själv på en klippa vid Skags udde där fraktfartyg ses på väg till och från industrihamnen. I en interaktiv installation får han publiken att uppmärksamma ömtåligheten hos den renlav, som långsamt växer på hällarna kring Orrviken. Av material från samma terräng har Jenny Vinterqvist byggt en koja med en enda sittplats, en minimal salong för hennes filmprojektion "Boning" med uppfångade röster från de liv som levs vid pappersbruket.

Sven Teglund, även han uppvuxen i Husum, har under senare år bearbetat det kulturarv han fått från sin mor, en hemmafru och husmor under hela hans barndom. Boktiteln "Ensamheten värst" syftar på hennes dagböcker, som han gett ut. Som ljudbok var det ett av flera ljudverk utefter stigen vid Orrvikens strand. I det materiella arvegods hon efterlämnat finns en stor mängd virkade dukar, som hon tillverkat och gett bort. Som god son har han nu gjort moderns virkningar till förlagor för ett eget måleri, som visades i Orrvikens kaffestuga. Därutanför, i lördagens solsken, återuppstod en livs levande syjunta när fyra kvinnor utövade textilt handarbete kring sju sorters kakor och en kaffetermos. Det såg spontant ut. Men kvinnorna bedyrade att detta var en performance. Teglund själv betonade i ett samtal hur betydelsefulla dessa kaffekalas varit i industrisamhället Husum. Han ger dem rang av samfällighet och byråd där kvinnor hade tillfälle att reda ut trassel och lösa problem under nyttighetens täckmantel. Med sina verk gjorde han gemensam sak med Håkan Bring. Två manliga konstnärer uppvärderade i ett slag oavlönade och förbisedda kvinnliga hemsysslor till konst och kultur. 

Fem handarbetande kvinnor sitter runt ett bord uppdukat med kaffe och kakor. 
Sven Teglund, ”Kaffekalaset”, performance med handarbetande kvinnor.
Foto: Sven Teglund. 


Konstprojektet "Blånagla" tog form sedan skulptör Helena Byström kallats till Husum för att tillvarata teglet i en industriskorsten, som skulle rivas. Kunde det omvandlas till monument? Hon tog då del av den dokumentation, som gjorts av Ann-Sofie Ingman, husumbo och anställd vid Västernorrlands museum. Istället för byggstenar för ett monument av tegel hittade Byström material till en hel scenföreställning, som växte fram inför kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014. Tillsammans med Källblad, Ullén, Vinterqvist, professionella dansare och pensionerade arbetare från fabriken skapades en dansopera med ljud, texter, bild, film, rörelser och musik. Fragment från den ursprungliga föreställningen projicerades i år på dansbanans brädväggar som bakgrund till nyskapad koreografi utifrån arbetares rörelser och Lisa Ulléns nya musikstycke för två pianon inspirerad av fabrikens ljud och grundton. Dansbanan och det oexploaterade naturområdet vid havet ägs fortfarande av facket Pappers avdelning 143. Denna miljö, som leder tanken till lättsamma nöjen och friluftsliv fungerar nu som mötesplats mellan samtidskonstens olika uttrycksformer och en upprymd publik. Under konstfestivalen blir platsen till ett levande monument över en industriort, dess människor och historia.


Text: Margareta Klingberg
Foto: Margareta Klingberg, Sven Teglund

Volym 2021-08-14

Länk till artikel

Margareta Klingberg (född 1942 i Sundsvall) är bildkonstnär verksam i Röån, Junsele och i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack, Konstakademin i Warszawa och Kungliga Konsthögskolan. Fil. kand. i socialantropologi, estetik och miljöhistoria. Hon har arbetat i dagspress och medverkat i tidskrifterna Hemslöjden, Provins och Hjärnstorm. Pågående projekt: Sven Edins väg om asylsökande boende på denna adress i Junsele. Medverkar i Volym sedan 2003. Medlem i nätverket Fiber art Sweden.




Tillbaka till toppen