Fotorealistisk målning av signalsystem och övervakningsmonitorer på en tågperrong.

Härkestipendiaten Katarina Lundberg på Ahlbergshallen

2022-03-31 11:48

Med blick för pågåendet

”Trafikkon”. ”Avstängningsrör”. ”Orange kabel”. Titlarna för tankarna till något konkret och bekant. I utställningen ”Närvaro av annan signalkälla” med konstnären Katarina Lundberg, får vi ta del av vanligheterna vi sällan fäster någon vikt vid. Det är byggplast i stora sjok, bångstyriga plaströr och Finja betongsäckar som väntar på att tömmas. I ett flertal oljemålningar har hon återgett frusna ögonblick av det som ständigt pågår runt omkring oss. Här syns processer i vardande och hur det blir långt efteråt, då allt bara fortsätter att vara.

Katarina Lundberg tilldelades Härke Konstcentrums konstnärsstipendium 2020 för sitt fotorealistiska måleri som ”höjer sig över att enbart kliniskt avbilda verkligheten. I sina bilder ger hon miljöer och ting en sällsynt skärpa och klang med en kolorit som hon mästerligt behärskar.” Utställningen på Ahlbergshallen ingår som en del i stipendiet.

Det framgår tydligt att Katarina Lundberg har blicken för det pågående, och kanske är det därför hennes konst aldrig blir sentimental. Den är heller inte inställsam i sin nyktra fotorealism. Vi får till exempel uppleva all bråte som präglar byggarbetsplatser innan allt är färdigt. Samtidigt får vi inte ta del av resultatet, då allt är sprillans nytt och blänkande. Bilderna man annars brukar vilja lägga ut. Däremot ser vi när tiden smutsat kakel och ledningar, men hur allt ändå rullar på. Signalsystem må haka upp sig ibland, men för det mesta funkar de som de ska.

En halvtrappa upp i galleriet visas sex tredimensionella konstruktioner, nästan alla bestående av byggplast. De flesta besökare kikar bara in och vänder tillbaka. Jag blir kvar. Tänker på plasten i våra liv, att den finns där vare sig vi vill det eller inte. Plasten överallt, ständigt närvarande utan att vi vet om det, som väggisoleringen till exempel. Plasten som också står för det tillfälliga, för att skydda eller spärra av mot väta och annat oönskat. Hur vi än försöker plastbanta kommer den ändå finnas där i någon form, till slut som mikroplast i dricksvattnet.

Installation med stege i trä och byggplast som hänger längs ena väggen.

Katarina Lundberg, ”Avdelare med röd flagg”. Plast, trä, tejp, hålplattor, vinkeljärn, skruv. 2022. ©Katarina Lundberg/Bildupphovsrätt 2020.

Realismen dominerar utställningen, men det finns också inslag som visar på något annat, framför allt trilogin ”Restaurering Vitön”. Vitön, den mytomspunna platsen där man hittade kvarlevorna efter Andreés polarexpedition. Ön blev deras sista anhalt och dödsläger. Oavsett om det är denna plats som avses, lämnar bilderna tomrum som vi själva kan fylla.

Människorna som utför byggjobben finns inte med i bild. Jag tror inte att Katarina Lundberg är ute efter att skildra arbetsplatser, därför uteblir utförarna. Hennes konst handlar snarare om att vrida blicken mot det vi tar för givet eller inte ens tänker på.

Märkligt nog pågår ett arbete utanför mitt köksfönster, i skrivande stund. En traktor gräver vid garageutfarten. Byggarbetsplatsen i miniatyr har spärrats av med några kravallstaket. Män i varselvästar borrar, installerar och drar kablar. Jag ser med annan skärpa på arbetsprocessen, den uppbrutna asfalten och verktygen. På kvällen är allt klart. Maskinerna och gubbarna har fortsatt till nästa plats, elskåpet bytts ut.


Text och foto: Maria Ahlström

Volym 2022-03-31

Länk till artikel

Maria Ahlström, Östersund (född 1967, Seoul, Korea), är i grunden kulturvetare med konstvetenskaplig inriktning, senare studier vid inst. för inredningsarkitektur och möbeldesign, Konstfack. Jobbar med alla former av kommunikation: utställningar, text och bild. Undervisar också i Fotografisk bild och Bild & Form på gymnasienivå.
Se vidare på Maria Ahlströms webbsida, Krumbukt.


Tillbaka till toppen