På ett gråspräckligt golv står till vänster i bild en svart och brun sten, en svart penna lutar från höger med udden mot stenen och andra änden i golvet. Därifrån löper ett svart streck, antagligen svart tejp, diagonalt uppåt höger. Från stenens bas går spända ljusa trådar.

Cecilia Cissi Hultman och Suchart Wannaset

2023-06-05 15:07

Ett utbyte i möte på Galleri Lokomotiv

Innan jag hunnit kliva över tröskeln in till galleriet ser jag den. Linjen. Den som i knähöjd startar vid dörrposten och löper vidare längs rummets vänstra vägg. Utställningens titel presenteras på golvet, från ena väggen till den andra. Med start från de båda väggarna möts den engelska översättningen med den svenska, line möter linje. Till höger om mig går en bomullstråd från golv till tak och ner igen. Runt ventilationsröret och ner till en sten som konstnären refererar till som ”litet berg”, vilket inger en skalförskjutning, ändå värd sin benämning. På bomullstråden sitter små svarta tejpbitar som hamnar i linje med tejpen på väggen, om jag placerar mig exakt rätt. Likt en ninja rör jag mig nere på golvet, stryker längs väggar, leds av linjen för att hitta rätt vinkel. Trådarna med sina små markeringar, förankrad i stenarnas tyngd, drar mig runt i utställningsrummet. Installationen manar mig till att rikta uppmärksamheten mot kroppens rörelser, till detaljernas förskjutna exakthet.

Jag känner mig vid det här laget väl bekant med Cissi Hultmans konst, men ändå blir jag överraskad, hänförd, nyfiken och jag nästan bubblar av upptäcktslusta. När Hultman skapar sina installationer är det rummet som får avgöra vad och hur mycket som visas, men framförallt hur. Teckningarna på papper fungerar som koncentrat, en plats att vila i det avbildade. Men teckningen fortsätter även utanför pappret, rummet tecknas av naturens väl valda stenobjekt, av väggarnas skarvar, av tråden, tejpen och av de små glipor som uppstår mellan list och vägg. Det finns två inramade bilder i galleriet, men det är inte teckningarna i sig som huserar innanför glaset, det är objekt i form av en strimlad pappersbit med texten ”ränder” och en mindre installation där teckning presenteras med arkitektoniska element som leker med djup och gravitation. Konstnären placerar hellre teckningar i liten skala, liggandes på en utskjutande plan yta, vilket tvingar en att stanna upp och inte bara trava förbi. En får placera sig rätt, luta sig över och se.

På en vit vägg sitter en rektangulär hylla i vitt. På den ligger att ark i A4-format med en teckning på i svartvitt, den täcker bara en del av pappersytan. Strax ovanför hyllans högra del går ett svart streck rakt uppåt, en svart tejp.

Cissi Hultman, "Startlåga".
©Cecilia Hultman/Bildupphovsrätt 2023.

I galleriets inre del visas Suchart Wannasets video ”hold the position – placing/displacing nature”. En video han skapade under sin tid i residens på Örnsköldsviks kollektiva konstnärsverkstad. Jag känner igen platser, Skeppsmalen, hoppbacken, Mariebergs sågverksområde, vegetationen. Men jag ser det genom Wannasets lins och det bekanta blir genast något annat. Havet, himlen, krusningarna på vattnet, den sena kvällen, tångens strävan över klipphällens vattenlinje. Jag hör hur det känns att stryka handen över vitmossans torra yta. Betraktaren får följa med på en meditativ upptäcktsfärd i naturen där konstnären vilar huvudet mot mossan, smakar på den, lutar framåtfälld över den stora stenen, placerar en sten i grushögen. Det taktila i videon talar till minnen av att vidröra naturen.

Foto av video. På skärmen syns den nakna överkroppen på en man med mörkt kort hår. Han ligger på rygg på marken på vit mossa. Han tittar rakt upp. Hans högra hand vilar på bröstet och hans vänstra håller han mot munnen.

Stillbild ur Suchart Wannasets video
"hold the position – placing/displacing nature”.

De båda konstnärerna har flera beröringspunkter. Kroppen på platser, den totala närvaron, hur vi tar in omgivningarna i relation till kroppen. Och så var de ju förstås båda med i ett konstnärsutbyte mellan Örnsköldsvik och Krems, 2021. En ny vandringsled invigs i dagarna, där temat är rörelse och förflyttning. en led med konst av sju konstnärer och förstås storslagen natur. Det är en stadsnära led som löper över fyra berg med utgångspunkt på Varvsberget i Örnsköldsvik. I samband med öppningen av leden visas Cecilia Cissi Hultman och Suchart Wannaset konst på galleriet vid ÖKKV. Utställningen berör därmed samma teman som Wander Wonder, där förflyttning skett i utbytet och rörelsen ses som ett starkt element i de båda konstnärskapen. Allt fungerar väldigt fint tillsammans. Videon, vars ljud spiller över Hultmans installation, linjerna som återfinns i de inplockade stenarnas objekt och som återses i klipphällarna från videon, men framförallt hur de båda konstnärerna upplever och förmedlar sina omgivningar.


Text: Diana Berntsdotter Vallgren
Foto: Diana Berntsdotter Vallgren, Cecilia Cissi Hultman

Volym 23-06-05

Länk till denna artikel

Diana Berntsdotter Vallgren, (född 1981), Umeå, har en fil. kand. i kulturanalys med inriktning entreprenörskap 2018 vid Umeå universitet, fil. kand. i konstvetenskap, Uppsala universitet 2019 samt master i konstvetenskap, Uppsala universitet 2021.


Tillbaka till toppen