Blånagla

I strandkanten med utsikt mot Orrviken några kilometer söder om Husum slår jag mig ner på en grånad träbänk vid en rödmålad stugvägg. Jag lyssnar till historier, som berättas med gott humör av äldre röster med lokal accent, män och kvinnor. Konstprojektet Blånagla har fört mig hit. Jag tar del av en ljudinstallation, som med diskret teknik förmedlar minnen och språkbruk från bruksorten Husum en bit härifrån. Vid horisonten syns en fraktbåt lämna kusten och Husums industrihamn.

På udden i Bottenhavet där jag befinner mig ligger Orrvikens danspalats och ett fritidsområde, som numera ägs av Pappers avdelning 143 i Husum. Platsen har utvalts av konstnären Helena Byström och hennes team för konstprojektet Blånagla, som hämtar all sin kraft och inspiration ur Husums industrihistoria och dess människor. Årets version av Blånagla blev en ARTfest, som pågick helgen 1–2 augusti. Många medier och konstformer blandades med vinden och doften från havet. Miljön är naturligt anpassad till gällande begränsningar under coronapandemin. Istället för att ställa in valde initiativtagaren Byström att ställa om och genomföra ett planerat program. Konstpubliken fördes ut i naturen och idkade friluftsliv efter en slinga med vackra och engagerande ljudverk.

Orrvikens dansloge har ett golv som håller både för publik, scenframträdanden och en flygel. Byström samarbetar sedan 2014 med dansaren Anna Källblad, filmaren Jenny Vinterqvist och kompositören och musikern Lisa Ullén, som inledde kulturfesten med ett kraftfullt framförande av en egen komposition på flygel. Dansaren Anna Källblads verk i sammanhanget bygger helt på rörelser och kroppsminnen, som förmedlats av tidigare anställda på husumfabriken. Dessa män och kvinnor, födda på tjugo- och trettiotalet, återkom med sina röster, ansikten, kroppar och rörelser i filmverket Blånagla, som hade premiär här i juni 2019. Ortens människor och deras arbete framträdde nu som mäktiga projektioner mot danspalatsets ohyvlade väggar och blev till ett rörligt monument över människor och arbetsliv i och kring den stora industrin. Jag hade gärna smugit mig in i publiken under den coronasäkra VIP-visningen för de medverkande veteranerna dagen före den officiella öppningen.

Konstprojeket Blånagla knyter an till erfarenheter och kulturyttringar som uppstår ur hantering av skogsråvara, ur träindustri och livet i bruksorter. Till årets konstfest inbjöds därför också två norrbottniska män. Konstnären och musikern Mats Wikström driver själv det besläktade konst- och hantverksprojektet Råneåbiennalen. I Orrviken gästspelade han i en biljettkiosk, som gjorts om till konsthall. I några år har han ägnat sig åt att tälja träskedar och figurer, delvis med inspiration från Constantin Brancusi och folklig träornamentik. Skedarna ska sammanlagt bli 300 stycken, ett antal han ännu inte uppnått.

Mats Wikström, träskedar i Mats Wikströms konsthall, Blånagla ARTfest, Orrviken, Husum. ©Mats Wikström/Bildupphovsrätt 2020.

Sven Teglund bor numera i Norrbotten men har vuxit upp i Husum. Hans pågående arbete handlar i stor utsträckning om modern Siri Johansson född 1918. Hon levde hela sitt liv i detta brukssamhälle. De sista tjugo åren skrev hon dagbok. Efter hennes död 2010 har sonen läst, redigerat och gett ut dem i bokform. En illustrerad inlaga i boken visar målningar, som han gjort med moderns virkade dukar som förlagor. I Orrviken hade han omvandlat moderns ord till ett ljudverk, som kunde avlyssnas från en bänk vid havsstranden. Orden och uppläsningen ur boken ensamheten värst lägger ännu en dimension till begreppet Monument. Om och när pandemin släpper sitt grepp om konstpubliken får vi kanske också se de textilt baserade målningarna.

Konstprojektet Blånagla hör hemma i den platsspecifika tradition, som tar sin utgångspunkt i fysiska och geografiska platser men som lika mycket växer fram i sociala nätverk och hämtar material ur gemensamma minnen och mentala tillstånd. När Helena Byström först kallades som konstnär till Husum var det på inbjudan av Grundsunda Framtidsgrupp. Som utbildad skulptör engagerades hon för att tillvarata industrins äldsta skorsten vid massakokeriet. Den skulle rivas. Efter några möten med tidigare anställda bruks- och pappersarbetare insåg hon att det fanns så mycket mer att ta till vara. Här finns en rikedom av minnen, berättelser, kroppsrörelser, ord och talesätt. Ordet Blånagla fångades upp och kom att bli kännetecknet för en traditionell industrikultur på väg att försvinna. Det kreativa arbetet Blånagla inleddes i samband med Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014. Det första synliga tecknet för denna insamling av immateriella industriminnen var en ljusprojektion med texten:

inge blånagla

oklädd idag

Orden skrevs för hand av den tidigare kontorsanställde Ivan Kassman och överfördes till Husumgårdens fasad. Idag finns samma text som fast utsmyckning högst upp på gaveln till Husums resecentrum. Den uppmärksamme hinner se den från tågfönstret.

Text och foto: Margareta Klingberg

Hela programmet livesändes och finns att ta del av via YouTube.

Volym 2020-08-04

Länk till artikel

Margareta Klingberg (född 1942 i Sundsvall) är bildkonstnär verksam i Röån, Junsele och i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack, Konstakademin i Warszawa och Kungliga Konsthögskolan. Fil. kand. i socialantropologi, estetik och miljöhistoria. Hon har arbetat i dagspress och medverkat i tidskrifterna Hemslöjden, Provins och Hjärnstorm. Pågående projekt: Sven Edins väg om asylsökande boende på denna adress i Junsele. Medverkar i Volym sedan 2003. Medlem i nätverket Fiber art Sweden.