Utställningsrum som visar två väggar fylld med kvadratiska monotypier i blått, rosa och gult. På golvet har en kanot placerats.

Färder med kanot – en utställning med Richard Galloway

2021-09-08 16:20

Galleri Lokomotiv

Två konstnärer har på kort tid bekänt sig till romantikens estetik i galleri Lokomotiv. Med den tyske 1800-talsmålaren Caspar David Friedrich som förebild begav sig Suchart Wannaset till laddade platser i och kring Örnsköldsvik under juli månad. Richard Galloway benämner sin pågående utställning "New Romantic Places". Intresset för platser har de gemensamt. Båda har tillämpat ett rörligt kringströvande i natur och i landskap för att hitta motiv och material till sina verk. De har återupptagit romantikens "voyage pittoresque". Galloway har färdats på vatten i en fullt sjövärdig kanot, som finns utställd i galleriet.

I sitt sökande efter platser, som låter sig avbildas har Galloway själv förfärdigat den farkost, som varit hans färdmedel. I en text beskriver han hur han stått vid en insjö och sett bort mot dess andra strand i hopp om att där hitta platser att utforska, uppleva och avbilda. Kanoten har tagit honom dit. Med dess hjälp har han sökt och valt platser där han tror något avgörande skulle kunna hända. På flera sätt verkar han i den pittoreska bildtradition, som uppmuntrar till visuella och fysiska upptäcktsfärder och med förkärlek gör vattenytor till centrala motiv i bildskapandet. Det kanotbygge och de sjöresor, som varit förutsättningar för Galloways arbete har pågått vid Rogsjön i Dalarna där han bor och har byggt en ändamålsenlig arbetsplats.

Men det är som grafikstipendiat hos ÖKKV, Örnsköldsviks kollektiva konstnärsverkstad, han genomfört den grafiska delen av sitt projekt. Det, som förutsätter en tryckpress för att bilderna ska bli till. Här har han arbetat med den klassiska koppartrycksfärgen Charbonnel och dess färgskala – men hanterat materialet som vore det fråga om måleri. Han har använt pensel på ett underlag av 3 millimeter akryl. Metoden innebär att lätt slumpartade effekter kan uppstå när akrylplåten går genom tryckpressen. Något han säger sig gilla. Resultatet blir en unik bild, en monotypi, ett tryck som inte låter sig upprepas.

Vad vi ser i galleriet är bildserier, som verkar ha kommit till i ett svep. Med små medel och begränsad färgskala varieras samma tema; vatten, horisont, himmel och land. Galloway har återvänt från sitt kanotäventyr med en konceptuell rapport från den andra stranden, den han velat undersöka. Stipendietiden tycks ha gett chans till ett för honom oprövat arbetssätt. Drygt sjuttio bilder i samma format omger hans färdkamrat kanoten på tre väggar. Den, som valts till utställningens affisch är nog vackrast. Några bilder i större format visar strindbergskt upprörda vatten. Men här är det helheten som gör verket. Det är lekfullt, dekorativt och konsekvent.

Dock har jag svårt att förlika mig med kanotens placering i galleri Lokomotiv. Där finns numera en tvärvägg, som byggdes för en annan konstnärs behov för flera år sedan. Den har stått kvar i alla utställningar sedan dess. Det trånga utrymme dit Galloway nu hänvisats gagnar inte hans koncept med dess rumsliga aspekter och anspråk. Den hantverksmässigt välgjorda kanoten väcker mycken beundran. Men den ger intryck av att ha parkerats i ett tillfälligt förråd i väntan på bättre placering. En sådan plats är Lokomotivs ursprungliga utställningsrum, som inte är stort men ändå har en rymd och står i kontakt med den värld som finns utanför.


Text och foto: Margareta Klingberg. 

Volym 2021-09-08

Länk till artikel

Presentation av skribent: Margareta Klingberg (född 1942 i Sundsvall) är bildkonstnär verksam i Röån, Junsele och i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack, Konstakademin i Warszawa och Kungliga Konsthögskolan. Fil. kand. i socialantropologi, estetik och miljöhistoria. Hon har arbetat i dagspress och medverkat i tidskrifterna Hemslöjden, Provins och Hjärnstorm. Pågående projekt: Sven Edins väg om asylsökande boende på denna adress i Junsele. Medverkar i Volym sedan 2003. Medlem i nätverket Fiber art Sweden.


Tillbaka till toppen